Konjunkturöversikt för hushåll, höst 2021

I denna rapport granskas de omständigheter som råder inom den finländska ekonomin och som påverkar i synnerhet hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.
Säästöpankin brändikuva

Sammanfattning:

  • Coronaviruset och pandemin som den orsakade har slagit hårt mot världsekonomin och förändrat våra liv på många sätt. År 2020 minskade världsekonomin med över 3 %, vilket är historiskt sett mycket. 
  • Återhämtningen i världsekonomin är för närvarande snabb. Överlag förväntas den globala ekonomin växa med 6 % i år. Eventuella nya varianter av viruset utgör en risk för denna positiva ekonomiska bild. I takt med att vaccinationstäckningen framskrider minskar dock sambandet mellan smitta och ekonomiska konsekvenser. 
  • Finlands ekonomi har under coronakrisen klarat sig bra i förhållande till andra länder och också klart bättre än vad man fruktade i början av coronakrisen. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 2,9 % i fjol. 
  • Också Finlands ekonomi återhämtar sig som bäst och under sommaren har den ekonomiska aktiviteten varit livlig. Vi förväntar oss att Finlands ekonomi växer med 3,3 % år 2021. Även nästa år är tillväxten snabbare än vanligt, även om den kommer att minska till 2,8 %.
  • De finländska hushållen har under coronan kunnat spara mer pengar än tidigare. Pengar har styrts till konton, placeringar och bostadsmarknaden. Coronan gjorde finländarna förmögnare: hushållens finansieringstillgångar har ökat snabbare än skulderna. 
  • Arbetslösheten har börjat sjunka och sysselsättningen har snabbt förbättrats. Utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter att vara gynnsam. Många företag lider redan brist på arbetskraft. 
  • Coronakrisen har drabbat hushållen på olika sätt. Som helhet har lönesumman inom samhällsekonomin dock redan stigit över nivån före coronakrisen. För alla åldersgrupper har inkomsterna återställts.
  • Människornas konsumtionsvanor har förändrats under coronatiden: konsumtionen av tjänster har minskat och konsumtionen av varor har ökat. När coronan lättar kommer man att återgå till nästan det gamla ”normala”, men även permanenta förändringar i konsumtionen och betalsätten kommer sannolikt att kvarstå.
  • Hushållens skuldsättning har fortsatt att öka och särskilt har bostadslånen ökat snabbt till följd av coronan. Däremot har konsumentkrediter lyfts klart mindre än tidigare. 
  • På grund av de låga räntorna är hushållens räntebörda fortfarande liten, trots den ökade skuldsättningen. Räntorna förväntas förbli låga också i framtiden.
  • Bostadsmarknaden fick ett uppsving av coronakrisen när människors behov av utrymme ökade. Bostadspriserna har stigit snabbare än tidigare. Prisstegringen har som vanligt varit snabbast i tillväxtcentra, men också i allt flera medelstora städer har priserna börjat stiga.
  • Coronakrisen har lyft fram betydelsen av god hushållning och buffertar i den egna ekonomin.

 

I Konsumentens år -infografen ser vi på hushållens ekonomi i fem områden: inkomster, utgifter, tillgångar, skulder och boende.

Sparbankens konjunktuöversikt för hushåll

Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen granskar i konjunkturöversikten det ekonomiska läget i Finland och i synnerhet de faktorer som påverkar hushållens situation. Dessa är bland arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, situationen på bostadsmarknaden samt faktorer som påverkar hushållets skuldsättning. Sparbanken publicerar konjunkturöversikten två gånger per år.


Henna Mikkonen.

 Henna Mikkonen
 Sparbankens chefsekonom

 henna.mikkonen@saastopankki.fi
 tel. 040 564 7918
 Twitter: @HennaMikkonen1