Överväger du att placera? Med våra fem goda råd kommer du redan långt

Vet du vilken typ av placerare du är eller skulle vara? Om du inte vet är det ingen fara, för det är det inte många som gör. Det är inget hinder på vägen mot sparande och placeringar. När en kund kommer till Sparbanken för att diskutera placeringar ställer vi olika frågor för att försöka kartlägga bland annat kundens beredskap för risker, avkastningsmål och önskemål för framtiden. 

– Ofta berättar kunderna att de inte vill ta risker och därför låter sina pengar ligga på ett bankkonto, berättar Sparbankens placeringschef Markku Ansamaa. 

Ansamaa berättar att en risk inte alltid ska ses som någonting negativt. 

– På lång sikt är kontot inte den smartaste placeringsformen, tillägger han.  

Placeringschefen listar några råd ur J.P. Morgans ”Principles for successful long-term investing” som är bra att beakta innan man gör upp en långsiktig placeringsplan. 

1. Vi lever längre än tidigare

Under årens lopp har den medicinska vetenskapen utvecklats väldigt mycket, vår livsstil är sundare än tidigare och vi har bättre kunskap om faktorer som påverkar hälsan. Därför lever vi längre än tidigare. För närvarande är den förväntade livslängden i Finland 78,4 år för män och 84,1 år för kvinnor, och den har klart ökat under de senaste 20 åren.

Sannolikheten för att någon av parterna i ett 65-årigt par ska bli över 90 år gammal är så hög som 50 procent. Det här innebär att de medel vi har sparat på oss under arbetslivet måste räcka allt längre, om den intjänade pensionen inte räcker till den levnadsstandard vi önskar. Man behöver alltså spara mer än tidigare under den tid man arbetar, och medlen måste också ge avkastning.

2. En deposition är en dålig investering på lång sikt

Räntorna på depositioner har redan länge varit på en mycket låg nivå, och efter inflationen blir de till och med negativa.

– Det betyder att om du idag gör en deposition för ett år, kommer dess värde efter ett år trots räntan inte att vara lika högt som nu. Antalet euro på kontot ökar visserligen, men samtidigt ökar priserna så att pengarna inte längre räcker till samma mängd produkter som tidigare, förklarar Ansamaa.

Den historiska avkastningen på kontanter har i källmaterialet åskådliggjorts genom en deposition på en euro för hundra år sedan. Denna deposition är i dag värd två euro. Om samma euro i stället hade placerats i det omfattande amerikanska aktieindexet S&P500, skulle dess värde i dag vara 2 023 euro. Skillnaden är alltså väldigt stor. 

– Om denna information kombineras med det ovan nämnda faktumet att vi lever allt längre är det lätt att förstå att en deposition inte är någon bra investering på lång sikt, förklarar experten. 

3. Världens åttonde underverk

Ränta på ränta-fenomenet har kallats för världens åttonde underverk. Det handlar om att kunden det första året får ränta på det placerade kapitalet. 

– Efter det första året får du ränta inte bara på kapitalet utan också på tidigare års räntor. Därmed får du ränta på en kontinuerligt växande summa, vilket innebär att den ränta du får också ökar varje år. Ju tidigare du börjar placera, desto längre tid hinner du dra nytta av ränta på ränta-fenomenet. Redan när placeringstiden förlängs med några få år ökar ränta på ränta-fenomenet märkbart din slutliga avkastning. Och när man tänker på ökningen av den förväntade livslängden: ju tidigare du börjar spara, desto mindre belopp behöver du för att nå samma slutresultat som en person som börjar senare, förklarar Ansamaa. 
Ansamaa tar som exempel två personer som sparar för sin pensionstid. Båda placerar 5 000 euro per år och avkastningen på bådas placeringar är 5 procent per år. Skillnaden är spartiden. Person A börjar spara som 25-åring och person B som 35-åring. Vid 65 års ålder har A besparingar på 639 199 euro medan B har 353 803 euro. A har alltså placerat 50 000 mer, men har 285 396 euro mer i besparingar än B. 

– Denna skillnad beror på att A:s besparingar växer med ränta på ränta under längre tid.

