Finländarna ser skulder som en mer obekväm sak än vad svenskarna gör

Chefsekonom Henna Mikkonen.

Jag skrev nyligen ett blogginlägg med titeln ”Upplever du ett lån som ett fängelse eller en nyckel till lycka?” I inlägget reflekterade jag över hur människor förhåller sig på olika sätt till skulder. Och jag beklagade att det forskats väldigt lite om detta.

Så vi tog tag i saken. I Sparbankens Sparbarometer ställde vi, bland många andra frågor, även frågan ”Känner du dig obekväm om du är skyldig pengar?” Som jag misstänkte upplever de flesta finländare en skuld som något obekvämt. Majoriteten av de tillfrågade, 71 procent, svarade ja på frågan. En liknande undersökning har tidigare gjorts i Sverige, och där upplevde 56 procent av de tillfrågade att skulder känns obekväma. Dessa bekymmerslösa svenskar...

Undersökningarna gjordes visserligen vid olika tidpunkter och med betoning på olika åldersgrupper, vilket kan snedvrida jämförelsen i någon mån. Det är också viktigt att komma ihåg att attityder till skuldsättning och skuldsättning i sig inte är samma sak. Sparbarometern hade inte tillgång till information om respondenternas faktiska skuldsituation, men i den svenska undersökningen noterades ett starkt samband mellan attityderna till skulder och den faktiska skuldsättningen: de som var obekväma med skulder var också mindre skuldsatta. 

Attityderna till skulder är kulturbundna

Finländarnas mer motvilliga inställning till skulder överraskar inte. De svenska hushållen är klart mer skuldsatta än de finländska, och exempelvis kulturen gällande återbetalning av bostadslån är väldigt annorlunda i Sverige. Medan en finländare betalar tillbaka sitt bostadslån på ett par decennier är återbetalningstiderna i Sverige klart längre. Svenskarnas nästan eviga bostadslån känns underliga för finländarna. 

Det verkar som om det finns kulturella skillnader mellan Finland och Sverige när det gäller attityderna till skuldsättning. I den ovan nämnda svenska undersökningen fann man också att svenskar som inte var födda i Sverige hade en mer negativ inställning till skuldsättning, vilket bedömdes bero på kulturskillnader kring skuldsättning. 

I Finland känner sig i synnerhet unga obekväma med skulder – så är inte fallet i Sverige

Precis som i Sverige förhåller sig kvinnorna i Finland (75 %) negativt till skulder oftare än vad männen (67 %) gör. Unga finländare upplever skulder som obekväma oftare än äldre. Av 18–24-åringarna känner sig 80 procent obekväma med skulder, medan motsvarande andel bland 45–69-åringarna är 68 procent. Här ser vi en intressant skillnad i jämförelse med vår västra granne, där det inte fanns några betydande skillnader i attityderna till skulder mellan motsvarande åldersgrupper. 

Vilken typ av person upplever inte skulder som obehagliga?

Det är också intressant att se på det ekonomiska beteendet och attityderna hos den minoritet som inte upplever skulder som obehagliga. Hur föreställer du dig denna grupp? Kanske tänker du på en person som är vårdslös med sina pengar och skuldsätter sig utan att tänka på morgondagen? Eller kanske får du en bild av en ekonomisk optimerare som använder lån för att förbättra sin ekonomiska situation? Det finns säkert alla sorters människor bland respondenterna, men på det stora hela verkar det som att de flesta sköter sin ekonomi ganska bra. Sparbarometern visar att de som inte upplever skulder som obehagliga 

  • sparar mer och större summor
  • planerar sin ekonomi på längre sikt
  • i högre grad upplever att de kan påverka sin ekonomiska ställning
  • upplever sin ekonomiska framtid som tryggare
  • bättre kan identifiera möjligheterna att utöka sin förmögenhet
  • har haft färre sömnlösa nätter på grund av sin ekonomiska situation
  • mer sällan förbrukar allt de tjänar
  • investerar mer i investeringsobjekt som ger avkastning (fonder, aktier, placeringsbostäder...)

Vad lär vi oss av detta?

Det finns många typer av skulder, och även många typer av människor som har skulder. Människor är olika i fråga om varför de tar lån och vilka ekonomiska förutsättningar de har att betala tillbaka sina lån. Dessutom skiljer sig människors inställning till skuldsättning åt: de flesta tycker att det är obehagligt, men inte alla. Inställningen till skulder verkar delvis vara kulturbetingad, och finländarna har en negativare attityd än svenskarna. 

Lån ger möjlighet till många positiva saker, såsom att skaffa ett eget hem, kommersialisera en ny affärsidé eller kanske utveckla sig själv. Man måste ändå se till att skulden står i rätt proportion till den egna ekonomiska situationen, och man bör inte pressa sin ekonomi för hårt. En skuldsatt ekonomi är mer riskabel än en skuldfri ekonomi. Det är bra att gå igenom sina egna skulder och även tänka på den psykologiska sidan av dem. Det skadar inte heller med lite förståelse för andras situationer och olika val. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu