Ett stort arv var nära att ge Stiina, 18, penningproblem: ”Jag märkte inte ens att kontot tömdes”

Ett stort arv i pengar kan ge en person ekonomisk säkerhet i livet, men kan också orsaka oförutsägbar oro.

I programmet Raharemontti på Nelonen sågs nyligen Stiina, 18, från Vesilahti, vars sinne för proportioner i hennes ekonomi i hög grad har påverkats av det arv hon fick som barn.

I programmet Raharemontti hjälper programledaren Jaana Pelkonen och Sparbankens bankdirektör Joni Rintamaa människor som kämpar med ekonomin. Utåt sett mår Stiina bra: trots sin unga ålder äger hon redan en radhuslägenhet i två våningar, en egen bil och den älskade hunden Lilo.

Stiina är dock orolig för hur snabbt de ärvda pengarna försvinner från kontot.

Livets stora inköp är gjorda, men inga besparingar samlas eftersom pengarna går till kläder, tatueringar och favoritbandets fansaker. Stiina studerar till barnhandledare och hennes inkomster räcker inte heller till för att klara av utgifterna.

Tillgång till arvet vid 18 års ålder

Som så ofta har Stiina fått arv till följd av en stor förlust. Hon var bara 10 år när hennes pappa dog.

Arvsskiftet tog flera år i anspråk, men med tanke på sin unga ålder behövde Stiina inte själv kämpa med lagstiftningen eller arvsbeskattningen.

- Pappas övriga barn var redan vuxna när han dog, vilket gjorde det utmanande att dela arvet. Han efterlämnade till exempel en stuga som jag inte kunde få en del av, minns Stiina.

Programledaren Jaana Pelkonen och Sparbankens Joni Rintamaa hjälpte Stiina att reda ut sin trassliga ekonomi. Bild: Dan Peled / Banijay Finland Oy

Arvet fanns länge på Stiinas sparkonto, eftersom hon som minderårig inte hade rätt att förvalta sin egendom.

- En vårdnadshavare till en person under 18 år ska varje år lämna in en anmälan till magistraten om användningen av de ärvda pengarna tillsammans med kvitton. Mamma såg till att pengarna inte användes till annat än viktiga saker.

Att bli myndig blev en vändpunkt för Stiina. Då fick hon själv förvalta sitt arv.

- Jag insåg att det är mina egna pengar och att jag kan använda dem, säger hon med ett skratt.

För Stiina var det viktigaste att med pengarna hitta en egen bostad. Hon var exceptionellt ung som köpare av sin första bostad, eftersom en genomsnittlig finländare köper ett hem först vid 29 års ålder.

- Pappa hade lärt mig att man måste ha ett eget hem om man vill klara sig i livet. Han skulle vara stolt över mig nu. Det känns bra att veta att ingen kan kasta ut mig!

Bankdirektörens arvstips

Bankdirektören och Raharemonttis expert Joni Rintamaa ger svar på de vanligaste orosmomenten med ett arv.

Kan banken hjälpa mig i arvsfrågor?

- Bankens juridiska tjänster hjälper till med arvsfrågor och många andra juridiska frågor. Dessutom kan banken hjälpa till med planeringen av placeringen av de ärvda tillgångarna.

Borde arvet placeras i bestående saker, som en bostad?

- Det lönar sig i allmänhet att sprida placeringarna på olika objekt med hänsyn till livssituationen. En ägarbostad kan vara ett bra alternativ, men det lönar sig att beakta renoveringsbehoven och bostadens värdeutveckling, som kan variera i olika delar av Finland.

Om jag är oroad över arvsskatten?

- Det lönar sig att inleda arvsplaneringen i god tid och kontakta bankens kunniga juridiska expert. På så sätt kan vi kartlägga situationen och tillsammans fundera över de bästa alternativen. Till exempel genom en placeringsförsäkring kan förmögenheten fördelas vidare.

Hur tar jag hand om mina arvingar?

- Det viktigaste är att prata om ekonomiska frågor redan medan man lever så att alla känner till situationen. Om den förmögenhet som man kommer att få ärva är stor eller innehåller till exempel företagsförmögenhet eller fastigheter lönar det sig att planera framtiden redan i förväg. På så sätt undviker man också överraskningar.

Förmågan att skapa sig en bild av sin ekonomi går förlorad

Antalet arv och medianstorleken ökar i Finland, eftersom de stora åldersklasserna har en anmärkningsvärt stor nettoförmögenhet. Allt fler unga kommer alltså, precis som Stiina, att inleda ett självständigt liv med hjälp av ärvda pengar.

Efter ansvarsfulla inköp som bostad och bil började pengarna bränna i Stiinas ficka. Hon insåg snart att ju större belopp hon hade på kontot, desto svårare var det att skapa sig en bild av ekonomin.

- I början märker man inte ens att det stora saldot börjar minska. Några hundra euro hit eller dit känns ingenstans – tills det plötsligt inte finns så mycket pengar kvar, säger hon.

En stor utgiftspost var kringprodukter om pojkbandet One Direction. Att vara ett fan är en livsstil och ett viktigt samtalsämne för Stiina. Att samla på saker och gå på konserter har hjälpt mig vidare när livet har känts tungt.

- Jag har fått skit i nacken för att jag är fan av det gamla pojkbandet. Men om jag inte skulle vara ett fan, skulle jag då ens vara här? Skulle jag ha klarat av allt?

Stiina fick också handledning av Sparbanken om att börja spara. Bild: Dan Peled / Banijay Finland Oy

Programmet tände gnistan för sparande

Stiina kommer alltså inte att ge upp sin musikbandshobby, men hon hoppades ändå att Raharemontti skulle ge henne konkreta tips på hur hon kan undvika överkonsumtion.

I programmet hjälpte Sparbankens Joni henne att kartlägga sin situation med hjälp av en budgettavla som sammanställde de månatliga inkomsterna och utgifterna.

Med hjälp av bankens råd kom Stiina också igång med sparandet. Tidigare var ämnet helt okänt för henne.

- Jag ställde ännu fler frågor till Joni efter inspelningarna. Jag har klarat av att leva inom den budget som gjordes upp i programmet och spara på ett sparkonto som får ränta var tredje månad, berättar hon stolt.

Stiina är inte längre rädd för att arvet ska försvinna, eftersom hon håller allt hårdare i trådarna. Hon kan också vara tacksam för sin relativt goda ekonomiska situation.

- Pengarna påminner mig förstås om att pappa är borta och att han inte längre finns. Ändå ser jag inte arvet som något tråkigt. Pappa skulle också önska att jag använde pengarna väl.