Är det dyrt att bo i Finland?

För några år sedan besökte jag en vän i Tyskland. De hade precis köpt en ny bostad och berättade att de hade anlitat en boendekonsult (Immobilienberater) för att hjälpa till i processen. Konsulten hjälpte dem hitta bostad, deltog i förhandlingarna, hjälpte dem med att upprätta dokument, ordna banklån och teckna försäkringar – i praktiken allt som rör bostadsbyte.

I en finländares öron låter det nog lite storstilat. Att använda fastighetsmäklare är också vardag hos oss, men jag har inte stött på konsulter som erbjuder en så omfattande tjänstehelhet. Även om man klarar sig utan konsulter är de beslut som gäller boende stora och det lönar sig att sätta sig in i dem ordentligt.

Boendet är den största enskilda kostnadsposten när man tittar på hushållens konsumtion. För närvarande står den i genomsnitt för cirka en tredjedel av hushållens konsumtion – och andelen har ökat redan under flera årtionden.

Besluten som gäller boende påverkar inte bara den månatliga budgeten, utan även ackumuleringen av förmögenhet på lång sikt – beroende på om man bor i en ägarbostad eller på hyra. Dessutom har boendet naturligtvis stor inverkan på människors livskvalitet och tillfredsställelse i stort. Det handlar inte bara om siffror i Excel, även om en ekonomisk analys alltid är viktig när man fattar beslut som rör boende.

Men är det verkligen dyrt att bo i Finland?

Det faktum att boendet tar en stor del av hushållens tillgångar betyder ännu inte direkt att boendet är dyrt. Ett sätt att gestalta saken är att titta på situationen i Finland jämfört med andra länder. Europeiska kommissionen har gjort ett förtjänstfullt jämförelsearbete i sin färska rapport*, som även behandlar bostadsmarknaden i olika EU-länder.

Som disclaimer måste man här konstatera att det i många statistiker är svårt att göra jämförelser mellan olika länder. Även om statistikpraxis har harmoniserats inom EU sedan länge finns det fortfarande skillnader mellan olika länders praxis och statistikens täckning. När det gäller bostadsmarknaden är utmaningen också att kvaliteten på bostäder kan skilja sig mycket mellan olika länder. Jämförelsen är alltså inte felfri, men relativt riktgivande.

Bilden nedan visar sambandet mellan kvadratmeterpriserna på bostäder och landets inkomstnivå. Den stora bilden lär oss att ju rikare landet är, desto högre är också bostadspriserna. För Finlands del är det intressant att observera att Finland hamnar betydligt under regressionslinjen. Detta innebär att bostadspriserna i Finland är betydligt lägre än vad man enligt landets allmänna inkomstnivå skulle kunna anta. Det är alltså relativt billigt att bo i Finland jämfört med andra EU-länder.

Medan skönheten ligger i betraktarens öga, bestäms kostnaderna för boendet till stor del enligt betraktarens postnummer. En ung familj som vill ha en familjebostad i Helsingfors är nog säkert ganska oense om bostädernas pris jämfört med en familj som ska skaffa ett gammalt egnahemshus i glesbygden.

Huvudstadens högre prisnivå är naturligtvis ett globalt fenomen. I EU-kommissionens rapport har man försökt samla in prisuppgifter från olika länders huvudstäder. Omfattande källor från alla huvudstäder och helt jämförbart uppmätt information finns inte, men riktningen är tydlig. Prisnivån i Helsingfors är ganska rimlig jämfört med många andra länder.

Samma sak visar också statistiken för de hushåll, där över 40 % av utgifterna gäller boende (s.k. overburden rate). I Finland ligger andelen hushåll med sådan bostadsbelastning klart under EU-genomsnittet.

I ljuset av statistiken är det alltså inte särskilt dyrt att bo i Finland jämfört med andra länder. När det gäller enskilda hushåll talar man dock om betydande summor och därför lönar det sig att fatta beslut om boendet – oavsett om det handlar om att bo på hyra eller bo i en ägarbostad – med omsorg. Det lönar sig att ta hjälp av experter som fastighetsmäklare och bankens finansiella rådgivare och fråga om alla detaljer som du grubblar över.

*European Commission: Quarterly Report on the Euro Area Volume 24, No 1 (2025)

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Artikeln publicerades tidigare i Taloustaitos blogg (på finska).