Marknadsoptimismen i slutet av förra året fortsatte inte längre i januari, som var en mycket krävande månad för placeringsmarknaden. Redan före årets början fanns det osäkerhetsfaktorer på marknaden, såsom åtstramning av centralbankernas penningpolitik, förlängd pandemi och geopolitiska risker, som förväntades bromsa upp den ekonomiska tillväxten och påverka investeringsutsikterna. Med pandemin har ekonomierna redan lärt sig att leva, och smittfallen med den nuvarande omikronvarianten har börjat minskat. När det gäller centralbankernas penningpolitik håller risken kanske på att bli verklighet.

Den obalans i tillgång och efterfrågan som uppstått till följd av problem i produktions- och leveranskedjorna och det snabbt stigande energipriset har höjt inflationen till en nivå som tvingar centralbankerna att agera tidigare och kanske kraftigare än väntat. I USA är inflationen större än i euroområdet. Ett starkt stöd för marknader och konsumenter under pandemin från centralbanken (Fed) och förvaltningen, i kombination med de strukturella problem som orsakades av pandemin, har inte bara lett till en allmän prishöjning, utan också till en löneinflation, som kan få långvariga effekter på inflationsnivån i landet.

Inflationen har stigit till historiskt höga nivåer i USA och tvingar Fed att agera snabbare än väntat i fråga om åtstramningen av sin penningpolitik. Placeringsmarknaden är bekymrad över den snabbare tidtabellen, vilket inte bara innebär en höjning av styrräntan utan också en snabbare minskning av centralbankens balansräkning. Till följd av dessa åtgärder håller marknadens likviditet på att försämras i en situation där värderingsnivån på aktiemarknaden kan anses vara besvärlig.

Även i euroområdet har inflationen stigit till en hög nivå. Ökningen beror dock främst på höjda energipriser, som kan betraktas som tillfälliga. Tillgången på arbetskraft inom euroområdet har inte varit något problem, och den måttliga löneökningen håller inte på att bli en källa till inflation på samma sätt som i USA. Europeiska centralbanken (ECB) har således inte samma tvingande behov av att höja styrräntan som Fed. ECB har dock meddelat att den kommer att se över sin penningpolitik under våren och eventuellt påskynda normaliseringen av sin penningpolitik.

De skärpta uttalandena från centralbankerna om åtstramning av penningpolitiken återspeglades i en ökad osäkerhet på placeringsmarknaderna under januari. Priserna på både ränte- och aktiemarknaderna vände relativt snabbt nedåt på bred front. På aktiemarknaden sjönk alla marknader i januari.

Osäkerheten på marknaden var omfattande och höjde både korta och långa marknadsräntor på räntemarknaden. Detta syntes i januari som negativa intäkter i alla ränteplaceringsklasser. Också avkastningstilläggen (riskpremierna) för företagslån steg. De ökade till och med så mycket att de negativa avkastningarna för både företagsobligationer av högre och lägre kreditklass, som var mindre känsliga för ränterisken än statsobligationer, var lägre än för statsobligationer.

Den ökade osäkerheten syntes också i euroområdets så kallade randstaters lån, vars räntenivåer steg snabbare än kärnstaternas räntor. Denna ökning av de skuldtyngda staternas finansiella kostnader har ECB velat undvika i samband med åtstramningen av penningpolitiken. Den risk som är förenad med randstaterna är en viktig källa till osäkerhet på marknaden som ECB i fortsättningen måste beakta.

Det år som har börjat är krävande för investerarna. Det verkar som om centralbankernas penningpolitik bestämmer utsikterna för investeringsmarknaden, åtminstone för innevarande år. Pandemin har här endast en mindre betydelse, åtminstone i dess nuvarande form. Centralbankernas allt stramare penningpolitik, eller hotet om en sådan, håller räntemarknaden osäker. I bästa fall är den avkastning som står till buds endast måttlig.

