Investeringsmarknaden har ställts inför många utmaningar under årets första kvartal, även om pandemins avmattning har gjort det möjligt att häva begränsningar och öppna upp ekonomin. Ökningen av inflationen till rekordhöga nivåer har drivit upp marknadsräntorna och fått centralbankerna att börja strama åt sin penningpolitik. Rysslands angrepp mot Ukraina ökade osäkerheten ytterligare. I denna miljö kommer marknadens och konsumenternas förtroende för framtiden att sättas på prov.

För aktiemarknaden har det i början av året varit svårt att förutse en stramare penningpolitik från centralbankernas sida. Situationen på marknaden förvärrades av Rysslands angrepp mot Ukraina och, till följd av detta, av de ständigt ökade sanktioner som införts mot Ryssland. Den stora aktiekursnedgången fortsatte i början av mars, men sedan dess har marknaden återgått till nivåerna före kriget, eftersom delvis översålda aktier har återköpts. För det första kvartalet förblev emellertid avkastningen på hela aktiemarknaden negativ.

Den rekordhöga inflationen har pressat upp marknadsräntorna. Aktiemarknaden har i vissa avseenden gynnats av denna påfrestning på räntemarknaderna. Till följd av hög inflation, stigande marknadsräntor och centralbankernas stramare penningpolitik finns det inte många goda investeringsobjekt på räntemarknaden. Avsaknaden av alternativ har omdirigerat en del av investeringspengarna till aktiemarknaden. Dessutom anses aktier, åtminstone delvis, vara ett bra skydd mot stigande inflation.

I takt med att räntemarknaden lugnar ner sig kommer bolagens resultattillväxt att öka i betydelse för aktiekursutvecklingen. Före Rysslands angrepp växte ekonomin i euroområdet i måttlig omfattning och öppnandet av ekonomierna efter pandemin har gynnat företagen. Till följd av kriget har situationen förändrats i fråga om utsikterna för företagens resultat. Snabbt stigande priser minskar konsumtionen, undergräver både konsumenternas och företagens förtroende och minskar investeringarna. I denna verksamhetsmiljö prövas företagens lönsamhet, även om företagen strävar efter att föra en del av de ökade kostnaderna vidare till kunderna.

Mars och årets första kvartal var utmanande även för ränteinvesteringar. De långfristiga marknadsräntorna har stigit till följd av historiskt höga inflationsnivåer och centralbankernas stramare penningpolitik, vilket återspeglas i negativ avkastning på investeringar med hög ränterisk. Rysslands angrepp mot Ukraina förvärrar situationen. Det bromsar upp återhämtningen från problem med leverans- och produktionskedjan efter pandemin, ökar inflationen ytterligare och ökar osäkerheten på marknaden. Medan kriget pågår är inflationen tills vidare under tryck uppåt. På längre sikt väntas inflationen stabilisera sig allteftersom centralbankerna stramar åt sin penningpolitik.

Centralbankernas åtstramning av penningpolitiken har ökat risken för ett politiskt misstag i form av överdriven åtstramning. Den amerikanska avkastningskurvan har planat ut kraftigt under de senaste månaderna och har också haft en tillfällig nedgång, dvs. den tioåriga marknadsräntan har varit lägre än den tvååriga marknadsräntan. Den tvååriga räntenivån återspeglar marknadens förväntningar på ökningar av centralbankens styrränta, medan den sjunkande tioåriga räntenivån förutspår att en stramare penningpolitik utlöser en recession på längre sikt. Den traditionellt sjunkande avkastningskurvan har visat sig förutse en recession om kanske två år. Huruvida detta kommer att ske återstår att se. En aktieinvesterare kanske inte behöver oroa sig omedelbart om man tror på historien. Aktiekurserna har stigit en tid efter det att avkastningskurvan vände nedåt.

Euroområdets ekonomi tycks ha överlevt Rysslands angrepp mot Ukraina och den därav följande ökningen av råvarupriserna och osäkerheten under årets första kvartal, med små skador hittills. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet förväntas sjunka något från den takt som noterades under det sista kvartalet förra året, då den var 0,3 % jämfört med föregående kvartal. I fortsättningen kan den ekonomiska tillväxten avta ytterligare, eftersom snabbt stigande priser förväntas minska konsumtionen, undergräva både konsumenternas och företagens förtroende och minska investeringarna.

Riskerna för den ekonomiska tillväxten är inte begränsade till stigande priser. Tillväxtutsikterna påverkas också av andra faktorer. Till följd av den rekordhöga inflationen skärper också Federal Reserve (Fed) sin penningpolitik. Det finns en risk för alltför kraftig åtstramning i den utmanande operationen, varför en eventuell vändning av den ekonomiska tillväxten kan få större konsekvenser även för euroområdet.

