När omgivningen blir grön

Vilka branscher och företag tänker du på när det gäller ”gröna” investeringar? Säkerligen på tillverkare av elbilar, sol- och vindkraftverk etc. Åtminstone de flesta av de större och mindre investerarna placerade dessa företag i en ”grön” låda. I praktiken har all annan basindustri placerats i en ”brun” låda, som de inte kan placera i med tanke på klimatförändringen. Vad ledde det till? Värderingskoefficienterna förklarar den här berättelsen bäst.

Särskilt under coronaviruspandemin har intresset för ”gröna” investeringar blivit mycket hög. Värderingskoefficienterna steg kraftigt (P/E-talet överskred nivån 50). Investerarna betalade dubbelt så mycket för ”gröna” företag som för företag i genomsnitt.

Höga värderingskoefficienter förklaras vanligen av goda tillväxtutsikter. Och det är ju helt motiverat att ”gröna” företag har bättre tillväxtförutsättningar än företagen i genomsnitt. Men när värderingar fördubblas eller tredubblas på ett år, tyder det i allmänhet på överdriven entusiasm, inte på en underliggande förändring i tillväxthistorien.

Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan är inte främmande för kapitalmarknaden. När folk vill ha något till varje pris stiger priset. Men på längre sikt återgår värderingarna alltid till förnuftiga nivåer som förklaras av affärsverksamhetens värde eller brist på värde. Och när vi tittar på de sjunkande värderingskoefficienterna på den "gröna" sidan, verkar det som om vi nu just befinner oss på detta stadium.

Den ”gröna” entusiasmen visade dock att det finns en verkligt stark efterfrågan på investeringar i de branscher och företag som bekämpar klimatförändringen. Det har blivit klart att ett bredare urval av ”gröna” investeringsobjekt gynnar både företag och investerare. Då finns det färre övervärderingsbubblor och fler företag deltar i talkoarbetet. Europa vaknade upp för denna möjlighet.

Europa blir chef för talkoarbetet

Europas förmåga till politiska beslut har ofta kritiserats. Men den här gången gick det annorlunda. Bekämpningen av klimatförändringen har funnits på den internationella agendan i tjugo år, men några resultat har man inte just sett.

Säkert var det många stater som lekte med tanken att en renare ekonomi kunde vara en utmärkt idé. I synnerhet om man på längre sikt i vilket fall som helst måste vidta åtgärder. Men det är ett mycket dyrt projekt. Och i värsta fall, om konkurrenterna inte går med på det, hotar miljövänligheten också industrins konkurrenskraft och sysselsättning.

Situationen i Europa skiljer sig dock mycket från situationen i andra länder, särskilt jämfört med utvecklingsländerna:

1. Den europeiska basindustrins konkurrenskraft har länge haft problem med den globala konkurrensen
2. Den relativt höga levnadsstandarden i Europa ger en buffert mot en prisstegring till följd av den gröna övergången
3. Europas förmögenhet och tillgång till kapital möjliggör också stora investeringar

När många andra länder ansåg att en renare industri var onödig ansåg politiker i Europa detta vara en ekonomisk räddningsväst som till och med kunde sätta igång en ny tillväxtperiod i Europa. Och så fattades beslutet att skapa de "gröna" spelreglerna.

Det ”gröna” spelfältet i Europa

Europa gick från ord till handling genom att underteckna klimatavtalet i Paris 2015 och komma överens om målen för den gröna övergången i Europa 2020.

Huvudsyftet med den gröna övergången är att göra Europa till världens första koldioxidneutrala region senast 2050. Moroten är den finansiering som ges framtungt till de sektorer där utsläppen är störst. Käppen är en reglering mot utsläpp som styr efterfrågan mot utsläppssnåla produkter och som försämrar lönsamheten hos förorenande produkter.

Den sista mycket viktiga lagstiftning som skyddar den europeiska industrin under övergångsperioden är koltullar. Syftet med dem är att ställa importprodukterna på samma linje som lokala produkter när det gäller utsläpp. Koltullarna träder i kraft i Europa 2026.

Alla större pusselbitar av regleringen verkar nu vara på plats för att den ”bruna” industrin i Europa med tiden ska bli grönare. Också investerarens synvinkel har beaktats när finansieringen av företagens gröna övergång har tryggats och konkurrensfördelen skyddats.

