Världsekonomin återhämtar sig fortfarande efter pandemin, men tillväxtutsikterna fortsatte att avta i september. Deltavarianten, som var en av osäkerhetsfaktorerna på marknaden i augusti, åtföljdes i september av struliga leveranskedjor, hög inflation och kraftig ökning av energipriserna. Problemen i leveranskedjorna har tydligt begränsat tillväxtutsikterna inom industrisektorn och det finns ingen kortsiktig lösning på detta problem. 

Den snabba ökningen av energipriserna är en ny osäkerhetsfaktor som har ökat produktionskostnaderna och inflationstrycket. Ökade kostnader för företagen innebär lägre marginaler och kan också minska produktionen till följd av energibesparande åtgärder. Den kommande vintern bidrar till osäkerhet angående tillgången på energi. Om krisen eskalerar kan staterna bli tvungna att stödja hushållen och företagen. 

Priskrisen beror delvis på Europas önskan att övergå till koldioxidsnål energi. Den ökade efterfrågan på energi efter pandemin har skett vid en tidpunkt då Europas energireserver ligger på en låg nivå. Samtidigt har den totala energiförsörjningen minskat. Användningen av kol har minskat, naturgasförsörjningen har varit lägre än normalt och det har funnits problem i försörjningen av förnybar energi. Grädden på moset är att Kina, som är världens största konsument av energi och råvaror, har beordrat statsägda företag att säkra energiförsörjningen till varje pris. 

De väntade förändringar i den lätta penningpolitiken som meddelades av centralbankerna i Europa och USA i september mottogs lugnt på räntemarknaden. Den gradvisa minskningen av centralbankernas månatliga köp av värdepapper är ett steg i riktning mot en normalisering av marknaden. För aktiemarknaden kommer åtstramningen av penningpolitiken tillsammans med andra osäkerhetsfaktorer att innebära att utsikterna försämras till en del. En större förändring för marknaden skulle ändå vara en höjning av styrräntorna, men detta får vi vänta på ännu under lång tid.  

I september ändrade aktiemarknaden riktning då de ekonomiska utsikterna dämpades. Under det tredje kvartalet har den ekonomiska återhämtningen varit på god väg i Europa och i synnerhet i USA. I september avtog återhämtningen på grund av problem i leveranskedjorna, vilka begränsar produktionen. I USA har den bristande tillgången på arbetskraft också varit ett hinder för ökad produktion. De höga inflationssiffrorna har ökat osäkerheten på marknaden och oron för huruvida centralbankernas penningpolitik kommer att lyckas. 

Den ökade osäkerheten på aktiemarknaden avspeglades i de fallande kurserna på samtliga större aktiemarknader i september. Endast aktierna i Asien-Stillahavsregionen uppvisade en något positiv avkastning. Efter företagens goda inledning på året har resultatprognoserna inte längre höjts. Aktiemarknaden förväntas få en utmanande avslutning på året, om problemen med leveranskedjorna och de stigande inflationssiffrorna, för att inte tala om de höga energipriserna, visar sig bli mer långsiktiga problem. 

För ränteinvesteraren var september en utmanande månad då marknadsräntorna accelererade i takt med att inflationen och energipriserna steg. Problemen i leveranskedjorna, som ökar kostnadstrycket på företagen, verkar också dra ut på tiden. Osäkerheten på marknaden har emellertid inte ännu avspeglats på de avkastningstillägg som betalas på företagsobligationer och som bara fluktuerade litet under månaden. 

Höjningen av marknadsräntorna i september märktes på den negativa avkastningen på statsobligationer (-1,2 %). Även avkastningen av företagsobligationer med hög kreditvärdering var negativ (-0,6 %), eftersom obligationerna avspeglade rörelserna i statsobligationerna. Som tidigare har konstaterats har ränterisken ökat i denna obligationskategori i och med att företagen har emitterat allt längre obligationer, och avkastningspremierna som betalas till investerare för obligationerna har också förblivit låga. Avkastningen av företagsobligationer med låg kreditvärdering och lägre ränterisk låg strax under minus. Uppgången i de långfristiga marknadsräntorna i USA och stärkningen av dollarn återspeglades i den negativa avkastningen av tillväxtländernas obligationer (-2,0 %). 

Det viktigaste för investeringsmarknaden under de kommande månaderna är huruvida centralbankerna lyckas ändra sin penningpolitik och förmedla detta till marknaden. Trots återhållsamheten kommer världsekonomin som det nu ser ut att växa på en god nivå också nästa år. Även de nuvarande osäkerhetsfaktorerna, inklusive problemen med leveranskedjorna, borde upphöra nästa år. 

