Finländarnas välstånd har börjat minska – är det ett tillfälligt bakslag eller är vi permanent fattigare?

Statistikcentralens senaste förmögenhetsundersökning* visar att finländarnas förmögenhet utvecklas i en sjunkande riktning. År 2023 var de finländska hushållens genomsnittliga förmögenhet (medianen) 150 500 euro, medan motsvarande belopp 2019 (föregående undersökningsomgång) var 182 600 euro. Den här statistiken publiceras bara med några års mellanrum, så för en statistiknörd som jag är det ett sällsynt nöje.

Till förmögenhet räknas såväl fast egendom (huvudsakligen bostäder) som olika finansiella tillgångar (t.ex. insättningar, fonder, aktier). I siffrorna har inflationen beaktats, så det handlar om förmögenhetens realvärde. Den snabba inflationen är en viktig anledning till att nettoförmögenheten minskar, men värdet på hushållens förmögenhet minskade något också nominellt.

De här uppgifterna om att de finländska hushållen blir fattigare står i strid med den långvariga berättelsen om välstånd som jag också själv ihärdigt försöker arbeta för och som vi länge har fått njuta av. Hur gick det så här?

Den minskande nettoförmögenheten beror på de sjunkande priserna på fast egendom, i praktiken bostäder. Det här har varit vardag för dem som bor utanför tillväxtcentrumen redan en längre tid, men nu har bostadspriserna sjunkit också i huvudstadsregionen och i andra tillväxtcentrum. Bostäder, särskilt den egna bostaden, är finländarnas absolut största förmögenhetspost, eftersom bostädernas andel av hushållens totala förmögenhet 2023 var cirka 62 procent.

Fortsätter finländarna bli fattigare?

De sjunkande bostadspriserna i tillväxtcentrumen torde vara ett övergående fenomen. Bostadsmarknaden i Finland led av att räntorna snabbt gick uppåt, vilket ledde till att bostadshandeln stannade upp och bostadspriserna sjönk. Nu har vi sett de första tecknen på återhämtning inom bostadshandeln. Någon tydlig prisökning syns ännu inte, men antagligen är också det att vänta när återhämtningen på bostadsmarknaden får mer vind i seglen. Handelskriget orsakar visserligen osäkerhet som på kort sikt kan innebära ett bakslag för den här utvecklingen.

I regioner som avfolkas är lägre bostadspriser knappast ett övergående fenomen. Någon avsevärd prisökning är åtminstone svår att förutse. Det finns många regioner i Finland där bostadspriserna inte har stigit på ett par decennier. När man bygger sitt pensionsskydd kan man inte längre förlita sig på att bostadspriserna kommer att gå upp.

Vad kan man göra för att säkerställa sin förmögenhetsökning?

Det är helt naturligt att bostäderna utgör merparten av människornas förmögenhet. Någonstans måste man ju bo och när boendet slukar en ansenlig summa pengar begränsar det möjligheterna till andra placeringar. Det lönar sig dock absolut att redan från tidig ålder skaffa dessa andra förmögenhetsformer – till exempel fonder och aktier. Placeringar sprider risken, men gör det också möjligt att öka förmögenheten i det långa loppet. På lång sikt är förväntningarna på avkastning på aktier större än på bostäder.

Placering är bra för alla, men särskilt viktigt är det i regioner där bostadspriserna inte väntas öka i framtiden heller. Statistiken visar dock att verkligheten är den motsatta. Enligt förmögenhetsundersökningen äger 55 procent av hushållen i huvudstadsregionen börsaktier eller placeringsfonder. I hela landet är motsvarande siffra 48 procent. Den lägsta siffran på 42 procent hittar vi i norra och östra Finland. Även om Statistikcentralens regionindelning är ganska grov, tyder den på att i de regioner där bostadspriserna har den största ökningspotentialen placerar människor mer också i andra objekt.

En glädjande nyhet i förmögenhetsundersökningen var däremot att placering blir allt vanligare i unga åldersgrupper. Medan 29 procent av alla finländare till exempel äger fonder, är motsvarande siffra för 25–34-åringarna nästan 35 procent. Även om unga vanligen sparar mindre belopp, möjliggör placering fenomenet ränta på ränta och kumulering av förmögenheten över tid.

Återhämtningen på bostadsmarknaden och den ökade populariteten för placeringar gör det framöver möjligt för finländarna att fortsätta bli förmögnare. Jag vågar alltså påstå att det här är ett övergående fenomen.

* https://stat.fi/sv/statistik/vtutk

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Artikeln publicerades tidigare i Taloustaitos blogg (på finska).