Forskning visar: finländarnas ekonomiska svårigheter har ökat
Sparbankens senaste Sparbarometer visar vad många redan har kunnat se i sin vardag. Finländarnas ekonomiska svårigheter har ökat jämfört med förra året.
Sparbarometern är en omfattande enkätundersökning som Sparbanken genomför årligen, där man ser på människors ekonomi ur olika perspektiv; undersökningen omfattar ett stort antal frågor om bland annat konsumtion, sparande, skuldsättning och planering av den egna ekonomin.
I frågebatteriet har man valt ut sju frågor som används för att beräkna ett index för ekonomiska svårigheter. Tanken är att indexet för ekonomiska svårigheter mäts i ”både euro och timmar”. Där ingår frågor som handlar om hur pengarna räcker, exempelvis om de räcker till det nödvändiga eller om respondenten spenderar alla pengar hen får. Men där ingår även ”psykologiska” frågor gällande exempelvis om personen upplever sig kunna påverka sin ekonomiska situation eller om ekonomin har orsakat sömnlösa nätter.
År 2022 ökade finländarnas upplevelser av ekonomiska svårigheter med omkring sex procent jämfört med året innan. Nivån är nu något högre än under coronavirusåret 2020.
Överraskande nog är svårigheterna störst bland personer i medelåldern
Resultaten per bakgrundsgrupp är i stort sett som förväntat. Låginkomsttagare drabbas mer av ekonomiska svårigheter än höginkomsttagare. Arbetslösa har klart större ekonomiska svårigheter än andra grupper. De som sparar upplever mindre ekonomiska svårigheter än de som inte gör det. Ekonomiska svårigheter är vanligare bland kvinnor än bland män.
Ett intressant fenomen som man redan sett i flera år är att när man ser till åldersgrupp upplever medelålders personer i åldern 45–54 år större ekonomiska svårigheter än andra åldersgrupper. Det här är lite överraskande eftersom medelålders personer verkar klara sig bra enligt många indikatorer som mäts i euro; de har ofta redan en stabil ställning på arbetsmarknaden, besparingar finns och de har redan hunnit amortera lånen. Men kanske upplever medelålders personer ekonomiska förpliktelser i flera riktningar; de tar hand om sina barn men också sina åldrande föräldrar.
Problemen bland högavlönade har ökat mest
Som vi konstaterat drabbas låginkomsttagare mer av ekonomiska svårigheter än höginkomsttagare. Men när man jämför med förra året har svårigheterna ökat mest bland dem med högre lön. Det här tyder på att de aktuella ekonomiska utmaningarna slår mot både låg- och höginkomsttagare. De stigande priserna och energikostnaderna känns i alla hushåll. De stigande räntorna drabbar särskilt skuldsatta familjer, och personer med högre inkomster har också ofta större lån. Även de svåra tiderna på placeringsmarknaden kan drabba familjer med högre inkomster hårdare.
Vad ska man göra om man har problem med sin ekonomi?
För många familjer kommer de ekonomiska påfrestningarna nu utifrån. Priserna stiger, räntorna stiger och den finska ekonomin går in i en recession. Det här är dock sådant som man inte själv kan påverka. Däremot kan man hitta sådant i sitt eget ekonomiska agerande som man kan påverka.
Nu lönar det sig att gå igenom sin ekonomi. För en del kan det vara en stor lättnad att märka att situationen inte är så hopplös som man tror. Och om man behöver ändra på något är det bättre att göra det utifrån verkliga siffror än på basis av gissningar. Det är också bra att diskutera med vänner och experter.
Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.
Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).