En aktieplacerare kan enligt Ansamaa dra nytta av ränta på ränta-fenomenet genom att placera eventuella dividender tillbaka i aktier.

– Särskilt vid långsiktiga placeringar blir dividenderna ofta betydande, och man vill därför ha aktier som ger höga dividender i sin placeringsportfölj. Vi tar ännu ett exempel med personerna A och B. Båda placerar 5 000 euro i det omfattande europeiska MSCI Europe-aktieindexet. Skillnaden är att A placerar sina dividender tillbaka i aktieindexet medan B använder dem för konsumtion. När båda har placerat på detta sätt i 31 år har värdet på A:s placering ökat till 72 580 euro, medan B:s placering bara är värd 27 972 euro. A:s placering är alltså värd över 2,5 gånger så mycket. 

– Den som placerar i aktiefonder åtnjuter dessutom beskattningsmässiga fördelar. Placeringsfonderna betalar inte skatt på sina dividendintäkter och kan därför placera dividenderna i sin helhet tillbaka i aktier. På lång sikt kan ränta på ränta-fenomenet i kombination med placeringsfondernas skattefrihet ge stora fördelar för småsparare.

4. Tänk långsiktigt när du planerar dina placeringar

Placeringsmarknaden går upp och ner ibland. Ibland mer och ibland mindre, och i vissa fall kan värdet på en aktie plötsligt minska med tiotals procent. 

– Det är inte så konstigt att en ovan placerare ibland blir förskräckt. Sedan 1980-talet har det omfattande europeiska MSCI Europe-aktieindexet fallit med i genomsnitt 15,3 procent jämfört med toppnoteringarna. Räntan för hela året har dock blivit negativ endast åtta år. Historien ger förstås inga garantier för framtiden, men exempelvis i det omfattande amerikanska S&P500-indexets historia hittar man ingen tjugoårsperiod då aktieindexets årliga avkastning skulle ha varit negativ, säger Ansamaa. 

Enligt experten bör man som placerare se svängningar i marknaden som bra tillfällen att göra tilläggsplaceringar. 

Marknaden återhämtar sig förr eller senare, tillägger han. 

5. Sprid riskerna

Alla placeringar är förknippade med risker, som i värsta fall kan realiseras i form av värdeminskningar. Placerare som tar större risker vill i gengäld ha högre avkastning. 

– Man kan minska riskerna genom att sprida sina placeringar exempelvis över tid, mellan olika branscher, geografiskt eller genom att placera i olika egendomsslag. Du kan lätt se fördelarna med spridning genom att bekanta dig med händelserna exempelvis under de senaste drygt tio åren. Under denna tid har världen upplevt bland annat en finanskris, en eurokris, en kraftig sänkning av oljepriset samt politiska och geopolitiska kriser på olika håll i världen. Värdepappren har reagerat på alla dessa händelser, men på olika sätt. Om man har spridit sina placeringar på ett bra sätt har de risker som dessa händelser medfört varit klart mindre än om man haft alla sina ägg i samma korg.

I källmaterialet beskrivs avkastningen för tio olika egendomsslag under de senaste tio åren samt deras genomsnittliga årliga avkastning och risk (volatilitet). Förutom de enskilda egendomsklasserna inkluderas en placeringsportfölj som spridits på ett bra sätt mellan olika egendomsslag (40 % aktier, 40 % ränteplaceringar, 5 % fastigheter, 5 % nyttigheter, 5 % hedge-fonder och 5 % kontanter). 

– När man se på de olika egendomsklasserna under denna period har ovan nämnda placeringsportfölj mätt i avkastning årligen varit på placering 3–7, med en genomsnittlig avkastning på 6,6 procent. Trots alla svängningar på marknaden har det alltså gått ganska bra för placerare med en varierad placeringsportfölj.

Enligt Ansamaa ses placering ofta som någonting svårt, men det är enligt hans åsikt onödigt. Det viktigaste är enligt honom att förstå några grundläggande saker, göra en placeringsplan och börja placera.  

Om du behöver hjälp med sparande och placeringar, kontakta oss eller lämna en kontaktbegäran.