Hushållen är rekordartat sparsamma – en positiv eller negativ sak?

Henna Mikkonen

Corona har förändrat människornas liv på många sätt och även deras ekonomiska beteende. En av effekterna är att människornas sparande har ökat verkligt snabbt under det senaste året.  Under årets andra kvartal ökade hushållens sparandegrad till nästan 10 procent. Under de senaste åren har sparandet länge varit till och med negativt. Ett ökat sparande visar alltså att hushållen inte konsumerar alla sina inkomster, utan sparar mer pengar än tidigare.

Hushållen lever förstås under mycket olika förhållanden och många kan endast drömma om att kunna spara, eftersom kanske permitteringar eller arbetslöshet har försvagat den egna ekonomin. Men på nationalekonominivå har hushållens sparande dock ökat. 

Hushållens sparandegrad

Vad har väckt människornas intresse för att spara? 

Det finns två orsaker till detta. Av historien är det känt att i ekonomiskt svåra tider blir människorna försiktiga och sparsammare. Några vill förbereda sig inför en eventuell arbetslöshet, några vaknar kanske för första gången upp och börjar tänka på sin egen ekonomi. En ökad sparandegrad var alltså länge väntad när coronan ledde till sämre ekonomiska utsikter. 

Men coronan har även fört med sig nya, aldrig tidigare upplevda, särdrag i människornas användning av pengar. Under en tid med begränsningar har vi inte kunnat konsumera på samma sätt som tidigare, eftersom restaurangerna har varit stängda, man har inte kunnat resa utomlands och att vistas bland andra människor i stora köpcenter har nödvändigtvis inte känts lockande. En del av sparandet har därför varit ”påtvingat”. Enligt en analys av Europeiska centralbanken ECB kan merparten av den ökade sparandegraden i högre grad förklaras med tvång än förutseende inför framtiden.

Är en ökad sparandegrad en positiv eller negativ sak?

Precis som i många andra fall har även den här medaljen en baksida. Statistik från tiden före coronan visar att den ekonomiska situationen i många hushåll stod på en bräcklig grund. Enligt en undersökning av Statistikcentralen skulle nästan vart tredje finländskt hushåll inte klara av en större överraskande utgift. Coronakrisen har fått människorna att i allt högre grad fundera över sin ekonomi och några har plötsligt insett att de saknar en buffert. När det är frågan om ackumulering av saknade buffertmedel eller om att börja spara på lång sikt är en ökad sparandegrad absolut något positivt. 

Men om många hushåll – även de som fortfarande har en arbetsplats och en god ekonomi – drar åt penningpungen, inverkar detta negativt på nationalekonomins utveckling. När människornas konsumtion minskar behöver företagen inte producera lika många varor och tjänster och behöver därmed inte lika mycket arbetskraft. Arbetslösheten ökar, investeringarna minskar. Den negativa spiralen är klar. Med tanke på såväl enskilda hushåll som hela nationalekonomin är det bra om man kan hitta en balans mellan dagens konsumtion och sparande. 

Om ECB:s bedömning av att merparten av den ökade sparandegraden i Europa är påtvingad har träffat rätt, är det även möjligt att konsumtionen snabbt kan öka. När osäkerheten omkring viruset och de ekonomiska utsikterna skingras, kommer den uppdämda efterfrågan att släppas loss. På sommaren kunde man redan i viss mån se detta, men virusets andra våg gör åter människorna försiktigare.

Pengar har strömmat till depositioner – särskilt bland äldre

På vilket sätt har hushållens ökade besparingar kanaliserats? Ett tydligt objekt är insättningar. Efter våren ökade antalet insättningar snabbt och överskred på sommaren 100 miljarder euro. Om insättningarna skulle ha fördelats jämnt, skulle det innebära över 18 000 euro per finländare. Eller över 135 kg i en euros mynt per knopp – alltså en rejäl hög med pengar. 

Vi på Sparbanken gjorde en något noggrannare analys av depositioner bland kunder i olika ålder under början av året. Bland merparten av kunderna i alla åldersgrupper har antalet insättningar ökat mellan januari och augusti. Detta kan särskilt tydligt ses bland personer över 70 år. Det gamla, välbekanta och trygga bankkontot har varit lockande i en rådande osäkerheten. Dessutom höll coronan äldre människor och kanske även andra borta från affärerna. 

Kvinnor har för sin del gjort något fler insättningar än män – vilket torde bero på att kvinnor vanligtvis även i högre grad betonar trygghet för sina besparingar och placeringar än män.  

Utöver insättningar har finländarnas medel även strömmat till fonder och aktier, dock i mindre omfattning än till insättningar. Till exempel Sparbankskundernas teckningar i aktiefonder ökade på våren, särskilt bland unga och personer i medelåldern. Även bostadsplacerarna har helt uppenbart åter blivit aktivare. Vad gäller långsiktigt sparande lönar det sig absolut att överväga objekt med högre avkastning än de traditionella bankkontona. 

Alla hushåll bör försöka hitta en balans mellan konsumtion och sparande som passar just den egna ekonomin. Om man ännu inte har några besparingar lönar det sig att inom ramen för de egna möjligheterna första samla till en buffert för överraskande utgifter och därefter även göra mer långsiktiga placeringar för att trygga den egna och de närståendes framtid samt ge glädje i livet. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
...