Världsekonomin fortsätter att återhämta sig efter pandemin, men tillväxten i olika regioner har varierat. Förenta staterna fortsätter att vara en drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten, även om den senaste sysselsättningsrapporten från april och den lägre än väntade ökningen av antalet nya arbetstillfällen har utlöst en debatt om återhämtningstakten. I Kina gör nedgången i den industriella tillväxten att man förväntar sig en måttlig ekonomisk tillväxt i framtiden. Exportsiffrorna som är bättre än landets förväntningar pekar dock på en ökning i den globala efterfrågan och en fortsatt återhämtning av världsekonomin.

Efter en negativ tillväxt under det första kvartalet håller euroområdet på att försiktigt återhämta sig. En förbättrad vaccinationstakt och lägre infektionsnivåer har gjort det möjligt att lätta på restriktionerna, vilket också har återspeglats i en ökad ekonomisk aktivitet inom den av pandemin drabbade servicesektorn. Euroområdet beräknas återhämta sig måttligt från den tekniska nedgången till en positiv tillväxt under andra kvartalet.

Ekonomierna som håller på att återhämta sig och konsumenternas uppdämda efterfrågan har lett till högre priser på råvaror och andra industrivaror. Tillsammans med problemen i försörjningskedjan kan dessa prisökningar på lång sikt falla på konsumenterna att betala. Enligt centralbankerna är de ökade inflationssiffrorna tillfälliga och de beror främst på att prisutvecklingen jämförs med nivåerna under pandemin. Efterfrågan på och utbudet av produkter kommer att balanseras it på lång sikt i och med att utbudet kan utökas allteftersom pandemin börjar avta. På vissa delområden, till exempel mikrochips, förväntas produktionsproblemen pågå en längre tid.

Under våren har centralbankerna signalerat till marknaderna att de håller sig till en mild penningpolitik. I Förenta staterna var det en lättnad för både aktie- och räntemarknaderna att marknadsräntornas uppgång upphörde och övergick i en svag nedgång i mars–april. Det verkar som om placerare i Förenta staterna har förtroende för centralbankens försäkringar om att inflationsökningen är tillfällig och att penningpolitiken förblir mild och fortsätter stöda marknaderna. Enligt centralbanken har det ännu inte skett någon betydande förändring i ekonomin som skulle påverka penningpolitikens nuvarande milda inriktning.

I euroområdet däremot har räntemarknaden varit uppåtgående. Räntorna på statsobligationer gav i april en avkastning på -1,1 %. Uppgången i marknadsräntorna syntes också i företagslån i bättre riskklass, där avkastningen var 0,0 %. På grund av den höga efterfrågan på företagslån har avkastningstilläggen på lånen sjunkit till nivåer där de knappast dämpar de negativa effekterna av högre marknadsräntor på lånevärdet. Samma utveckling har observerats i fråga om avkastningstilläggen för företagslån i sämre riskklass. De historiskt sett relativt låga avkastningstilläggen fungerar dock fortfarande som buffertar för lån i sämre riskklass i samband med de stigande marknadsräntorna. Ränterisken för lånen är också i princip lägre. I april var avkastningen på lån i sämre riskklass 0,6 %.

Det finns få alternativ för ränteplacerare under i år. De ekonomiska utsikterna för euroområdet håller på att förbättras tack vare den senaste tidens allt snabbare vaccinationsprogram, vilket skapar ett tryck på marknadsräntorna att öka och påverkar alla placeringsobjekt med hög ränterisk negativt. Europeiska centralbanken har hittills dämpat, men inte helt stoppat, höjningen av marknadsräntorna genom månatliga köp av värdepapper. Det verkar som om en måttlig ökning av de långa marknadsräntorna är lämplig för centralbanken. Marknaderna är också intresserade av centralbankens möte i juni, där de månatliga värdepappersköpen förväntas diskuteras.

