Corona slår ekonomiskt hårt mot unga vuxna – med de här tipsen kan du skydda dig

Statistiken visar att löneinkomsterna för de unga årsklasserna har sjunkit mer än för andra åldersgrupper och de har i större utsträckning än andra varit tvungna att ty sig till FPA:s arbetslöshetsförmåner. Unga har naturligtvis inte hunnit samla en lika stor buffert som de äldre åldersklasserna, vilket innebär att minskade inkomster snabbt syns och känns i den egna vardagen.

Så har även tidigare skett. Till exempel efter finanskrisen minskade sysselsättningen bland nyutexaminerade och de tillgängliga inkomsterna i de yngsta hushållen minskade mer än bland andra åldersgrupper. Forskning i Finland och internationellt har visat att personer som tagit examen under en recession har en lägre inkomstnivå under en lång tid än de mer lyckligt lottade åldersgrupperna. ”Det har alltså betydelse under vilket konjunkturläge du råkar ta din examen. Det låter väldigt orättvist”, säger Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen.

De ungas oro över sin utkomst har ökat

Enligt Mikkonen syns de ungas oro över sin utkomst även i den nyligen publicerade Sparbarometern. Enligt denna känner 41 procent av de unga (18–29 år) oro över om de kommer att ha en fast anställning om några år. Bland hela befolkningen känner 23 procent samma oro. Förra året kände 30 procent av de unga oro över att inte ha en arbetsplats, vilket innebär att ökningen från ifjol har varit betydande. Samtidigt visar barometern att de unga anser att en fast anställning är mycket viktig (50 % mot 20 % av hela befolkningen). ”Det verkar alltså vara så att unga fortfarande värdesätter en fast anställning och den regelbundna utkomst denna ger”, sammanfattar Mikkonen.

Unga har inte sjunkit ner i hopplöshet

Vad gäller skötseln av den egna ekonomin har de unga ändå inte sjunkit ner i hopplöshet utan har ”tagit tjuren vid hornen”. Enligt Sparbarometern har coronakrisen fått särskilt unga att i allt större omfattning planera sin ekonomi (34 % av de unga mot 27 % av hela befolkningen). Dessutom avser unga i klart större omfattning än hela befolkningen att börja spara/placera eller spara/placera mer (63 % mot 40 % av hela befolkningen). Unga anser även oftare än andra åldersgrupper att det är mycket viktigt att spara.

Mikkonen tror att många säkert av tvång har vaknat upp och börjat planera sin ekonomi, när inkomstnivån har sjunkit och det inte finns några jobb. Men ur ett verkligt optimistiskt perspektiv är planering av den egna ekonomin en bra sak som bär frukt även i framtiden när vi har kommit över de här svåra tiderna. Det ger oss en tydligare överblick av varifrån pengarna kommer, vart de i verkligheten går och om det i skötseln av den egna ekonomin finns sådant vi kan göra bättre. Det ökar även känslan av att vi kan påverka saker, vilket i bästa fall kan ge oss en stark känsla av egenmakt. Sparbarometern avslöjade nämligen att de som upplevde att de kan påverka sin ekonomiska ställning också var lyckligare.

Chefsekonomens tips till unga vuxna

Enligt Mikkonen kan det vara tufft att under ekonomiskt kärva tider hitta en arbetsplats. Man ska ändå inte ge upp och man bör komma ihåg att all arbetserfarenhet är värdefull. Om du inte hittar en arbetsplats kan du utnyttja tiden till studier och på sås ätt öka ditt kunnande. Och även om du har hittat en arbetsplats är det mycket viktigt att i dagens arbetsliv studera och upprätthålla sitt kunnande. ”Få människors karriär går helt enligt de planer man har haft som ung, på vägen råkar man ut för många olika slags överraskningar och nya möjligheter. Det lönar sig att ha ett öppet sinne”, påminner Mikkonen.

Även om många nu har det kärvt ekonomiskt lönar det sig att göra upp långsiktiga planer vad gäller den egna ekonomin. Enligt Mikkonen bör man åtminstone beakta följande vad gäller den egna ekonomin:

• Varifrån kommer pengarna och kan jag få mer någonstans ifrån? Fundera även över alternativa inkomstkällor utöver traditionellt lönearbete. Idag erbjuder till exempel de sociala medierna möjlighet att erbjuda andra ditt kunnande eller varor du har tillverkat.
• Vart går pengarna? Det är enkelt att konsumera och pengarna kan enkelt ”bara försvinna” från kontot. Det lönar sig att känna till sin egen konsumtion, eftersom det då också är enklare att hitta det man vid behov kan spara på. Det lönar sig även att fundera på vilket slags konsumtion i verkligheten ökar det egna välbefinnandet. För många unga är också konsumtionens miljökonsekvenser en viktig fråga.
• Har du skulder och hur mycket? Det lönar sig även att gå igenom olika delbetalningsavtal och kortkrediter samt göra upp en plan för hur de ska betalas tillbaka.
• Om det bara är möjligt lönar det sig att spara en del av inkomsterna. På så sätt kan man bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter. Om bufferten redan finns som en besparing kan man börja spara kapital för ett eventuellt köp av en egen bostad eller göra långsiktiga placeringar. Unga har den viktigaste ”styrkan” inom placeringar, nämligen tid och eventuellt fenomenet ränta på ränta.
  
  

Behöver du sparring i ekonomifrågor? Boka tid hos Sparbankens expert, så får vi tillsammans bättre ordning på din ekonomi. 

Texten har publicerats i Kauppalehti Studio.