På aktiemarknaden har företagens resultatutveckling under det sista kvartalet i fjol varit god tack vare stödet från den starka efterfrågan. På kort sikt är avkastningen på aktiemarknaden beroende av den stramare penningpolitikens konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och företagens förmåga att göra resultat. En långsiktig aktieinvesterare kan också lugnt vänta ut denna osäkerhet.

Ilkka Laru, portföljförvaltare

Under det sista kvartalet 2021 ökade euroområdets ekonomi med 0,3 % jämfört med föregående kvartal och med 4,6 % under ett år. Tillväxten under det sista kvartalet var betydligt långsammare än under det tredje kvartalet (2,3%), men har trots detta återhämtat sig till nivån före pandemin. På grund av deltavarianten och omikronvarianten, som spred sig mot slutet av kvartalet, avtog tillväxten dessutom på grund av problem inom produktions- och leveranskedjan, som fortfarande påverkar industriproduktionen. Den långsamma tillväxten väntas fortsätta också under det påbörjade året. Minskningen av spridningen av omikronvarianten och den förutsebara lindringen av problemen i leveranskedjan förväntas öka tillväxten under årets andra kvartal.

Euroområdets kombinerade inköpschefsindex sjönk i januari till 52,3 (december 53,3). Enligt indexet fortsätter euroområdets ekonomi att växa, men den långsammare tillväxttakten i slutet av fjolåret har fortsatt i början av innevarande år. Indexet sjönk inom servicesektorn, där inköpschefsindexet försvagades från december (januari 51,1, december 53,1). Servicesektorn påverkades av de omfattande åtstramningsåtgärder som föranletts av omikronvarianten och som avspeglades i minskad turism och fritidsverksamhet. Inköpschefsindexet för industrin i euroområdet steg från december (januari 58,7, december 58,0) när problemen inom leveranskedjan lindrades något och beställningarna ökade.

Arbetslösheten i euroområdet sjönk till sin lägsta nivå i december (7,0 % i december, 7,1 % i november), även om detta delvis förklaras av den minskade arbetskraften. Arbetslösheten minskade i de flesta euroländerna. Den minskade arbetslösheten och den goda situationen på arbetsmarknaden förutspår att lönerna kommer att stiga i fortsättningen. Den därav följande ökningen av arbetskraftskostnaderna är inte något problem i euroområdet, till skillnad från USA.

Inflationen i euroområdet ökade i januari i strid med marknadens förväntningar om att den skulle börja minska (januari 5,1 %, december 5,0 %). Den totala inflationen ökade på grund av högre energipriser, vilket överskred den inflationsminskande effekten av bland annat den tyska skattesänkningen, som inte längre ingick i jämförelsen. Ändringarna i den produktkorg som används för att beräkna inflationen hade inte heller någon förväntad inflationsminskande effekt. Det verkar som om den totala inflationen kommer att förbli hög under en tid framöver. Energipriserna förväntas ligga kvar på en hög nivå och det har också förekommit ett visst höjningstryck på priserna inom servicesektorn. Den underliggande inflationen i euroområdet minskade i januari (från 2,3 % i januari till 2,6 % i december).

Europeiska centralbankens råd överraskade marknaden vid sitt möte i början av februari. Vid själva mötet gjorde centralbanken inga ändringar i de anvisningar som redan hördes i december. Banken kommer att avsluta sitt nödköpsprogram (PEPP) i mars och de månatliga inköpen av värdepapper i det gamla inköpsprogrammet kommer att sjunka till 20 miljarder euro under årets sista kvartal efter den tillfälliga höjningen. Vid den presskonferens som följde på mötet hade bankens ordförande, Lagarde, emellertid en mycket striktare syn på bankens framtida penningpolitik än vad man förväntat sig.

Högre inflationstakt än väntat i december och särskilt i januari har fått banken att ändra sin uppfattning. Enligt Lagarde har riskerna för inflation inom den närmaste tiden ökat. Banken hade tidigare förutspått att inflationen skulle sjunka från och med januari och ligga på ungefär två procent nästa år. Den nuvarande penningpolitiken måste uppdateras och eventuella ändringar kommer att meddelas i mars.

Banken utesluter inte längre möjligheten att höja styrräntan under innevarande år. Om och när banken håller fast vid att styrräntan inte höjs förrän de månatliga värdepappersköpen har avslutats, kan detta innebära ett snabbare slut på köpen, kanske till och med före årets sista kvartal.

Centralbankens plötsliga tvärvändning överraskade marknaden. Marknadsräntorna steg för alla löptider och ränteskillnaden mellan randstaterna och kärnstaterna ökade. Euron stärktes något mot dollarn. I denna förändrade situation förväntas centralbanken höja sin styrränta en eller två gånger under innevarande år. Centralbankens nästa räntebeslut offentliggörs den 10 mars 2022.

Enligt preliminära uppgifter var den ekonomiska tillväxten i USA under det sista fjärde kvartalet säsongjusterat på årsplan 6,9 % jämfört med föregående kvartal. Tillväxttakten för hela 2021 var 5,5 %, vilket är den snabbaste sedan 1984. Tillväxten ökade tydligt från tredje kvartalet, då den ekonomiska tillväxten var 2,3 %. Källorna till tillväxt lämnar emellertid mycket övrigt att önska. Större delen av ökningen berodde på lagertillväxt, vilket i sin tur berodde på en kraftig nedgång i konsumtionsefterfrågan mot slutet av året, då omikronvarianten spred sig snabbt.

Industrins inköpschefsindex (ISM) sjönk i januari från föregående månad (januari 57,6, december 58,8) på grund av spridningen av omikronvarianten. Av indexets delfaktorer sjönk nya beställningar, produktion och lager. Däremot förbättrades sysselsättningen något.

Indexet för inköpschefer inom servicesektorn (ISM) sjönk i januari från föregående månad till följd av spridningen av omikronvarianten (59,9 januari, december 62,3). Bland delfaktorerna i indexet minskade aktiviteten och de nya beställningarna. De snabbt spridda infektionerna avspeglades också i den dåliga tillgången på arbetstagare. Trots att indexet sjunkit fortsätter servicesektorn att växa och utsikterna för fortsättningen är bättre när antalet infektioner börjar minska.

Ökningen av antalet arbetsplatser utanför jordbruket i januari överträffade klart marknadens förväntningar. Antalet nya arbetsplatser ökade med 467 000 under månaden. Dessutom justerades siffrorna för december och november uppåt i samband vid den årliga uppdateringen av beräkningen av sysselsättningen med sammanlagt över 700 000 arbetsplatser. Sysselsättningsutvecklingen i slutet av året har varit bättre än de siffror som uppgetts. Trots en god sysselsättningsutveckling ligger den totala sysselsättningen fortfarande på en lägre nivå än innan pandemin började.

Arbetslöshetsgraden steg något från december (januari 4,0 %, december 3,9 %) medan deltagandet på arbetsmarknaden steg något från december (januari 62,2 %, december 61,9 %). Ökningen av de genomsnittliga timlönerna ökade från den redan starka nivån i november (december 5,7 % jämfört med året innan). I befattningsbeskrivningarna utanför de ledande uppgifterna var ökningen ännu kraftigare (6,9 % jämfört med året innan).

Sysselsättningssiffrorna för januari var starka och berättar om ett bra moment på arbetsmarknaden. Tolkningen av siffrorna försvåras dock av att beräkningen av sysselsättningen samtidigt uppdaterades och av hur sjukfrånvaron beaktas vid beräkningen av sysselsättningen. Trots de starka sysselsättningssiffrorna var cirka 3,6 miljoner amerikaner borta från arbetet i januari på grund av sjukdom.