Den gröna övergången är full av möjligheter

Det kanske mest lysande med den gröna övergången i Europa är att vilken sektor eller vilket företag som helst kommer att få tillgång till talkoarbete och finansiering. Naturligtvis under förutsättning att finansieringen bidrar till att minska företagets utsläpp.

Ett bra exempel på sektorneutralitet är den EU-finansiering som Neste fått för att utveckla raffinaderiet i Borgå för produktion av grön vätgas och avskiljning och lagring av koldioxid. Neste är också i övrigt en föregångare inom grön övergång som lyckades ersätta nästan hälften av den traditionella oljeraffineringen med förnybara bränslen.

I själva verket är efterfrågan på alla typer av utsläppssnåla produkter i Europa så stor att de är slutsålda redan i planeringsskedet. Mercedes-Benz meddelade till exempel att bolaget köper fossilfritt stål av SSAB, som enligt nuvarande tidsschema börjar produceras först 2026. Detta stål ersätter naturligtvis något annat stål med större kolhalt. Det innebär oundvikligen att de företag som inte deltar i talkoarbetet har ganska svaga förutsättningar för framgång på den europeiska marknaden i framtiden.

Europa är också en mycket stor importmarknad och effekterna av koltullarna får en mycket stor spridning. Ett bra exempel är råolja, där Europas beroende är omkring 90 procent. I framtiden kommer de mest utsläppssnåla oljeproducenterna (till exempel Norge) att förbättra sina ställningar avsevärt jämfört med billigare men mer förorenande oljekällor.

Investerarens synvinkel

Vi lever i mycket exceptionella förhållanden där hälsa, säkerhet, tillgång till mat och energi inte längre är självklara. I dessa osäkra tider är det verkligen lätt för en investerare att fokusera enbart på de omgivande riskerna och ignorera möjligheterna.

Jag tror att den gröna övergången i Europa är en av de viktigaste trenderna under detta århundrade. Den europeiska regleringens betydelse ur investerarens synvinkel är att den minskar osäkerheten i anslutning till lönsamheten och konkurrenskraften hos grön affärsverksamhet. Den europeiska marknaden kommer i fortsättningen att gynna mer utsläppssnåla produkter, och tack vare regleringen är efterfrågan på dessa produkter mycket hög redan nu. Jag nämnde exemplet med fossilfritt stål, men inom många andra industribranscher ser man en liknande produktutveckling. Vi har alltså enbart tagit de första stegen.

Den gröna övergången i Europa förändrade på ett genomgripande sätt tänkesättet inom företagskonkurrensen. När man tidigare endast konkurrerade om kostnadseffektivitet kommer nu produktens miljövänlighet först och priset först därefter. Därför lönar det sig för investerarna att ännu noggrannare än tidigare sätta sig in i företagens produktutveckling, inte enbart i affärsverksamhetens effektivitet.

Jag tror att de bästa investeringsmöjligheterna finns inom de mest förorenande branscherna, såsom tillverkning av betong, gödselmedel och kemikalier. De företag som hittar innovativa lösningar för att rena produkter som belastar miljön är morgondagens stora vinnare.

Gör dig därför redo för spännande vändningar och intressanta historier när Europas "bruna" industri blir "grön"!

 

Evgeny Artemenkov

Evgeny Artemenkov är portföljförvaltare på Sp-Fondbolag Ab, som är en del av Sparbanksgruppen. Åsikterna i denna text är skribentens egna personliga åsikter, och motsvarar inte nödvändigtvis den syn Sp-Fondbolag som administrerar Sparbanken-fonderna har.

Innehållet ska inte förstås om placeringsrekommendationer eller placeringsrådgivning. Ingenting som anges i denna text är ett bindande anbud att köpa eller sälja placeringsfondsandelar eller andra värdepapper och ingen uppmaning att inleda annan placeringsverksamhet. Placeraren fattar varje placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.

 

Här kan du läsa portföljförvaltarnas tidigare blogginlägg:

Investerarens bästa vän – berättelsernas tydliga budskap
Känslorna är inte den bästa placeringsrådgivaren
Hur ska placeringarnas ansvarsfullhet bedömas?
Skydda din aktieportfölj från dig själv – sju tips för framgångsrikt placerande