Situationen i Ukraina återspeglades i inköpschefsindexet. Indexet sjönk i mars (mars 56,5, februari 58,2), då sektorn drabbades av stigande råvaru- och energipriser. Tjänstesektorn presterade däremot något bättre i och med att inköpschefsindexet steg något från februari (mars 55,6, februari 55,5). Utsikterna för sektorn var klart positiva före Rysslands angrepp, eftersom restriktionerna under pandemin hävts och osäkerheten hade minskat. Det kombinerade inköpschefsindexet för euroområdet sjönk från februari (mars 54,9, februari 55,5). Nedgången kan dock anses vara måttlig i nuläget.

Inflationen i euroområdet steg till historiskt höga nivåer i mars och låg klart över förväntningarna (7,5 % i mars, 5,8 % i februari). Liksom i februari ökade inflationen kraftigt, men den största ökningen skedde på energiområdet. Åtgärder som vidtagits av vissa länder i euroområdet för att sänka energipriserna kan minska den totala inflationen i april. I och med Rysslands fortsatta angrepp mot Ukraina är energi- och råvarupriserna fortfarande under allt större tryck. Den underliggande inflationen exklusive livsmedel, energi, tobak och alkohol steg också (mars 3,0 %, februari 2,7 %).

Vid sitt möte i mars överraskade Europeiska centralbanken (ECB) marknaden genom att tillkännage en snabbare takt än väntat för att driva ned den milda penningpolitiken. De månatliga värdepappersköpen kommer att minska till 40 miljarder euro i april, 30 miljarder euro i maj och 20 miljarder euro i juni. Tidigare skulle vart och ett av dessa köp ha varit giltigt under ett kalenderkvartal. När det gäller tidsplanen för höjning av styrräntan har banken dock givit sig själv en viss flexibilitet. Tidigare skulle det första återtagandet ha ägt rum strax efter att de månatliga värdepappersköpen avslutats. Enligt den nya designen kan återtagandet ske någon tid efter att inköpen har avslutats.

ECB tycks lägga tonvikten på att begränsa inflationen på bekostnad av den ekonomiska tillväxten. Dessutom kan Rysslands angrepp mot Ukraina, med dess dominoeffekter, bromsa tillväxttakten i euroområdet mot slutet av året. På grundval av den nya penningpolitiska inriktningen skulle banken då ha möjlighet att skjuta upp den första höjningen av styrräntan till slutet av nästa år. Efter den höga inflationen i mars förväntar sig dock marknaden att banken höjer räntorna redan i slutet av året. Centralbankens nästa räntebeslut offentliggörs den 14.04.2022.

Den amerikanska ekonomin verkar ha vuxit på en måttlig nivå i mars, trots stigande inflation och minskat förtroende från konsumenternas sida. Den starka sysselsättningssituationen och hushållens goda ekonomiska situation, som närmar sig perioden före pandemin, bör dock stödja konsumtionsefterfrågan. Risker för de relativt stabila utsikterna uppstår internt genom centralbankens penningpolitiska åtstramningsåtgärder och externt genom de inflatoriska effekterna av det ryska angreppet.

Industrins inköpschefsindex (ISM) föll i mars mot förväntningarna (mars 57,1, februari 58,6). Indexet sjönk på grund av minskningen på nya order och på produktionen. Däremot verkar den tidigare problematiska sysselsättningssituationen ha blivit lättare. Problemen i försörjnings- och distributionskedjorna tycktes även ha lindrats något såsom i februari.

Inköpschefsindex (ISM) inom tjänstesektorn steg i mars, på grund av nya order och ökad aktivitet, vilket minskade en tremånadersnedgång (58,3 i mars och 56,5 i februari). Sektorns tillväxt var också omfattande i takt med att andra näringsgrenar växte. Problem i produktionskedjan, allt högre inflation och ökad osäkerhet försvagade utsikterna för sektorn.

Antalet arbetstillfällen utanför jordbruket ökade med 431 000 i mars, vilket var något lägre än väntat. Samtidigt justerades även talen för februari och januari uppåt. Sysselsättningsläget I USA är mycket starkt. Arbetslöshetsgraden sjönk från januari (3,6 % i mars, 3,8 % i februari) när det relativa arbetskraftstalet ökade något (62,4% i mars, 62,3 % i februari). I takt med att antalet coronavirusinfektioner minskar har tjänstesektorn öppnats upp. Det ökade antal arbetsplatser inom bilindustrin var också positivt, vilket kan innebära en förbättring av tillgången på halvledare. Det starka sysselsättningsläget avspeglades också i de genomsnittliga timlönerna, som ökade med 5,6 % per år.