USA:s centralbanks marknadskommitté fattade inte några nya beslut vid sitt möte i januari. Som tidigare meddelats upphör de månatliga värdepappersköpen i mars. Enligt kommittén kan man dock förvänta sig att intervallet för centralbankens styrränta kommer att höjas inom kort. En inflation på klart över två procent och ett starkt sysselsättningsläge möjliggör en höjning. Kommittén är också medveten om den snabba spridningen av nya virusinfektioner och deras eventuella inverkan på den ekonomiska tillväxten. Om dessa effekter förblir kortvariga kommer tillväxten att fortsätta att vara stark. Banken vill hålla alternativen öppna när det gäller en åtstramning av penningpolitiken och inte på förhand binda sig vid en bestämd tidsplan.

Marknaden väntade med intresse på centralbankens kommentarer. Redan före mötet hördes synpunkter från marknadskommitténs sida om en skärpning av penningpolitiken snabbare än vad som tidigare förutspåddes. Dessa yttranden kan redan betraktas som ett slags uttalande som styr marknaden. Den nuvarande inflationsnivån är rekordhög och centralbanken har varit tvungen att ändra sin tidigare återhållsamma syn på en snabb åtstramning av den lätta penningpolitiken. Också marknaden har stått i främsta ledet när det gäller en snabb åtstramning av penningpolitiken. Om centralbanken i december förutspådde att antalet höjningar av styrräntan 2022 kommer att vara tre, är marknadsprognosen för närvarande fem höjningar.

Marknaden förväntar sig att centralbanken höjer sina styrräntor med 0,25 procentenheter i mars. Detta skulle följas av en minskning av centralbankens balansräkning, som enligt centralbankschefen eventuellt kan inledas redan i juni. Minskningen sker i takt med att de värdepapper som ingår i bankens portfölj förfaller till betalning. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 16 mars 2022.

Året har börjat i dämpad stämning. De viktigaste aktiemarknaderna sjönk när centralbankerna kommunicerade snabbare än väntat om en normalisering av penningpolitiken. Den kraftiga inflationsökningen är huvudorsaken till centralbankernas mer aggressiva penningpolitiska inriktning. Samtidigt har den allt kärvare geopolitiska situationen också lett till osäkerhet bland investerarna.

När räntorna började stiga var särskilt de högt värderade tillväxtbolagen pressade. I små företag var korrigeringsrörelsen mycket stark. Som ett resultat av korrigeringen har värderingskoefficienterna sänkts betydligt.

Resultatperioden för det sista kvartalet har börjat relativt bra. I genomsnitt har resultaten varit positiva, men marknadsreaktionerna har varit dämpade. Efterfrågan är fortfarande på en god nivå och orderböckerna är fulla. Osäkerheten om resultatutvecklingen på kort sikt beror på högre priser på produktionsmedel än väntat, vilket skapar ett tryck på lönsamheten åtminstone under årets första hälft.

När det gäller aktier fortsätter vi med en måttlig övervikt, men vi är medvetna om att åtstramningen av penningpolitiken och effekterna av prisstegringen på efterfrågan och lönsamhet kan dämpa utvecklingen på aktiemarknaden på kort sikt.

Johan Hamström, portföljförvaltare

Januari inleddes med positiva tecken på räntemarknaden, men stämningen blev snabbt nervös när marknadsräntorna började stiga igen. På räntemarknaden har temana i huvudsak varit desamma, dvs. inflationen och centralbankernas nya linje. Räntorna har fortsatt att öka i takt med att den högre och långvarigare inflationen har fått centralbankerna att vända riktningen på penningpolitiken. USA:s centralbank Fed börjar strama åt penningpolitiken i mars och nu blev också Europeiska centralbankens (ECB) budskap klart stramare i fråga om inflationen vid mötet i början av februari. Marknaden prissätter redan fler än en höjning av inlåningsräntorna för innevarande år, vilket verkar vara en överdrift. ECB fortsatte att hålla fast vid sitt budskap om att köp av värdepapper ska upphöra före räntehöjningar genomförs och med den nuvarande linjen fortsätter köpen till slutet av året. Mötet i mars kan dock medföra ändringar i tidsplanen beroende på ekonomiska data.