Den positiva utvecklingen på aktiemarknaderna fortsatte i april, då nästan alla marknader uppvisade positiva resultat. Marknaderna stöddes av en allmän återhämtning i världsekonomin, en svag nedgång i de amerikanska marknadsräntorna och en väl påbörjad resultatperiod för första kvartalet i USA. Tack vare en gynnsam verksamhetsmiljö har företagens resultatutveckling varit bättre än förväntat. Aktiemarknaderna förväntas också fortsätta utvecklas i en positiv riktning, även om aktieprissättningen är krävande på vissa områden. De lugnare räntemarknaderna har minskat osäkerheten på marknaden. Marknaden stöds också av centralbankernas milda penningpolitik, som ännu inte förväntas förändras på länge.

Ilkka Laru, ränteförvaltare

Enligt preliminära uppgifter minskade den ekonomiska tillväxten i euroområdet under årets första kvartal med 0,6 % jämfört med föregående kvartal (Q4/-20 -0,7 %). Nya virusinfektioner och de restriktioner som förlängdes på grund av dem bromsade upp tillväxten. Detta var den andra tekniska recessionen i euroområdet på ett år, under vilken den ekonomiska tillväxten två kvartal i följd har varit på minus. Andra kvartalet har fått en långsam start på grund av de förlängda restriktionerna. Framsteg i vaccineringen och hävandet av restriktionerna från och med maj kommer under innevarande kvartal att vända tillväxten i regionen i positiv riktning.

Inköpschefsindexet inom industrin i euroområdet steg till 62,9 i april (mars 62,5). Aktiviteten inom industrin är hög, men problemen i försörjningskedjan hämmar tillväxten. Prisstegringen på råvaror och andra industrivaror kommer att återspeglas i inflationsnivån på längre sikt. Inköpschefsindexet inom servicesektorn steg i sin tur nästan över 50-procentgränsen som anses som gränsen mellan tillväxt och avmattning (mars 50,5, februari 49,6). Indexnivån kan anses vara god med tanke på att vissa länder i euroområdet måste förlänga restriktionerna i takt med att epidemisituationen förvärras. Indexet verkar höja förväntningarna på att restriktionerna hävs och att ekonomin återhämtar sig i takt med att vaccinationsprogrammet framskrider. Till följd av den positiva utvecklingen inom industrin och servicesektorn steg det kombinerade inköpschefsindexet till sin högsta nivå på nio månader (april 53,8, mars 53,2). Utsikterna för både industrin och servicesektorn är goda på lång sikt.

Den totala preliminära inflationen i euroområdet för april steg till 1,6 % (mars 1,3 %). Den totala inflationen höjdes nästan enbart av högre energipriser. Botteninflationen i euroområdet sjönk jämfört med mars enligt förväntningarna (april 0,8 %, mars 0,9 %). Inflationsnivåerna förväntas öka i framtiden till följd av högre energipriser. Den senaste tidens problem i försörjningskedjorna kan också har en ökande effekt på inflationstrycket.

Arbetslösheten i euroområdet var 8,1 % i mars, vilket är något lägre än i februari (8,3 %). Trots de förbättrade ekonomiska utsikterna på lång sikt har företagens avsikter att anställa arbetstagare bara ökat något. Staternas minskade sysselsättningsåtgärder under pandemin kommer också att bromsa sysselsättningsutvecklingen.

Europeiska centralbankens råd gjorde inte några ändringar i sin milda penningpolitik vid sitt möte i april. Enligt Christine Lagarde, bankens chef, kommer banken att fortsätta att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor. Man beslöt även fortsätta med större månatliga inköpsvolymer av de värdepapper som meddelades vid mötet i april.

Centralbanken kommer att uppdatera sina ekonomiska prognoser före sitt möte i juni. I euroområdet har restriktionerna som förlängdes i april sannolikt bromsat återhämtningstakten. Vid nästa möte kan centralbanken därför bli tvungen att sänka sin tillväxtprognos för det andra kvartalet som den gav i mars. Vid sitt möte i juni beslutar banken också om beloppet för sina månatliga köp av värdepapper. Framsteg i vaccindistributionen och hävandet av restriktionerna kommer att påskynda återhämtningen i euroområdet och minska betydelsen av värdepappersköp för marknaden. Centralbankens råd offentliggör sitt nästa räntebeslut den 10 juni 2021.