Som förväntat ökade Federal Reserve öppenmarknadskommitté intervallet för styrräntan med 0,25 procentenheter vid sitt möte i mars. Variationsintervallet för styrräntan är nu 0,25 % - 0,50 %. Kommittén räknar också med en höjning av styrräntan vid de kommande mötena, varav sex kommer att äga rum ännu i år. Det kommer möjligen några ytterligare förhöjningar under år 2023. Likvideringen av bankens balansräkning blir också aktuell. Dess början och tempo kommer troligen att tillkännages vid nästa möte i maj.

I sitt yttrande om mötet i mars medger kommittén att inflationen är på hög nivå och att inflationstrycket är starkt. Sysselsättningsläget väntas förbli stabilt. Personal Consumption Expenditure (PCE), den inflationsindikator som gynnas av centralbanken, uppdaterades tydligt uppåt för innevarande år. Den väntas dock sjunka nästa år, men ligga kvar på en högre nivå än väntat.

Bankens meddelanden om penningpolitiska åtstramningar var starkare än vad marknaden hade förväntat sig. Det verkar som om kontrollen av inflationen är en prioritet för banken. Den stramare penningpolitikens effekter på tillväxtutsikterna, inklusive Rysslands angrepp mot Ukraina och andra potentiella riskfaktorer, står för närvarande i bakgrunden.

Den senaste tidens rekordhöga inflationstakt har legat långt över bankens inflationsmål, medan sysselsättningsutvecklingen har varit stark. Det har framförts marknadssynpunkter om att ökningar av styrräntan bör tidigareläggas. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 4.5.2022.

I början av mars var investerarnas osäkerhet mycket hög. I Europa steg rädslofaktorn till en historiskt hög nivå, samtidigt som marknadspriserna var väldigt negativa. I takt med att den största osäkerheten minskade började marknaden att stiga ganska snabbt efter de första dagarnas kraftiga nedgångar. Den europeiska aktiemarknaden steg med 0,8 % under en månad. Amerikanska aktier producerade nästan 4 procent. Avkastningen på eget kapital på tillväxtmarknaden var -2 procent. Den negativa utvecklingen påverkades av de kinesiska coronavirusblockeringarna och det regulatoriska hotet från kinesiska teknologiföretag i förhållande till den amerikanska kapitalmarknaden.

Världsekonomins starka drivkraft kommer sannolikt att avta i och med kriget. WTO uppskattar att världsekonomin kommer att växa med 2,5 procent, jämfört med en tidigare uppskattning på 4,7 procent. Krisen har höjt priserna på många varor. Ökade priser på insatsvaror sätter press på företagens lönsamhet. För vissa europeiska industrier, som har gynnats av relativt låga energipriser, kan effekterna av krisen och de stigande energipriserna skapa ett stort kostnadstryck. Osäkerhet om gasförsörjningen är en faktor som kan minska omsättningen i Europas energiintensiva industrier. Coronablockeringar i de stora kinesiska städerna ökar också störningarna i produktionskedjorna, som har haft det besvärligt redan under lång tid. Inflationstrycket kommer att fortsätta på kort sikt, men aktiemarknaden välkomnade den stigande amerikanska räntan. En tolkning är att en stark reaktion från centralbankens sida på den sjudande inflationen förhindrar en längre inflationscykel som skulle ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. Den starka arbetsmarknadssituationen i Förenta staterna och konsumenternas goda ekonomiska ställning är positiva faktorer som stöder marknaden i den negativa nyhetsströmmen.

Under mars ökade vi aktievikten två gånger eftersom marknaden tillfälligt prissatte enligt mycket negativa utvecklingsbanor. Under en månad återhämtade sig marknaden kraftigt i takt med att osäkerheten minskade. Inom marknaden överviktade vi Europa. Marknadsfluktuationerna kommer att vara förhöjda på grund av den allt hårdare geopolitiska situationen, och stora rörelser kommer troligen att märkas i enskilda aktier när resultatperioden för första kvartalet inleds.

