Ångrar du anskaffningar som du gjort? Du är inte ensam.

Har du några barndomsminnen om penninganvändning? Själv har jag ett starkt och trist minne. Som barn gillade jag Gustaf – ni minns kanske den feta, lata, men ack så sympatiska katten? Min veckopeng gick åt till olika saker med Gustaf-tema. När jag var omkring 10 år, kom en snitsig Gustaf-kalender till salu. Jag sparade länge till den och lät bli att skaffa många andra roliga saker. Till slut kunde jag köpa kalendern, och till en början kändes det bra. Ganska strax började jag dock ångra mig, för jag hade använt flera veckors veckopeng till den. Min förargelse blev så stark att jag inte längre ville se kalendern, så jag eldade upp den i bastun.

Inte särskilt rationellt, eller hur? En psykolog kunde kanske analysera skevheterna i mitt sinne, men i bakgrunden finns ett rätt vanligt fenomen, nämligen köpånger. Köpånger kan bero till exempel på att produkten man skaffat inte motsvarade förväntningarna eller på att den var alltför dyr. Eller om man till exempel i stundens hetta skaffar onödiga prylar på konsumtionskredit, är det kanske inte så konstigt att man ångrar sig i efterhand, när fakturorna börjar ramla ner i brevlådan.

Min reaktion på köpångern orsakas av Gustaf-kalendern var ganska dramatisk. De flesta klarar sig säkert lindrigare undan, och ångrar man sig så kan man returnera varan eller bara bita ihop och klara sig igenom situationen.

De flesta har köpånger – särskilt vanligt bland unga

Merparten av människorna upplever köpånger. Enligt Sparbankens nya Sparbarometer har 64 % av människorna gjort inköp som de ångrat efteråt. Granskat efter bakgrundsgrupp hade den yngsta åldersgruppen (18–24 år) upplevt mer ånger än genomsnittet, eftersom 73 % av ungdomarna medger att de upplevt köpånger. Detta är lätt att förstå, eftersom unga håller på att forma sina värderingar och attityder som konsumenter. Som ung är det också lättare hänt att man gör inköp under social press. 

Enligt vår Sparbarometer var ånger också något vanligare bland kvinnor än bland män. Av kvinnorna hade 66 % och av männen 61 % ångrat sina inköp.

Har coronatiden och nätshopping ökat ångern?

Det vore intressant att veta om coronatiden har ökat köpånger. I och med coronapandemin har näthandeln ökat betydligt. Man kunde tänka sig att det är lättare att göra köpmissar på nätet, när man inte på samma sätt kan prova eller pilla på varan. Det är också lätt att konsumera på nätet, då man med några klick får tillgång till miljontals möjligheter.

I fjolårets Sparbarometer hade de som svarade faktiskt upplevt mindre ånger än i årets upplaga av enkäten. I år formulerades frågan dock i en lite lindrigare riktning, vilket kan ha påverkat människornas svar. Tyvärr kan man alltså inte utifrån resultaten direkt säga att köpångern skulle ha ökat, även om det finns vissa tecken i den riktningen.

Det lönar sig också för säljaren att försöka förhindra ånger hos köparen

För en konsument som upplever köpånger är känslan inte angenäm. Men det lönar sig för säljarna att försöka minska kundernas ångerkänslor, åtminstone om målet är att skaffa långvariga, nöjda kunder. Det är osannolikt att en kund med ångerkänslor återvänder för nya anskaffningar eller delar positiva erfarenheter på sociala medier. 

Globalt sett returneras en stor del av nätinköp, och miljöolägenheterna som returkalabaliken orsakar är ett problem. Även ur detta perspektiv vore det bra om köparna hade mindre ånger över sina köp. För att undvika köpånger hos konsumenter är det bäst att erbjuda tillräckligt med information om produkterna och inte skapa för stora förväntningar. 

Vad kan man lära sig av köpånger?

Alla gör mindre ”köpmissar” och det är svårt att helt undvika dem. När det gäller större anskaffningar lönar det sig att sätta mer tid på att överväga och jämföra, eftersom insatsen också är större. Genom att lyssna till sin köpånger kan man också lära sig mer om sig själv och vilken typ av konsumtion som man mår bra av. Detta kan vara en värdefull självreflektion, eftersom studier visar att det är konsumtion som stämmer överens med ens egna värderingar som ökar lyckan – mer än konsumtion i sig. Ånger är också en stark känsla och kan ge en styrka att ändra ett icke-önskat konsumtionsbeteende. Om de gamla vanorna fortsätter trots ångern, har en bra ”morkis” gått till spillo.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
...