Ilkka Laru, portföljförvaltare

Samtidigt som ekonomin i euroområdet växte fortsatte den ekonomiska återhämtningen att avta i september till följd av problemen i leveranskedjorna. Detta visade inköpschefsindexen som sjönk i september. Inköpschefsindexet för industrin i euroområdet sjönk till 58,6 (augusti 61,4). Bland indexets beståndsdelar minskade produktionen, efterfrågan och sysselsättningen.

Även inköpschefsindexet för tjänstesektorn sjönk och var 56,4 (augusti 59,0). Den kraftiga nedgången jämfört med augusti förklaras av den ökade prisnivån och delvis av att konsumtionsefterfrågan, som ökade efter att restriktionerna hävdes, har blivit mer måttlig. Trots indexnedgången är utsikterna för sektorn fortfarande relativt goda, eftersom poängtalet för sektorns index ligger över 50 poäng, som anses vara gränsen för tillväxt. Sänkta indexnivåer inom både industrin och tjänsterna ledde till en nedgång i det kombinerade inköpschefsindexet, som var 56,2 i september (augusti 59,0). 

Den totala inflationen i euroområdet fortsatte att öka och var enligt preliminära uppgifter 3,4 procent i september (augusti 3,0 %), vilket överskred marknadens prognos. Inflationen ökade i synnerhet på grund av att energipriserna steg. Priserna på livsmedel, alkohol och tobak steg måttligt. Den underliggande inflationen i euroområdet steg med 0,3 procentenheter jämfört med augusti och var 1,9 procent på årsnivå. Priserna på tjänster steg i takt med att ekonomierna öppnades upp. 

Till följd av de höjda energipriserna förväntas inflationen öka ytterligare från dessa redan höga nivåer, innan den vänder och börjar minska. Det tidigare rekordet för den totala inflationen inträffade i juli 2008, då den uppgick till 4,1 procent. Högre inflationssiffror innebär en utmaning för centralbanken. Därför är det möjligt att de nuvarande månatliga köpen av värdepapper kommer att minskas snabbare än tidigare. 

Arbetslöshetsgraden i euroområdet sjönk i augusti till nivåerna före pandemin (augusti 7,5 %, juli 7,6 %). Merparten av minskningen berodde på att antalet arbetslösa i Spanien minskade. Vi ligger fortfarande långt från sysselsättningsnivån före pandemin och därför kommer inte löneinflationen i euroområdet att påverka den övergripande prisutvecklingen. 

Vid sitt möte i september beslutade Europeiska centralbankens råd att måttligt minska de månatliga köpen av värdepapper inom ramen för PEPP-programmet. Under senare tid har köpen uppgått till 80 miljarder euro per månad. Ursprungligen var planen att programmet skulle avslutas i mars 2022, men rådet fattar ännu ett separat beslut om detta och även annan ökning av penningmängden i december. Banken uppskattar att de gynnsamma finansieringsvillkoren kan bevaras, även om köpvolymerna i PEPP-programmet minskar. 

Trots att PEPP-programmet eventuellt upphör, kommer inte centralbankens köp av värdepapper att upphöra. De kommer att fortsätta under det gamla månatliga programmet för värdepappersköp. Programmets inköp har under de senaste månaderna uppgått till 20 miljarder euro.  Enligt centralbankschef Lagarde innebär inte en minskning av de köp som det nu beslutas om en åtstramning av penningpolitiken. Det handlar snarare om att anpassa det politiska instrumentet mot pandemin till de nya utsikterna.  

Centralbanken uppdaterade också sina ekonomiska prognoser. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet under innevarande år uppdaterades till en något högre nivå än tidigare. Den nya prognosen är 5,0 procent, jämfört med 4,6 procent i föregående prognos. Banken ändrade inte prognosen för de kommande två åren (4,6 % 2022 och 2,1 % 2023). Inflationsprognosen är 2,2 procent för innevarande år och 1,5 procent för 2023.

Det är önskvärt för investerarna att Europeiska centralbanken (ECB) lyckas med tidsschemat för och kommunikationen om de penningpolitiska förändringarna. Trots stigande inflationssiffror har ECB förringat inflationstrycket.  Centralbankens råd offentliggör sitt nästa räntebeslut den 28 oktober 2021.  