Enligt preliminära uppgifter uppgick den ekonomiska tillväxten under det första kvartalet och driven av en kraftig privat konsumentefterfrågan till 6,4 procent från föregående kvartal (Q4/-20 4,3 %). Framstegen i vaccinprogrammet, hävandet av restriktionerna och förvaltningens stödpaket till konsumenterna höjde konsumentefterfrågan till en hög nivå under kvartalet. Centralbankens milda penningpolitik och de nya stödpaketen som förvaltningen planerar förutser att den starka tillväxten kommer att fortsätta under det påbörjade kvartalet.

Inköpschefsindexet inom industrin sjönk mer än väntat i april jämfört med den rekordhöga nivån i mars (april 60,7, mars 64,7). Trots nedgången ligger indexets poängtal starkt på tillväxtsidan. Problem i försörjningskedjan, både för mikrochips och råvaror, ger anledning till oro. Fabrikerna har svårigheter med att tillgodose den starka efterfrågan, vilket sätter press på framtida höjningar av råvarupriserna.

Även inköpschefsindexet för servicesektorn sjönk i april efter den rekordhöga nivån i mars (april 62,7, mars 63,7). En måttlig nedgång i indexet återspeglar dock den fortsatta starka tillväxten inom servicesektorn efter det att de restriktioner som orsakats av pandemin har hävts. Sektorns återhämtning spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten i år.

Den ökade mängden arbetstillfällen utanför jordbruket var i april betydligt lägre än marknadsförväntningarna. Antalet nya arbetstillfällen var 266 000, medan förväntningarna var en miljon nya arbetstillfällen. Liksom i mars ökade sysselsättningen särskilt inom servicesektorn. Den stora skillnaden mellan de faktiska siffrorna och förväntningarna av upphov till diskussioner om takten i Förenta staternas ekonomiska återhämtning. Det finns fortfarande något fler än 8 miljoner färre anställda än före pandemin. Trots detta har många arbetsgivare klagat över svårigheterna att hitta arbetskraft. Den relativa arbetslöshetsgraden var i april 6,1 %, vilket var något högre än i mars (mars 6,0 %). Ökningen förklaras av det ökade arbetskraftsdeltagandet (61,7 %).

Centralbankens marknadskommittés möte som hölls under sista veckan i april medförde som väntat inga ändringar av centralbankens penningpolitik. Variationsintervallet för styrräntan är fortfarande mellan 0 % och 0,25 % och antalet köp av månadsvärdepapper hålls på 120 miljarder dollar. I det yttrande som följde på mötet konstaterade kommittén att utvecklingen av vaccinations- och stödpolitiken hade stärkt den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen i landet.

Enligt centralbanken är den senaste tidens ökade inflation bara ett tillfälligt fenomen och leder inte till förändringar i den nuvarande milda penningpolitiken från centralbankens sida. Inflationen är preliminärt hög jämfört med de låga nivåerna för ett år sedan. Problemen i produktionskedjorna och det därav följande pristrycket till följd av öppnandet av ekonomin är också tillfälliga. Centralbankens har riktat sin uppmärksamhet på sysselsättningstrenderna, där det måste ske avsevärda förbättringar för komma närmare nivån före pandemin.

Enligt Jerome Powell, centralbankens chef, har kommittén ännu inte diskuterat en skärpning av den milda penningpolitiken. Enligt honom har det ännu inte skett någon betydande förändring till det bättre inom ekonomin som skulle kräva en förändring av den nuvarande penningpolitiken. På investeringsmarknaderna har centralbankens budskap hörts och beaktats, åtminstone för närvarande. Den långa marknadsräntorna i Förenta staterna har sjunkit måttligt i april och har stigit kraftigt under årets första kvartal.