Första kvartalet i år var dramatiskt och volatiliteten på marknaden var hög. Det ryska angreppet mot Ukraina, den därav följande eskalerande inflationen, inledningen av Federal Reserve:s räntehöjning och stabiliseringen av landets avkastningskurva var teman för första kvartalet. I mars var räntemarknaden fortfarande klibbig, eftersom nästan alla räntor föll i takt med statsobligationer. De långa räntorna steg tydligt i mars, då oron för kriget avtog och inflationen steg tillbaka till det främsta temat. Inflationen har under lång tid överraskat Europeiska centralbanken (ECB) med sin styrka, vilket har lett till att marknaden förväntar sig att ECB skärper sin penningpolitik med förvånansvärd kraft. Vi anser att det handlar mer om en normalisering av penningpolitiken. I Förenta staterna lovar Federal Reserve däremot en mycket kraftig ränteboom för att få kontroll över inflationen, och penningpolitiken kommer att stramas åt tydligt.

Statsobligationer noterade i lokala valutor på tillväxtmarknader gav en avkastning på -1,54 % och statsobligationer noterade i US-dollar gav en avkastning på 0,10 % under en månad. Företagslån noterade i US-dollar på tillväxtmarknader gav en avkastning på -1,14 %. Euron försvagades under en månad med 1,08 % mot US-dollarn och 10-års räntan i USA steg med 50 räntepunkter till 2,35 %. Med stigande räntor och riskpremier ligger avkastningen på lån i US-dollar redan runt 6 %, vilket ser mycket attraktivt ut.

Företagslånens riskpremier sjönk ganska tydligt under en månad. Den kraftiga nedgången i riskpremier höll marknadens avkastning positiv i High Yield-lån, även om marknadsräntorna såg starka uppåtgående rörelser. Däremot sjönk Investment Grade-företagslånen under trycket från stigande långfristiga räntor. På marknaden för företagsobligationer med låg risk öppnades emissionsmarknaden och det fanns gott om emissioner under en månad. I mars beviljades upp till 74 miljarder euro i nya lån och mer jämfört med i januari. På HY-marknaden var däremot emissionsmarknaden ännu tystare, med endast ett fåtal nya emissioner från den högre delen av HY-klassen.

Vi ökade vikten på aktierna i portföljen två gånger i mars. Tidigare i februari hade vi minskat andelen till neutral samtidigt som vi förväntade oss att centralbankerna skulle strama åt penningpolitiken för att öka osäkerheten på marknaden. I slutet av februari ledde det ryska angreppet mot Ukraina, som kom som en överraskning, till en kraftig nedgång i aktiekurserna i början av mars. Vid denna tidpunkt ansåg vi att en i vår mening överdriven kursnedgång var ett bra tillfälle att öka aktievikten måttligt. I mitten av mars ökade vi vikten på aktierna.

Vi är medvetna om att Rysslands angrepp mot Ukraina ökar osäkerheten på marknaden och ökar störningarna i de produktions- och leveranskedjor som redan orsakats av pandemin. Utöver tillgänglighetsproblemen har detta en tydlig inflationseffekt. Vi förväntar oss också att den ekonomiska utvecklingen och vinstutvecklingen kommer att avta under de närmaste månaderna.

Trots dessa negativa effekter uppskattar vi att marknaden kommer att utvecklas positivt. Marknadspriserna innehåller redan betydande osäkerheter som vi tror kommer att minska och därmed lyfta aktiemarknaden.

När det gäller aktieallokeringen kommer vi att fortsätta att öka Europas övervikt. Vi ser att med mindre osäkerhet kommer de marknader som har fallit mest också att återhämta sig starkare. Därför riktar vi oss till de nordiska länderna. De nordiska länderna är en attraktivt prissatt och väl diversifierad marknad med goda tillväxtutsikter. Alla andra aktieplaceringsklasser har neutral vikt.

Ökningen av aktievikten kommer att finansieras genom en liten minskning av övervikten av företagsobligationer med bättre kreditvärdering i portföljen. Efter statslånen är de mest utsatta för ränterisk. Dessutom kan upphörandet av ECB:s stödinköp utgöra en potentiell utmaning för dem.

Riskpremierna för företagslån har stigit under början av året och utfallet för avkastningen har varit negativ. Osäkerheten på marknaden har minskat något och avkastningspotentialen är nu klart bättre än under slutet av året, så vi höjer vår syn på kreditrisken från neutral till något överviktig.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond mars 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

”Sparbanken Europa placerar, som namnet anger, i företag som har noterats i Europa.

Europa uppfattas som en skuldsatt kontinent i recession med anemisk tillväxt, där befolkningen åldras och affärsverksamheten försvåras av regleringar. Detta är kanske delvis sanning. Det finns naturligtvis dynamiska regioner (städer) i Europa som är konkurrenskraftiga, lockar kompetenta personer och genererar innovation.”