USA:s ekonomi växte i god takt också under det tredje kvartalet, men tillväxttakten dämpades i september. Liksom i augusti har den ekonomiska tillväxten hämmats av problem i leveranskedjorna inom både industrin och tjänstesektorn och av bristande tillgång på arbetskraft. Även coronavirusfallen fortsätter att oroa. Ekonomin kommer att behöva leva med de struliga leveranskedjorna och, delvis som en följd av detta, med högre inflationsnivåer under längre tid än vad som tidigare antagits.  

Konsumenternas förtroendeindex enligt University of Michigan återhämtade sig något i september från den kraftiga nedgången i juli–augusti vilken orsakades av deltavarianten av coronaviruset (september 72,8, augusti 70,3). Trots uppgången ligger indexet fortfarande nära de låga nivåerna under pandemin. Konsumenternas förtroende har förbättrats eftersom antalet virusinfektioner har börjat minska, men den senaste tidens höga inflationssiffror har bromsat ökningen av förtroendet. 

De offentliggjorda inflationssiffrorna ligger kvar på en hög nivå. Den totala inflationen i augusti jämfört med året innan var 5,3 procent (juli 5,4 %). Kärninflationen sjönk på motsvarande sätt med 4,0 procent (juli 4,3 %). Dessa siffror förväntas inte ändras särskilt mycket i fråga om september. Inflationsförväntningarna har hittills inte ökat nämnvärt, men trycket är större på centralbanken att ändra riktningen för den lätta penningpolitiken. 

Inköpschefsindexet för industrin (ISM) steg i september jämfört med augusti (september 61,1, augusti 59,9), främst på grund av längre leveranstider. Bland indexets övriga beståndsdelar var orderingången och produktionen fortsatt goda, eftersom sysselsättningen förbättrades något. Industrins tillväxtutsikter skulle vara goda om det inte var för de bristande leveranskedjorna. Den knappa tillgången på industrivaror och arbetskraft i kombination med transportproblemen ökar industrins kostnader, vilka åtminstone delvis kan överföras på konsumenterna. 

I motsats till förväntningarna steg inköpschefsindexet för tjänstesektorn i september jämfört med föregående månad (september 61,9, augusti 61,7). Efterfrågan på tjänster har ökat i takt med att oron över spridningen av deltavarianten har minskat. Sektorn lider dock fortfarande av den bristande tillgången på arbetskraft och de stigande kostnaderna. 

Den amerikanska centralbanken Fed fattade inga faktiska beslut om den lätta penningpolitiken vid sitt möte i september, men antydde möjligheten att börja minska de månatliga värdepappersköpen under hösten. Under antagandet att sysselsättningsutvecklingen efter pandemin fortsätter att vara åtminstone relativt gynnsam, skulle man kunna börja minska värdepappersköpen i november eller senast i december. Enligt centralbankschef Powell skulle minskningarna kunna vara slutförda i mitten av nästa år. En eventuell höjning av styrräntan skulle ske först efter att de månatliga värdepappersköpen har avslutats. Således skulle styrräntans nuvarande variationsintervall, 0–0,25 procent, kunna höjas under andra halvåret nästa år, om det ekonomiska läget tillåter detta. Hälften av medlemmarna i den öppna marknadskommittén ansåg att den första höjningen borde ske 2022.   

I centralbankens uppdaterade marknadsprognos i samband med mötet i september reviderades tillväxtprognosen för innevarande år ner något till följd av den senaste tidens mer måttliga tillväxttakt. Enligt bankens uppskattning skulle ekonomin växa med 5,9 procent under 2021, jämfört med den tidigare prognosen på 7,0 procent. Nästa års prognos höjdes med 0,5 procentenheter till 3,8 procent. Banken verkar förvänta sig att problemen med leveranskedjorna, som bromsar den nuvarande ekonomiska tillväxten, och effekterna av deltamutationen kommer att avta under nästa år. 

På marknaden var centralbankens tillkännagivande ganska väntat och hade ingen större inverkan på räntemarknaden. Bankens nuvarande köpprogram har fullgjort sin uppgift att stabilisera finansmarknaden och stödja sysselsättningen under pandemin och behövs inte längre i den rådande situationen med en växande ekonomi. En åtstramning av penningpolitiken har dock alltid tidigare lett till ökad osäkerhet på marknaden, vilket återspeglas i ökade fluktuationer i avkastningen på investeringsmarknaden. Centralbanken sammanträder inte i oktober. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 3 november 2021. 

