Hur beaktar man inflationen i den egna ekonomin?

Inflation är en av de grundläggande ekonomiska parametrar som vi ekonomer noga följer. Även om jag följt inflationen i flera år har jag inte ägnat den någon större uppmärksamhet i mitt eget liv. Inflationen har varit så måttlig att den knappt har märkts.

Men nu har situationen förändrats och inflationen kan ses och kännas även i vardagen. Då det ganska nyligen kostade 60 euro att fylla på bensintanken kostar det nu nästan 120 euro. Enligt Statistikcentralen har priset på ett kaffepaket stigit med flera euro och priset på vår familjs favoritfrukt, päron, har stigit med nästan 30 procent jämfört med året innan.

Konsumtionen är ju det område där prishöjningar är lättast att observera. Det är emellertid bra att stanna upp och tänka på hur inflationen påverkar andra områden i vår egen ekonomi; inkomster, tillgångar och skulder.

Inkomsterna stiger mindre än priserna i år, det vill säga köpkraften minskar

Om den egna inkomsterna stiger lika mycket som priserna har konsumenten inget att oroa sig för. I genomsnitt kommer detta emellertid inte att ske i år, eftersom löneinkomsterna sannolikt kommer att stiga betydligt mindre än priserna. I genomsnitt ligger löneökningarna på 2–3 procent, medan priserna förväntas stiga med upp till 5 procent.

I praktiken minskar löntagarnas köpkraft, vilket är ganska exceptionellt. Pensionärernas köpkraft kommer också att minska i år, men de kommer att kompenseras nästa år. Höjningen av arbetspensioner, fastställd med 80 procent genom prisförändringar och 20 procent genom löneförändringar.

Tips: Som alltid är det bra att hålla inkomsterna och utgifterna i balans. Om prisökningarna hotar att dra ner din ekonomi på minus är det bra att tänka på vilken konsumtion du kan minska på. Eller är det möjligt att öka din egen inkomst?

Inflationen äter skulder – eller gör den det?

Det sägs ofta att inflationen äter upp skulderna. Detta har varit fallet tidigare med fasta räntor på lån och en snabb ökning av löneinkomsterna i en inflatorisk miljö. Under det ”gyllene 70-talet” ökade till exempel lönerna med upp till 20 procent per år, medan den reglerade räntenivån på bostadslån låg på strax över 10 procent. De höjda lönerna gjorde det därför lättare än tidigare att täcka låneskötselkostnaderna.

I dagens värld är situationen dock inte densamma. Majoriteten av lånen är bundna till rörliga räntor. När inflationen tenderar att stiga, som den gör nu, stiger räntenivån. Dessutom är löneökningstakten för närvarande ganska måttlig.

Tips: Det lönar sig för gäldenärerna att beräkna hur en räntehöjning på till exempel 2–3 procent påverkar den egna ekonomin. Om det blir dåligt med pengar lönar det sig att tänka på att anpassa konsumtionen, skydda räntenivån eller spara i förväg.

Inflationen påverkar olika tillgångsklasser på olika sätt

Det finns många typer av kapital och inflationen påverkar dem på olika sätt. Effekten är tydligast på insättningar. Medan det i stort sett inte finns någon ränta på de medel som sätts in på kontot i dag, äter inflationen upp köpkraften hos insättningarna. Med hundralappen som sparats på kontot för man ännu mindre att köpa om ett år.

När räntorna stiger kommer även depositionsräntorna att börja stiga i något skede, vilket kommer att lindra situationen. Men även historiskt sett har insättningar varit en dålig plats för långsiktig förmögenhet.

Fast egendom såsom bostäder har traditionellt sett gett ett tämligen högt skydd mot inflation. På kort sikt finns det emellertid många osäkerheter. Till exempel höjer man hyrorna vanligtvis i linje med inflationen, men för närvarande finns det en hel del hyreslägenheter tillgängliga och hyreshöjningar kanske inte kan göras automatiskt. Stigande räntor kan också leda till en måttlig utveckling av bostadspriserna.

Hur är det med de olika typerna av ränteplaceringar (statslån, företagslån) som majoriteten äger genom fonder? Vanligtvis tänker man att ränteplaceringar ger mycket mer säkerhet i portföljen när aktierna fluktuerar. Det är sant, men i takt med att räntorna stiger drabbas ränteplaceringar på kort sikt. Enligt prissättningslogiken sjunker ränteplaceringarnas värde när räntorna stiger. På längre sikt är räntehöjningen förvisso bra, eftersom låntagarna betalar investerare högre ränteintäkter än tidigare. Short term pain, long term gain.

Aktier har också gett ett gott inflationsskydd på lång sikt. På kort sikt är detta emellertid inte garanterat och aktiekurserna påverkas av många andra faktorer. Dessutom reagerar olika aktier olika på den accelererande inflationen. För närvarande gynnas exempelvis energi- och råvarubolag av prishöjningarna, medan många andra företag drabbas av kostnadsökningar. Företagen utmärker sig till exempel genom sin prissättningskraft, det vill säga hur mycket de kan föra över på slutpriserna av de ökade kostnaderna.

Tips: En kortsiktig investerare kan beakta inflationens inverkan på avkastningen för olika tillgångsklasser och vid behov ändra sina investeringar, emellertid med tanke på att inflationen endast är en faktor som påverkar investeringarnas värde. En långsiktig investerare behöver däremot inte göra någonting, om portföljen till en början är väl diversifierad och uppbyggd för att möta sina egna långsiktiga behov.

 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).