April verkar i regel inte ha ändrat marknadens förväntningar på centralbankens åtgärder. Bankens milda penningpolitiska linje tycks fortsätta tills vidare. Under hösten förväntas banken meddela en förändring av penningpolitiken, där de första minskningarna av nuvarande värdepappersköpen sker i mitten av 2022. Den nuvarande låga styrräntan kommer inte att höjas förrän i slutet av 2023. Besluten från centralbankens nästa sammanträde publiceras den 16 juni 2021.

I april fortsatte den positiva utvecklingen på aktiemarknaderna. Aktieindexet MSCI World, som beskriver utvecklingen på världens aktiemarknader, steg med 4 procentenheter under en månad, mätt i lokala valutor. Mätt i euro var utvecklingen +2,2 %. Aktierna fick också stöd av räntorna (USA 10 år), som sjönk under månaden. Räntesänkningen lättade på trycket på höga värderingskoefficienter för tillväxtaktier, vars kurser hölls relativt stabila. I april var inkomstskillnaderna mellan olika branscher inte lika stora som i mars. Rädslokoefficienten som mäter investerarnas sentiment minskade också betydligt, även om hade resultatperioden börjat.

Resultatperioden för det första kvartalet har utvecklats bättre än väntat, men i många fall har kursreaktionerna varit måttliga. Den måttliga utvecklingen av publiceringsdatumen tyder på att överraskningarna till stor del prissattes i aktiekurser. Industrins ekonomiska siffror har också varit mycket starka. Efter den inledande trögheten kommer det allt snabbare takten i det europeiska vaccinprogrammet att stödja en positiv utveckling på det ekonomiska området. En snabb ekonomisk tillväxt förbättrar utvecklingen av företagens marginaler, men det finns också flaskhalsar i denna utveckling. Stigande råvarupriser, brist på mikrochips, högre transportkostnader och en eventuell brist på arbetskraft undergräver de positiva marginalutsikterna. Vi tror att den operativa hävstångseffekten och prissättningskraften kommer att stödja denna positiva utveckling under de kommande månaderna, men risken för individuella negativa överraskningar har ökat.

Prissättningen är utmanande, men det finns få alternativ för placerare. Enligt vårt huvudutkast förväntas aktiemarknaderna utvecklas positivt med stöd av ekonomi- och resultatmomentet, men de stigande inflationssiffrorna under de kommande månaderna kan orsaka volatilitet på aktiemarknaderna. USA:s centralbank anser att inflationstrycket är tillfälligt och man kan därför anta att eventuella sviktningar på marknaden förblir kortsiktiga.

De största riskerna är de derivateffekter på placerarnas riskvillighet som orsakas av att tillväxtföretagsbubblan brister, normalisering av centralbankernas penningpolitik och en snabbare och kraftigare räntehöjning än väntat, vilket skulle skapa press på värderingskoefficienterna.

Anders Pelli, aktieförvaltare

Utvecklingen på räntemarknaden var i huvudsak positiv i april, då de amerikanska räntorna sjönk trots de mycket starka ekonomiska data. I euroområdet steg däremot de långa räntorna i april och avkastningen på statsobligationer var - 1,07 %. Av euroländerna klarade Italien sig sämst den här gången, då dess riskpremie gentemot Tyskland steg stadigt under hela månaden. De långa räntorna drevs upp av bland annat den snabbare vaccinationstaken, förbättrade ekonomiska utsikter, högre inflation och inflationsförväntningarna.

Europeiska centralbankens (ECB) påskyndade köp enligt PEPP-programmet i mars lyckades inte hejda räntehöjningen. Kanske var centralbanken dock nöjd med att ha lyckats dämpa räntehöjningen till en mycket måttlig nivå på 10 räntepunkter i april när man tittar på den tioåriga ränteförändringen i Tyskland (- 0,30 % -> - 0,20 %). Rörelserna i de korta räntorna var mycket små i april och inkonsekventa i Euribor-räntorna, men den positiva räntenivån som togs ut på 3-månaders Euribor-terminer försköts återigen med ungefär ett halvt år från hösten 2025 till våren 2025.

