Hushållens skuldsättning har ökat – är det något att vara glad över eller oroa sig för?

De senaste åren har de finländska hushållens skuldsättning utgjort ett orosmoment. Det är lätt att hitta motiveringar till denna oro. Hushållens skuldsättningsgrad är nu rekordhög, över 130 procent i förhållande till de tillgängliga inkomsterna, när den ännu i början av årtusendet var drygt 60 procent. Även om skuldsättningsgraden ökade snabbast före finanskrisen har den även därefter fortsatt att öka. 

Typen av skuld har betydelse

Skuldsättning är dock ett mångdimensionellt fenomen och bör därför undersökas på ett mångsidigare sätt. För det första finns det olika slags skulder och de har mycket olika effekt på hushållens ekonomiska situation. I princip ska dock alla skulder betalas tillbaka och därför är det verkligt viktigt att bedöma gäldenärens betalningsförmåga och detta är även i såväl gäldenärens som borgenärens intresse. 

Med tanke på den egna ekonomin spelar det dock stor roll om man tar ett lån till exempel för en egen bostad eller för att uppfylla ett tillfälligt konsumtionsbehov. Ett bostadsköp innebär ju att ägarens förmögenhet växer. Ett lån som tas för utbildning ökar å sin sida låntagarens psykiska kapital och inkomstmöjligheter i framtiden. Ett lån som tas för att starta ett företag ger, om allt går bra, grundaren och eventuella medarbetare arbetet och inkomst. Ett lån möjliggör alltså även många bra saker, både ur individens och nationalekonomins perspektiv. 

Stora variationer i hushållens förmåga att klara av sina skulder

För det andra befinner sig hushållens också i mycket olika situationer vad gäller skulderna, något vi lätt glömmer bort när vi ser på helhetsstatistiken. De förmögna hushållen är mest skuldsatta. Det innebär att de även har förutsättningar att klara av sina skulder. Granskat enligt inkomstklass har höginkomsttagare och högutbildade mest skulder – de här är vanligtvis också de grupper som har en bättre betalningsförmåga. Under de senaste åren har även skuldsättningen ökat snabbast bland förmögna och höginkomsttagare. 

I många hushåll är överskuldsättning verklighet och de behöver stöd och råd. Man behöver dock inte oroa sig för all ökad skuldsättning. Jag känner oro över att till exempel snabblånen med hög ränta blir allt mer populära eller över att skulderna bland äldre med låga inkomster ökar. 

Å andra sidan känner jag också oro över att bolånen bland unga har minskat under de senaste åren (bild) och allt färre unga hushåll har bolån. En undersökning har visat att i de länder där ägarbostäder är mer allmänt förekommande är även skillnaderna i förmögenhet mindre. Med tiden ger en med lån köpt ägarbostad vanligtvis en större nettoförmögenhet och förbättrar ägarnas ekonomiska ställning. Naturligtvis inverkar bostädernas prisutveckling och riskerna i anslutning till denna på slutresultatet, vilket innebär att även andra former av sparande och placerande utöver bostadsköp är önskvärda i syfte att fördela riskerna. 

Ekonomnördens dröm: fler siffror att leka med

Det finns alltså många olika slags skulder och hushållens ställning är mycket olika vad gäller att bära den ökade skuldbördan. Därför behöver vi också undersöka frågan på ett mångsidigare sätt. Min högsta önskan är att statistiken över skuldsättning skulle bli mer övergripande under de kommande åren. För att få en bättre helhetsbild måste vi åtminstone få noggrannare statistik över hushållens husbolagslån, lån för placeringsbostäder samt snabblån. Även mer aktuell statistik över situationen i olika slags hushåll skulle vara mer än välkommen. En bättre bild av situationen skulle även göra det enklare att känna igen de delområden inom skuldsättning vi bör vara mest oroade över.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).