Coronakrisen pinar konsumenter – kan trångmålet resultera i något gott?

Coronakrisen har slagit hårt, inte bara mot hälso- och sjukvården, utan också ekonomin och människornas vardag. Människornas konsumtionsbeteende har tydligt förändrats. Trots att det ännu inte finns någon heltäckande statistik, vittnar olika bankers kortdatastatistik om att konsumtionen minskade med cirka 20–30 procent i början av krisen. Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) enkät berättar en snarlik historia. Enligt den har hälften av privathushållen dragit ner på sin normala konsumtion och/eller skjutit fram anskaffningar. Den nyaste kortstatistiken visar att nedgången planat ut något, men konsumtionen ligger fortfarande på en klart lägre nivå än före krisen. 

Nedgången gäller nästan alla produktkategorier. Nedgången har varit störst inom restaurangbranschen, kulturtjänster och turism, där konsumtionen minskat dramatiskt. Men det finns också dem som det går bättre för. Nu använder privathushållen betydligt mer pengar i mataffären, då situationen i många familjer är att alla äter hemma. Det köps också mer elektronik än normalt, då människorna justerar sina distansarbets- och skolstationer. Järnhandeln gynnas av uppgången i människors intresse för hemma- och stugliv. Jag hade själv kontakt med en firma som tillverkar badtunnor, och där lär orderböckerna vara fullsmockade och det gäller att stå i. 

En del av nedgången i konsumtion är ”fysiskt” tvingad, vilket är exceptionellt. Även om man skulle vara ivrig att konsumera, har stängda verksamhetsställen och minimeringen av sociala kontakter tvingat människor att stanna hemma. För en del beror den minskade konsumtionen på ekonomiska utmaningar. I och med permitteringar och ökad arbetslöshet har inkomsterna minskat i många hushåll. Om ekonomiska buffertar saknas, måste man dra ner på konsumtionen. Dessutom finns det psykologiska orsaker: människor blir försiktigare då det råder en enorm osäkerhet inom ekonomin. 

Kommer folk att rusa till affärerna när restriktionerna börjar hävas?

Finlands regering meddelade nyligen om åtgärder som kommer att vidtas stegvis för att öppna ekonomin. Det kan antas att privathushållens konsumtion kommer att öka när restriktionerna lättar, men stegen kommer att vara försiktiga. Enligt KKV:s enkät kommer större delen av privathushållen att öka sin konsumtion genast efter att restriktionerna hävts, vilket för sin del skapar förhoppningar om en snabb återhämtning. Även Sparbankens kortbetalningsdata vittnar om att konsumtionen redan har återhämtat sig något från den värsta svackan. Emellertid kommer det in rapporter från övriga världen om att även om konsumtionen återhämtar sig, så gör den det inte fullt ut. Osäkerheten i ekonomin och farhågor om sjukdomen gör konsumenter försiktiga. 

Till exempel i Kina – där sjukdomen började, men som också kommit längst när det gäller återhämtning – körs fabriker på nästan full effekt, men människor konsumerar försiktigt. Särskilt de konsumtionsformer som involverar socialt umgänge lider fortfarande. Detta kan bero på en smitträdsla, trots att antalet nya smittor är litet i Kina. En delorsak kan också vara att man till följd av spårsystemet för smittkedjor i Kina blir försatt i två veckors hemmakarantän, om man rört sig nära en smittad person. Efter de långa karantänmånaderna i början av året finns det många som inte vill ta denna risk, även om de inte är rädda för själva smittan. 

Sparivern kommer sannolikt att öka

Tidigare kriser har visat att hushållens sparandegrad ökar efter kriser, då människor blir mer osäkra. Detta kommer sannolikt att ske även denna gång. En allt större del av inkomsterna sätts undan i fortsättningen. Trots att detta för sin del fördröjer nationalekonomins återhämtning, är det också en bra sak för många hushåll eftersom det skapar en buffert för kommande ekonomiska utmaningar. Även om vi förhoppningsvis inte får se en lika stor och omfattande kris i framtiden, kommer vi alldeles säkert att ställas inför kriser på det individuella planet: även utan coronaviruset kommer människor att insjukna och bli arbetslösa, och livssituationerna kommer att förändras. Det är smart att förbereda sig ekonomiskt mot dessa. Många har lärt sig det, nu senast på grund av coronakrisen.

Kommer konsumtionen att förändras permanent efter att krisen har kuvats?

En enkel gissning är att näthandeln och hemtransporter kommer att öka, då många varit tvungna att lära sig använda dem. Tidigare ekonomiska kriser har också visat att man jagar efter specialerbjudanden och köper bulkvaror efter kriser.

Men det är också möjligt att det sker kvalitativa förändringar i konsumtionen. Vanans makt är stor, och ofta gör vi och köper ”som vi alltid gjort”, eller det som den sociala pressen styr oss mot. Nu har vi ryckts loss från många vardagsvanor. Detta har gjort att vi betraktar både våra levnadssätt som vår konsumtion med nya ögon. 

Under coronakrisen har många uttryckt sin vilja att stödja lokala företagare och inhemsk produktion. Enligt webbplatsen Talouskriisi.fi kommer 35 % av konsumenterna att köpa mer inhemska produkter. Det kan också bli lättare i framtiden, eftersom allt tryck inte nödvändigtvis kommer från konsumenterna, utan en del företag funderar redan nu på att flytta sina produktionskedjor till hemlandet

Coronakrisen har också ökat vår krismedvetenhet. Vi har länge känt till klimatförändringen och vet i princip att vi kan påverka den genom våra konsumtionsvanor. Det har dock varit svårt att ändra egna konsumtionsval, då läget inte känns akut. Nu har krismöjligheten konkretiserats och jag tror att många upplever även klimatkrisen som mer angelägen. Kanske klimataspekter kommer att kännas allt viktigare i konsumtionsvalen framöver. Det finns också gryende tecken på att olika regeringar vill främja mer övergripande mål i sina strategier för att klara coronakrisen, till exempel ekologiskt hållbar tillväxt. I bästa fall erbjuder detta även nya tillväxtmöjligheter för Finland.

Kanske coronakrisen får oss att begrunda djupare vilken slags konsumtion som mest ökar vårt välbefinnande, både som nation och som individer. Det är välkommet och i diskussionen är det bra att minnas att enligt en studie ökar individens lycka särskilt vid konsumtion som stämmer överens med de egna värderingarna och personligheten – snarare än konsumtionen i sig efter att basbehoven tillgodosetts.


Henna Mikkonen är Sparbanksgruppen chefsekonom. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).
 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
Sparbanksforbundet anl
...