Finlands ekonomi klarade sig bra år 2020 – kommer vi på efterkälken efter coronakrisen?

Även om det senaste året har varit svårt på många sätt, finns det också glimtar av glädje. Finlands ekonomi placerade sig år 2020 bland de länder som klarat sig bäst. Den finska ekonomin minskade med 2,8 %, jämfört med ett genomsnitt på 6,6 % i euroområdet. Efter finanskrisen har Finland år efter år vanligtvis varit i slutändan i dessa europeiska tillväxtjämförelser, så att vara i bland de bästa var en sällsynt glädje. Dessutom valdes vi återigen till världens lyckligaste människor – även det en ganska betydande merit.

Den globala ekonomiska återhämtningen kommer att inledas när restriktionerna kan upphävas. Internationella valutafonden IMF höjde nyligen sin prognos för den globala ekonomiska tillväxten från 5,5 % till 6 % för innevarande år. Det kommer alltså att bli ett år med kraftig återhämtning. Återhämtning pågår redan i många länder, särskilt i de där vaccineringen har gått snabbt framåt. Europa följer USA med fördröjning.

I Finland är tillväxten långsammast i euroområdet 2021–2022

Hur kommer Finland att klara sig i framtiden? Är vi fortfarande under de närmaste åren bland de bästa i BNP-jämförelsen? Tyvärr är detta inte särskilt troligt. Vi på Sparbanken förväntar oss att Finlands ekonomi kommer att öka med 2,6 % i år och nästa år, medan ekonomin i euroområdet förväntas öka med i genomsnitt nästan 4,5 % i år och med nästan 4 % nästa år. Enligt IMF: s prognoser kommer den ekonomiska tillväxten i Finland att bli den långsammaste i euroområdet åren 2021 och 2022.

Men utifrån denna tidsperiod är det ännu inte värt att prygla sig själv. Det är helt naturligt att återhämtningen också kommer att gå snabbare i de länder där coronan orsakade ett djupdykning. På motsvarande sätt kommer tillväxttakten i Finland, där nedgången förblev liten, att förbli mer måttlig under återhämtningsperioden. Om IMF:s prognoser förverkligas kommer Finland dock som helhet att klara sig ganska bra när den ekonomiska nedgången till följd av coronakrisen och återhämtningen från den läggs samman under de kommande åren.

Långsiktiga utmaningar kvarstår

En mer intressant fråga är hur det kommer att gå för den finländska ekonomin på lång sikt. Före coronan var Finlands långsiktiga tillväxtutsikter utmanande på många sätt. I Finland krymper befolkningen i arbetsför ålder, investeringarna har varit låga under lång tid och produktivitetsutvecklingen svag. Dessa utmaningar har inte försvunnit och vi kommer att möta dem i framtiden som en mer skuldsatt nationalekonomi. Å andra sidan är coronakrisens inverkan på produktivitetsutvecklingen fortfarande ett frågetecken. Det digiskutt som coronan gav upphov till och investeringarna i en grön övergång kan också i bästa fall öka produktiviteten under de kommande åren.

Bra utgångspunkter för tillväxtkvalitet i Finland

Coronakrisen har drabbat den globala ekonomin hårt och dess effekter kommer att bli uppenbara först under de kommande åren. Den kris vi upplever erbjuder emellertid en unik möjlighet att bygga upp en ekonomi efter krisen på en mer hållbar grund. Enligt min åsikt pågår en sådan ändring av fokus idag. I EU: s återhämtningspaket spelar till exempel den gröna övergången en viktig roll, och USA:s president Biden verkar ägna mer uppmärksamhet åt klimatförändringarna än sin föregångare och åt att frukterna av den ekonomiska tillväxten ska fördelas jämnare.

Även det faktum att World Economic Forum, som sedan 1970-talet har jämfört ländernas konkurrenskraft, i sin färska rapport presenterade en ny synvinkel berättar om ett ändrat fokus. De traditionella jämförelserna av konkurrenskraften lades på is och fokus lades på olika länders förmåga att efter coronakrisen bygga upp en ekonomi som också tar större hänsyn till miljön och människors delaktighet. Vid sidan av traditionell produktivitet lyftes ”people” och ”planet” fram.

I den här jämförelse fanns Finland på första plats bland de 37 undersökta länderna. Utöver Finland ligger Sverige och Danmark som topp tre, vilket innebär att den nordiska ekonomiska modellen i den här jämförelsen kan ses som en fördel. Goda utgångspunkter innebär naturligtvis inte automatiskt goda resultat, men de utgör en bra utgångspunkt. För att den finländska ekonomin ska klara sig i framtiden krävs det investeringar i utgångspunkterna för ekonomisk tillväxt, men också i tillväxtens kvalitet. Finland har en bra utgångspunkt för detta.

Lyssna på mer om Finlands ekonomiska utsikter i Sparbankens ekonomiöversikt.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).