Hurdan bild av arbetslivet målar du upp för din avkomma?

Modeller för ekonomiskt beteende och attityder lär man sig ofta hemma. Därför har jag också i mitt arbete påmint människor om att det är viktigt att tala om pengar hemma och att också tänka på den ton med vilken man talar om saker och ting. Å andra sidan har jag i mitt eget tänkande ägnat mindre uppmärksamhet åt att på samma sätt tar man med sig attityder hemifrån till arbetslivet. 

Jag kom till att tänka på detta när jag läste TAT:s färska rapport om ungdomars framtid (på finska). I den kartlades högstadie-, gymnasie- och yrkeselevernas syn på arbetslivets framtid. Enligt undersökningen är 56 procent av ungdomarna ivriga att komma in på arbetsmarknaden. Föredraganden för studien verkade tycka att siffran var hög, men i mina öron lät det som en ganska liten siffra. Nästan hälften av ungdomarna ser alltså inte fram emot att arbeta.

Enligt samma undersökning är föräldrarna efter skolan den näst viktigaste källan till information om arbetslivet för ungdomar. Detta fick mig att undra vilken bild jag själv ger av arbetslivet till min avkomma.

Jag bestämde mig för att fråga min dotter som börjar i högstadiet vad hon tyckte. Hon sade att hon redan fram emot att komma in i arbetslivet, även om det fortfarande tar några år innan hon når arbetsför ålder. När jag frågade hur hon tror att hennes arbetsliv kommer att se ut, var svaret: ”Jag måste säkert vakna sjukt tidigt på morgonen och vara trött hela dagen och måste dricka kaffe för att hålla mig vaken”. 

Hoppsan, det var ett litet samvetsstyng. Jag brukar vakna tidigt (särskilt innan jag började distansarbeta) och visserligen kan jag ibland ha gjort ett stort nummer av mina tidiga morgnar. Å andra sidan är min dotters uppfattning inte helt gripet ur luften eller ett resultat av mitt klagande, eftersom kronisk trötthet ”alltid eller ofta” upplevs av 8 procent av de tillfrågade och "ibland” av nästan 40 procent av löntagare, enligt en färsk arbetsmiljöbarometer. Det är då ganska många.

Fjärrarbete öppnade dörrarna till informationsarbetarnas arbetsplatser för barnen på ett nytt sätt

Fjärrarbetet som möjliggjorts av coronatiden har gjort det klart för mig att mina tidigare arbetsrelaterade klagomål i själva verket inte var relaterade till arbetets innehåll, utan till logistiskt krångel. Som invånare i en kranskommun var arbetsvägen lång och jag hade alltid bråttom till tåget (vilket i sin tur ofta var sent). Mitt arbetsliv har säkert visat sig för mina barn som en ändlös brådska. Däremot har glädjen och meningsfullheten som jag upplevt på arbetsplatsen förblivit dold för dem, och jag har inte heller kommit ihåg att berätta om dessa positiva sidor. 

Distansarbetet under coronatiden har emellertid förändrat denna bild. Nu när det logistiska krånglet är borta känns vardagen riktigt skön, och söndagsmelankolin har försvunnit helt. När jag har jobbat hemma har mina barn fått en tydligare bild av vad mitt jobb egentligen går ut på. Ibland syns det för dem som en lapp på dörren, ”Tillträde förbjudet – mamma håller presentation”. Ibland har de kommit upp bakom mig och frågat vad ett diagram visar. De har inte varit särskilt intresserade i mina svar, men nu vet de åtminstone vad jag sysslar med i mitt arbete. 

Jag antar att många andra som arbetar med information är i samma situation. Informationsarbete är inte lika konkret för barn som arbete som kräver närvaro. Men distanstiden har också fört vårt arbete närmare våra barns vardag. Detta har varit ett unikt tillfälle att ge dem en helt ny bild av arbetet. Jag märkte detta för sent. 

Vi vuxna bör komma ihåg att vårt sätt att tala om arbetslivet skapar uppfattningar för våra barn. Därför lönar det sig att prata om fördelarna med det egna arbetet. Och jag säger inte att vi ska teckna dem en alltför ljus bild, utan en realistisk bild av för- och nackdelarna med arbetslivet – även om fördelarna kanske kan överbetonas lite för att ge dem en positiv bild av arbetslivet. 

Var smart med sommararbetarna

Sommararbetarna har igen dykt upp på arbetsplatserna. Förra sommaren kollapsade antalet sommararbetare till följd av coronakrisen, men lyckligtvis har antalet sommarjobb ökat i sommar. För många ungdomar är sommararbete den första inblicken i det verkliga arbetslivet, och den bild som upplevelsen skapar kan ha stor inverkan på ungdomarnas attityder och framtidsplaner. Låt oss komma ihåg detta när vi vuxna möter dessa unga människor, både som kollegor och som kunder. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).