Ekonominyheter berör alla, men behöver man reagera på dem?

Jag försökte nyligen berätta för min dotter om utsikterna för Finlands ekonomi. ”Jag bryr mig inte”, blev det tvära svaret. Det här kändes lite hårt för ekonommammans ego, men jag förstår ändå varför hon tycker så. Också många vuxna tycker att ekonomi är tråkigt. 

De frågor som tas upp i ekonominyheterna och ekonomiska frågor i det egna livet möts inte nödvändigtvis så ofta. I nyheterna talas det om hållbarhetsgap och handelskrig, medan den egna ekonomin kretsar kring hur mycket pengar det går åt i mataffären och när nästa lön kommer in på kontot.

Ekonomin berör oss alla 

Ekonomin berör ändå oss alla, även om vi kanske inte tänker på det i vardagen. Såväl löntagarnas som företagarnas inkomster påverkas av om det finns efterfrågan på företagens produkter. Detta kan i sin tur påverkas av handelskrig, även om påverkningskedjorna ofta är långa och komplicerade. De som lever på stöd och bidrag är för sin del beroende av statsekonomins situation och möjligheter att betala ut förmåner. Förändringar i räntenivån syns snabbt i plånboken för kontosparare och personer med bostadslån. Aktieplacerarnas avkastningar påverkas av företagens vinster. Och så vidare.

Betyder det här alltså att man borde satsa på att läsa och följa artiklar och nyheter om ekonomi i stället för att bläddra i flödet på sociala medier? Det är kanske inte någon dum idé, för det är allmänbildande att följa med ekonomin. Men vad den egna ekonomin beträffar är det viktigaste hur du hanterar dina egna pengar – oberoende av konjunkturläget. Även om man inte är intresserad av ekonominyheter och börskurser kan man hålla sin egen ekonomi i toppskick.

Att aktivt följa med ekonomin kan slå tillbaka mot en själv

Att aktivt följa med ekonomin kan i värsta fall slå tillbaka mot en själv. När man läser tidningarna får man lätt känslan att ingenting positivt någonsin händer i ekonomin. Nyhetsrubrik efter nyhetsrubrik målar upp hotbilder om hur allt kan gå åt skogen i världsekonomin. 

Den framlidne svenske läkaren och älskade föreläsaren Hans Rosling talade om detta fenomen som negativitetsbias. Vi matas hela tiden med information om negativa saker som händer på olika håll i världen. Utan att förringa deras betydelse är det bra att vara medveten om att bilden ofta är väldigt ensidig. 

Alla positiva saker och förbättringar, som vanligen sker stegvis, blir inte omnämnda i nyheterna. 

Negativitetsbias kan ha negativa effekter på hur människor sköter sin egen ekonomi. En del blir passiva. Många tycker till exempel att det känns svårt att börja aktiespara när det är så mycket osäkerhet i luften. En annan kanske känner ett behov av att reagera på nyhetsflödet. Även om det i många situationer är bra att reagera snabbt är det sällan nödvändigt när det gäller ekonomi – och ibland kan det till och med vara till skada. På placeringsmarknaden leder onödig brådska exempelvis lätt till att man säljer sina placeringar när kurserna sjunker, fastän det egentligen skulle vara smartare att köpa när det är ”rea”. 

När det gäller den egna ekonomiska välfärden är det viktigast att se till att den egna ekonomin är i ordning. Det här ”konditionstestet” är egentligen ganska enkelt: 

1. se till att utgifterna inte är större än inkomsterna
2. se till att du inte har för stora skulder och att räntorna på de skulder du har inte är för höga (t.ex. snabblån)
3. förbered dig för överraskningar genom besparingar och/eller försäkringar 
4. förbered dig också inför framtiden och pensionen genom att placera i objekt som ger tillräcklig avkastning

När den egna ekonomin står på en stabil grund kan man lugnt följa med ekonominyheterna – eller låta bli, om man har andra intressen som känns mer givande.