Sparbankens goda nyheter under coronaåret: Finlands ekonomi krymper mindre än väntat, hushållens penningsituation är god och insättningarna ökar

Fartfyllt och farliga situationer – så har världsekonomin utvecklats under coronaåret 2020. Finlands ekonomi har klarat sig bättre än väntat i omvälvningarna och krymper i år mindre än i många andra länder. Samtidigt är konsumenternas penningsituation god och pengarna överförs allt mer till insättningar. Detta framgår av Sparbankens konjunkturöversikt, där ekonomin betraktas särskilt ur konsumenternas synvinkel.

Henna Mikkonen - Konjunkturoversikt augusti 2020
Pandemin som orsakades av coronaviruset har slagit hårt mot världsekonomin år 2020. Ännu i januari förväntades världsekonomin växa med över 3 procent, men i våras såg man rekordstora ras i olika länders bruttonationalprodukt. Trots den kraftiga nedgången pågår nu återhämtningen och den har till och med varit snabbare än väntat. Finlands ekonomi har klarat sig överraskande bra i omvälvningarna. 

”I ljuset av förhandsstatistiken är Finlands ekonomiska nedgång mindre än i många andra länder. Detta är summan av flera faktorer: sjukdomsläget var lindrigare hos oss och stängningsåtgärderna var inte lika strikta. Dessutom är andelen av vår servicesektor mindre och de digitala färdigheterna hos vår befolkning möjliggjorde en smidig övergång till distansarbete”, kommenterar Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen

I Finland ökade antalet permitteringar snabbt på våren, och var som värst uppe i över 180 000 personer. På sommaren började antalet permitteringar redan minska, då stängningsåtgärderna upphävdes och en del permitterade återgick till arbetet. I juli sjönk antalet permitterade till 100 000 personer. Flest permitteringar har gjorts i branscher som påverkades mest av stängningsåtgärderna, som turism- och restaurangbranschen. Man antar att en del av permitteringarna leder till arbetslöshet och att arbetslöshetsgraden stiger. 

Vi räknar med att arbetslösheten kommer att öka till drygt 8 procent under innevarande år, då den i fjol var i genomsnitt 6,7 procent”, uppskattar Mikkonen. 

Konsumtionsförändringen till följd av coronan är kraftig, men kortvarig

Finländarnas konsumtion förändrades snabbt i och med coronakrisen. Till en början hamstrade människor allt från toalettpapper till handsprit, men efter det minskade den verifierade konsumtionen utifrån hushållens kortbetalningar snabbt med cirka 20–25 procent. Konsumtionen låg dock redan på sommaren på samma nivå som innan. De inköp som betalas med kort utgör dock endast en del av människors totala konsumtion och den minskade användningen av kontanter bidrar till att snedvrida jämförelsen.

”Ändringar i människors konsumtionsmönster sker i allmänhet långsamt, men coronan medförde en drastisk förändring i detta. Konsumtionen av tjänster, såsom besök på restaurang, minskade tydligt, medan hemmalivet ledde till att livsmedelshandeln, anskaffningar till hemmet och konditionsutrustning ökade i popularitet”, konstaterar Mikkonen. 

Ändringen återspeglas också i inköps- och betalningssätten. Köpen på nätet har ökat betydligt och användningen av kontanter har minskat. Dessa förändringar förväntas förbli bestående. Med lindringen av stängningsåtgärderna har användningen av tjänster på nytt återhämtat sig under sommaren. Kulturbranschen och kollektivtrafiken ligger på en tydligt lägre nivå än tidigare.

Hushållens penningsituation god 

Det ekonomiska läget för dem som fått behålla sin arbetsplats är gott. Utifrån tidigare avtal har lönerna stigit för många och även nästa år väntas inkomstnivåerna stiga med ca 2 procent. På grund av vårens stängningsåtgärder har konsumenterna också kunnat spara mer pengar än tidigare. 

”När det ekonomiska läget normaliseras torde också konsumtionen åtminstone delvis återställas. Coronan kommer emellertid också att få bestående effekter. Till exempel kan arbetsresorna inrikes och utrikes minska, när människor under våren lärt sig att ordna möten på distans”, bedömer Mikkonen.

Största delen av hushållen har bevarat en god skuldhanteringsförmåga trots coronakrisen, men för en del av hushållen har inkomsterna sjunkit på grund av permitteringar eller arbetslöshet. De amorteringsfria perioder som bankerna beviljat och de rekordlåga räntorna underlättar situationen. Euriborräntorna ligger på minus, vilket lär fortsätta även de närmaste åren. 

Buffertsparandet ökar i betydelse och storlek

Coronakrisen har lyft fram betydelsen av buffertsparande. Trots att skuldsättningen har ökat har hushållens finansiella tillgångar också ökat. Av hushållens finansiella tillgångar finns drygt en tredjedel i insättningar och beloppet har ökat snabbt under de senaste åren, trots att räntorna på insättningar samtidigt har sjunkit till nära noll. Coronakrisen har påskyndat utvecklingen och mycket nya pengar har strömmat in till insättningarna. 

”Det är bra att ha ekonomiska buffertar, men för mer långsiktiga tillgångar lönar det sig att fundera på objekt med bättre avkastning. Insättningar är ett utmärkt objekt för korttidssparande och bufferttillgångar”, säger Mikkonen.

Bostäder är hushållens viktigaste förmögenhetspost. Därför har prisdifferentieringen på bostäder också en stor inverkan på hushållens förmögenhet. Det lönar sig för hushållen att sprida sina tillgångar utöver i bostäder också i andra objekt, särskilt i de områden där bostadspriserna sjunker.

Säkerhetsavstånd intresserar på bostadsmarknaden – blir fenomenet bestående?

Bostadshandeln stannade av i mars–maj, men nu har antalet affärer återigen börjat öka och ligger nära motsvarande nivåer ifjol. Det har inte heller skett något befarat ras i bostadspriserna. Under början av året har priserna på gamla aktielägenheter ökat med cirka 3 procent i huvudstadsregionen och med cirka 1 procent i övriga Finland. 

”Det är intressant att följa hur coronakrisen påverkar människors boendepreferenser. Flyttstatistiken för början av året vittnar om att städer och kommuner som ligger nära stora städer, till exempel Vanda, Nokia, S:t Karins, Kyrkslätt, Sibbo och Träskända, har ett inflyttningsöverskott”, kommenterar Mikkonen.

Även statistiken över bostadsaffärer visar att rymligare bostadsformer har varit mer intressanta under början av året. Tiden får utvisa om fenomenet blir mer bestående.

Hotet mot slutet av året är att exporten avtar och en andra våg

Utvecklingen av Finlands ekonomi under slutet av året beror på hur världsekonomin återhämtar sig. Statistiken över exporten och orderingången inom industri vittnar redan om försämrade utsikter. En annan stor risk är en andra våg av viruset och eventuella nya stängningsåtgärder. 

”Under de gångna månaderna har vi som tur är lärt oss leva bättre med viruset, och följaktligen kommer vi i framtiden att kunna vidta bättre inriktade stängningsåtgärder vid behov. Därigenom blir också de ekonomiska konsekvenserna mindre", tror Mikkonen.

 

KONJUNKTURÖVERSIKT FÖR HUSHÅLL AUGUSTI 2020 (pdf)

 

Mer information:

Henna Mikkonen
Sparbanksgruppen, chefsekonom 
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna. 

Sparbanksgruppen främjar individens och samhällets ekonomiska välstånd. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen består av lokala Sparbanker runtom i Finland samt Sparbankscentralen. Utöver omfattande banktjänster erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, bostadsbyte och försäkring.

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
...