September har historiskt varit en utmanande månad för aktieinvesterarna, och historien upprepade sig än en gång.  De stora aktiemarknaderna var ganska svaga, med undantag för den japanska marknaden, där den nye premiärministern förväntas ge ett uppsving. Det finns flera orsaker till de svaga marknaderna. Den viktigaste faktorn är höga marknadspriser. Höga priser tillåter inga osäkerhetsfaktorer eller höjda räntor. Problemen med den kinesiska fastighetsjätten Evergrande var en faktor som minskade investerarnas riskaptit. Evergrandes problem kan antagligen begränsas, men Kinas ekonomiska tillväxt avtar sannolikt något. I slutet av månaden var kommunikationen på Feds möte mer hökaktig än marknaden förväntade sig. Ränteuppgången (USA 10 år) och den ökade oron för inflationstrycket ledde till att aktiemarknaden föll. I USA ökade osäkerheten på grund av den politiska osäkerheten kring skuldtaket, infrastrukturpaketet och det socialpolitiska paketet.

De stigande energipriserna, särskilt gaspristoppen i september, har ökat oron för företagens möjligheter att överföra de ökade kostnaderna till slutprodukterna. Den kraftiga ökningen av energipriserna har också lett till att fabriker har stoppats på grund av att produktionen inte är lönsam. Detta kan öka flaskhalsarna i logistikkedjorna, som redan har haft problem under en tid. I värsta fall kan flaskhalsarna i logistiken försämra julförsäljningen, som är viktig för många aktörer. Å andra sidan kommer förbättringen av situationen för covid-19-pandemin med tiden att lindra de logistiska problemen, till exempel tack vare att hamnar kan vara öppna. I Europa har situationen inom tjänstesektorn förbättrats avsevärt och en större del av konsumentkorgen kommer att kanaliseras till tjänster i framtiden.  

Resultatperioden för det tredje kvartalet, som inleds om två veckor, kommer att vara mycket viktig för marknadsutvecklingen. Förväntningarna på marknaden har minskat något och troligen kommer företagen som helhet att kunna uppnå resultatprognoserna. Företagens kommunikation om framtiden är central och det är särskilt viktigt vilken nivå av lönsamhet och efterfrågan som kvarstår. 

Det försämrade marknadssentimentet och den ökade volatiliteten på marknaden är naturliga faktorer i en marknadsmiljö med höga priser, minskade ekonomiska nyckeltal, fortsatt inflationstryck och nedskärning av stimulansprogrammen. Å andra sidan kan marknadssentimentet vända snabbt under den kommande resultatperioden, eftersom det fortfarande finns mycket likviditet som söker avkastning på marknaden. En del av orosmomenten på marknaden kommer också att få sin lösning förr eller senare.

 

Anders Pelli, aktieportföljförvaltare

September var en ganska svag månad på riskmarknaden. Även om coronaläget förbättrades, surnade sentimentet på grund av inflationsoron och de negativa nyheterna på den kinesiska fastighetsmarknaden. En av de viktigaste händelserna i september var också de stigande energipriserna, som inte bara har en stor inverkan på konsumenterna, utan också berör centralbankerna, som för närvarande är pressade på grund av att inflationen stiger för snabbt. De långa räntorna gick upp i september. Orsaken till uppgången är inflationstrycket och de många emissionerna.   

Europeiska centralbanken (ECB) ändrade som väntat riktlinjen i september, när den minskade de månatliga värdepappersköpen. Förändringen var inte dramatisk, men den var inledningen på en avveckling av de exceptionella penningpolitiska åtgärderna som ECB mer eller mindre har vidtagit sedan finanskrisen, särskilt under de senaste sex åren. Vi talar alltså inte ännu om en faktisk åtstramning av penningpolitiken, utan om avskaffandet av programmen för värdepappersköp och förhoppningsvis en gradvis normalisering av den negativa inlåningsräntan. Den nuvarande inflationsutvecklingen ger hopp, men för närvarande ser ECB den som tillfällig, och frågan är hur länge den kan sägas vara tillfällig. ECB:s ändrade riktning, liksom inflationen, driver på en ränteuppgång. 

Den amerikanska centralbanken Fed sammanträdde i september och gav tydliga indikationer på att Fed fattar ett beslut om att minska stimulanspaketen vid sitt möte i november. Detta var en mycket väntad nyhet på marknaden. Däremot överraskade centralbanken marknaden något genom att indikera att den första räntehöjningen görs redan under det andra halvåret nästa år. Under 2023 och 2024 skulle det ske tre höjningar per år, varefter styrräntan skulle vara 1,75 procent i slutet av 2024. Detta innebär att räntenivån skulle höjas snabbare än marknaden väntat sig, men marknadsreaktionerna var trots det små.    

