Spararens år – en ny era för finländarnas placeringar

Finländarnas förhållande till pengar har förändrats. Sparande är inte längre bara att gardera sig för dåliga tider, utan allt oftare ett medvetet val, en del av hur man hanterar vardagen och planerar framtiden. De senaste siffrorna från Statistikcentralens och Sparbanksgruppens Sparbarometer visar att sparande och placerande har blivit en etablerad del av finländarnas ekonomiska beteende.

Sparkvoten ökar, måttligt men stabilt. I slutet av 2024 var hushållens sparkvot 4,4 procent. Det innebär att finländarna sparade i genomsnitt 4,4 procent av sin disponibla inkomst. Även om det inte är en dramatisk siffra så är det ett tecken på en stabil utveckling. Enligt Sparbarometern uppger 58 procent av finländarna att de sparar pengar varje månad. Detta är inte längre ett undantag, utan det nya normala.

Placeringarna ökar – riktningen är diversifierad och internationell

Enligt Statistikcentralen ägde över två miljoner finländare placeringsfonder eller börsaktier år 2024. Det är 36,7 procent av bostadsbefolkningen. Ägande har blivit allt vanligare under de senaste tio åren, då antalet ägare år 2013 utgjorde cirka en fjärdedel. Medianen för placeringstillgångarna är cirka 6 000 euro, men spridningen är stor. En fjärdedel av ägarna äger mindre än 1 150 euro medan tio procent äger mer än 73 000 euro. Förmögenheten växer alltså inte jämnt, men allt fler deltar.

År 2024 placerade finländarna sammanlagt mer än 4 miljarder euro mer i fonder och börsaktier. Särskilt utländska placeringsobjekt är intressanta: deras avkastning var i genomsnitt 18 procent, medan avkastningen på inhemska aktier var noll. Utländska placeringar har blivit mer populära, cirka 15 procent av de finländska hushållens aktieplaceringar var i internationella aktier, jämfört med 13 procent under motsvarande period för ett år sedan. Detta tyder på att placerare allt oftare riktar blicken utanför Finlands gränser.

Enligt Sparbarometern är de mest populära placeringsformerna fonder, börsaktier och aktiesparkonton. Ett aktiesparkonto är särskilt populärt bland unga och företagare – det erbjuder en möjlighet att prova och lära sig, men också att öka förmögenheten långsiktigt.

Planering ger resultat – ekonomisk välfärd är en känsla

Enligt Barometern påverkar tidsramen för den ekonomiska planeringen direkt sparbeloppet. De som planerar sin ekonomi med ett tidsspann på över 20 år sparar i genomsnitt 269 euro i månaden. De som bara planerar en månad framåt sparar i genomsnitt 36 euro. Ekonomisk planering är alltså inte bara en abstrakt tanke – det syns konkret på kontot.

Samma fenomen återkommer i de ekonomiska målen. De som har mål längre än 10 år framöver sparar klart mer än de som inte har det. Långsiktighet belönas.

Även om sparande har blivit allt vanligare finns det fortfarande hinder. Låga inkomster, höga levnadskostnader och det faktum att alla pengar går till utgifter är de vanligaste orsakerna. Men barometern lyfter också fram nya slags hinder: osäkerhet, brist på information och rädsla för att inte kunna eller våga börja. Hinder för att spara är inte längre bara stenar på vägen – de är också mentala lås som kräver nycklar.

Enligt Sparbarometern definierar finländarna ekonomisk välfärd framför allt som sinnesro. Det innebär en situation där man inte behöver stressa över pengar, kan ta hand om grundläggande behov och ibland göra något extra. Ekonomisk välfärd är inte bara en siffra på kontot – det är en känsla av att klara sig.

Slutligen – sparande är för alla

Spararens år är inte ett övergående fenomen. De är ett tecken på att finländarna tar kontroll över sin ekonomi. Sparande och placerande har övergått från marginal till mainstream. De är inte längre bara gardering, utan en del av livshanteringen. Sparande är för alla.

Jag anser att alla har rätt att bygga sin egen ekonomiska framtid. Oavsett om det handlar om ett sparkonto, en fond, aktie- eller försäkringssparande är det viktigaste att komma i gång. Och om du redan har börjat, fundera på nästa steg.

Pasi Sirola
Direktör för kapitalförvaltningens försäljningskanaler
Sparbankscentralen

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).