De största centralbankerna, ECB och Fed, sammanträdde i april och båda höll sin penningpolitik mycket mild och stimulerande. Särskilt när det gäller Fed förväntades den erkänna en mycket stark ekonomisk utveckling, men Fed förhöll sig strikt och signalerade att det var för tidigt att ens tänka på att strama åt penningpolitiken i detta skede.

Företagslånen utvecklades i positiv riktning i april under ledning av USA, då både riskpremier och basräntor sjönk där. Det resulterade i en avkastning på cirka 1,1 % på företagslån av typen Investment Grade och High Yield. Inom euroområdet var avkastningen på företagslån positiv, men klart mer blygsam. På det hela taget var ränteutvecklingen på tillväxtmarknaden mycket positiv och drevs av räntesänkningen i Förenta staterna.

Mikko Rautiainen, ränteförvaltare

Vi ökade risknivån i placeringsportföljen två säsonger i mars efter en kort taktisk riskminskning. I april överviktade vi aktierna något genom att öka de europeiska aktiernas vikt från neutral till måttlig övervikt. Dessutom allokerade vi medel till tillväxtmarknader genom att öka deras vikt från neutral till måttlig övervikt. Vi finansierade förändringarna genom att minska penningmarknadens vikt till noll.

Ekonomi- och resultatmomentet är fortsättningsvis stark under Förenta staternas ledning, medan Europa släpar efter. Vi är medvetna om att det finns tydliga överdrifter inom vissa delområden och att placerarnas riskvillighet är på hög nivå. Korrigeringen av dessa kan leda till ytterligare omfattande korrigeringsrörelser på investeringsmarknaden. Trots detta tror vi att marknaden kommer att fortsätta uppåt tills vidare och att rotationen mot mer cykliska företag kommer att fortsätta. Vi ökade placeringsportföljens aktievikt måttligt genom att öka de europeiska aktierna från neutral till måttlig övervikt. Europa släpar efter Förenta staterna i återhämtningstakten, men vi tror att tillväxten kommer att öka. Ett positivt ekonomi- och resultatmoment i kombination med en attraktiv prissättning och en cyklisk marknadsstruktur möjliggörs av goda avkastningsvillkor.

Förutom de överviktade europeiska aktierna är de nordamerikanska aktiemarknaderna måttligt överviktade. Alla övriga aktiemarknader: Finland, Asien-Stillahavsområdet och tillväxtmarknader har neutral vikt.

Inom ränteplaceringar överviktar vi tillväxtmarknaden måttligt. I ändringen prioriterar vi företagslån med en attraktiv avkastningsnivå och en betydligt lägre ränterisk än statsobligationer i utvecklingsländer. På räntemarknaden i allmänhet är de långa räntorna fortfarande uppåtgående tack vare de förbättrade utsikterna för världsekonomin, tilltagande inflation och statsskulder. Därför underviktar vi ränterisken och statsskulden.

Avkastningspotentialen för företagslån har minskat i och med de sjunkande riskpremierna och de stigande långa räntorna utgör också ett hot mot dem. Genom att kvaliteten på företagslån i bättre riskklass förbättras anser vi att deras avkastningspotential fortfarande är bättre än statsobligationer. Kreditrisken hålls fortfarande måttligt överviktad och företagslån med både bättre och sämre riskklass är fortfarande överviktade.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond april 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond: Sparbanken Finland

"Sparbanken Finland är en aktiefond som i huvudsak placerar medlen i finländska börsnoterade bolag. Fonden tillämpar en aktiv placeringsfilosofi, där den aktiva risken är relativt hög och avvikel-serna jämfört med jämförelseindexets innehåll är märkbara." Läs mer.