Räntan på den tyska statens femåriga lån steg från 25 räntepunkter till -0,20 %. Den längre 10-åriga räntan steg däremot till lite över noll med en ökning med 18 räntepunkter. Avkastningen på statsobligationer i Europa var -1,1 % i januari. På räntemarknaderna i tillväxtländer var januari också svag, eftersom stigande amerikanska marknadsräntor gjorde investerarna nervösa.

Marknaden för företagslån upplevde en ganska svag månad, då marknadsräntorna och riskpremierna steg samtidigt. Avkastningen var därför svag, företagslån med låg risk avkastade -1,3 % och företagslån med hög risk -1,5%. Trots oron på marknaden fungerade emissionsmarknaden dock relativt normalt i januari. På High Yield-marknaden gjordes flera emissioner och till och med riskfyllda och långa lån såldes bra.

I år är ränteinvesterarnas intresse inriktat på inflationsutvecklingen och centralbankernas åtgärder. Marknadsförväntningarna har stigit betydligt under den senaste tiden och hårda och snabba åtgärder förväntas. Budskapet från centralbankerna till marknaderna är nu ganska tydligt, räntorna kommer att stiga. Men om de höga förväntningarna på marknaden uppfylls i fråga om höjningar av styrräntorna, återstår dock att se.

Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

Vi höll aktierna i en liten övervikt också i januari. Vi ändrade inte heller de övriga viktningarna i portföljen.

På grund av den ökade inflationen har den penningpolitiska debatten i synnerhet i USA, gått i en mer åtstramande riktning. USA:s centralbank Fed förväntas inleda räntehöjningar i mars och minska balansräkningen under innevarande år. Inflationen i euroområdet har också stigit till oväntat höga nivåer på grund av högre energipriser. Europeiska centralbankens nödköpsprogram kommer att avslutas i mars och det gamla månatliga programmet för värdepappersköp kommer tillfälligt att få större tyngd. Trots inflationstrycket förväntar man sig dock inte att banken höjer styrräntan under detta år.

Stigande marknadsräntor och rädslan för stramare finansieringsvillkor har på aktiemarknaden avspeglats som en stark stilrotation där de s.k. värdebolagen har utvecklats klart bättre än tillväxtbolag. I denna förändring har energi- och finansbranschen gynnats mest.

Resultatperioden för det sista kvartalet 2021 har börjat i goda tecken. Den slutliga efterfrågan har fortsatt att vara stark. Företagsledningens kommentarer om framtidsutsikterna kommer återigen att stå i fokus. På kort sikt är den slutliga efterfrågan föremål för tillfälliga osäkerhetsfaktorer, i synnerhet den nuvarande pandemivågens inverkan på efterfrågan och utbudet. Stigande priser på investerings- och konsumtionsvaror förväntas på längre sikt dämpa ökningen av efterfrågan. Trots detta, utifrån nuvarande kunskap, bedömer vi att årets resultattillväxt är på god nivå.

Vi fortsätter att övervikta aktier. Geografiskt sett föredrar vi Asien och Nordamerika. Utvecklingen på den asiatiska marknaden underlättas av Kinas stimulansåtgärder, låga priser och en pessimistisk marknadsstämning. Nordamerika har drabbats av kraftiga priskorrigeringar inom tillväxtaktier, och på kort sikt kan en motrörelse mycket väl vara möjlig.

Det är mycket troligt att räntorna fortsätter att stiga. Vi gör inga ändringar i ränteallokeringen. Vi fortsätter att undervikta ränterisken och förblir neutrala ifråga om kreditrisken. Vi fortsätter att gynna företagslån med högre och lägre kreditvärdighet och obligationer från utvecklingsländer.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond december 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

"Fonden Sparbanken Småföretag grundades år 2011 för att komplettera helheten av Sparbanksgruppens placeringsfonder och göra det möjligt att också utvidga fondplacerandet till små och medelstora företag. Fonden placerar på aktiemarknaden i Finland, men en liten del av medlen kan riktas till europeiska aktier som erbjuder bra placeringsmöjligheter." Läs mer.