Även om oron på marknaden har ökat har riskpremierna på företagsobligationsmarknaden förblivit lugna. Emissionsmarknaden har vaknat till liv igen efter sommaren, och september var den mest hektiska månaden på året med 74 miljarder euro i nyemissioner på IG-marknaden. På HY-marknaden emitterades nya obligationslån till ett värde av närmare 10 miljarder euro. Det totala beloppet för nya obligationslån som emitterats sedan början av året översteg för första gången någonsin den anmärkningsvärda gränsen på 100 miljarder euro. 

Kvaliteten på företagsobligationer med hög risk har försämrats sedan i fjol.  Fler sämre obligationslån med riskbetyget B har emitterats än de säkrare BB-obligationerna. Det har också skett en stor förändring i användningsändamålet för obligationerna. Nästan 25 procent av obligationslånen har emitterats för företagsförvärv, jämfört med 17 procent i fjol. Detta visar att försiktigheten har försvunnit från High Yield-marknaden och att riskaptiten är hög. På företagsobligationsmarknaden där riskerna är låga har det rått en ganska lugn stämning under innevarande år. Kreditvärderingstrenden har varit fortsatt positiv, för närvarande höjer kreditvärderingsinstituten sina kreditbetyg oftare än de sänker dem. Avkastningen på IG-marknaden har drivits av fluktuationerna i de långa räntorna.

På räntemarknaderna i tillväxtländerna har uppmärksamheten riktats mot den kinesiska fastighetssektorn. Betalningssvårigheterna i bolaget Evergrande har väckt farhågor om en eventuell dominoeffekt inom den kinesiska fastighetssektorn. Den kinesiska staten har hittills iakttagit situationen vid sidan om, men kommer sannolikt att behöva ingripa om betalningsstörningarna ökar inom fastighetssektorn. 

Vår syn på ränteutvecklingen har inte förändrats. När det gäller ränteinvesteringar fortsätter vi att lägga tonvikten på företagsobligationer med både lägre och högre kreditbetyg på bekostnad av statsobligationer. Ökad inflation och stigande inflationsförväntningar utmanar statsobligationernas roll som ”portföljförsäkring” på den nuvarande marknaden.

 

 

Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

På vårt placeringsmöte i september behöll vi vikten oförändrad i vår placeringsallokering och fortsätter med neutral aktievikt. Återhämtningstakten har avtagit och osäkerhetsfaktorerna ökar på marknaden. Stigande energipriser och inflationssiffror samt osäkerheten om effekterna av centralbankernas ändrade penningpolitik stödjer alla ett minskat risktagande tills vidare. 

Utsikterna för företagen är relativt goda, men omvärlden kompliceras bland annat av längre störningar i produktions- och logistikkedjorna än väntat och av höjda råvarupriser. Efter den goda inledningen på året har resultatprognoserna inte längre höjts. Under resten av året är betydande resultatförbättringar jämfört med året innan en självklarhet, men marknaden har redan skiftat uppmärksamheten mot nästa år. 

På kort sikt kan nyheter om enskilda företag orsaka störningar och öka kursvolatiliteten på marknaden. På längre sikt tror vi dock att utvecklingen av företagens omvärld och centralbankernas penningpolitik är de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen på investeringsmarknaden. 

Vi fortsätter med neutral aktievikt tills vidare, så att alla aktieplaceringsklasser har neutral vikt. På lång sikt ser aktieinvesteringarna fortfarande relativt attraktiva ut. Bland ränteinvesteringarna är penningmarknaden i neutral vikt. När det gäller andra ränteklasser fortsätter vi att lägga tonvikten på företagsobligationer med både högre och i synnerhet lägre kreditbetyg på bekostnad av statsobligationer. Den senaste tidens uppgång i marknadsräntorna har inte förändrat de dåliga avkastningsutsikterna för statsobligationer. Vi överviktar räntemarknaderna i tillväxtländer.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond september 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond i september: Sparbanken Amerika

”Placeringsfonden Sparbanken Amerika är en aktiefond som främst placerar i aktier och aktierelaterade instrument i Nordamerika. Inom aktievalet ligger fondens huvudvikt på stora företag och därför används avkastningsindexet S&P 500 som jämförelseindex för fonden. Den aktivt förvaltade fonden erbjuder placeraren ett diversifierat och bekvämt sätt att placera på den nordamerikanska aktiemarknaden.” Läs mer.