År 2025 var en besvikelse för den finska ekonomin – finns det hopp nästa år?

Året inleddes i en lovande situation där återhämtningen av Finlands ekonomi hade kommit igång. Hushållens köpkraft ökade och räntorna förväntades fortsätta att sjunka. Å andra sidan väckte Trumps tillträde och ett eventuellt handelskrig oro. När året framskred avtog tyvärr BNP-tillväxten och under årets tredje kvartal hamnade den ekonomiska tillväxten igen på minus jämfört med året innan.

Trots att USA höjde tullarna till en rekordhög nivå under året har vi undgått ett omfattande handelskrig och en hämndspiral. Således har tullarnas inverkan på både världens och Finlands ekonomi varit mindre än befarat, åtminstone på kort sikt: Finlands varuexport ökar och industrins nya beställningar talar om att orderböckerna fylls. Året har alltså inte bara bjudit på besvikelser.

Å andra sidan har konsumenternas dysterhet inte gett efter, till skillnad från vad många – inklusive undertecknad – förväntade sig ännu i början av året. Konsumenternas förtroende är lågt och den privata konsumtionen är dämpad. Sparbankens årliga Sparbarometer berättar samma historia. Enligt den har konsumenternas upplevelser av ekonomiska svårigheter ökat.

Står vi inför en ny ekonomisk nedgång?

Innebär avmattningen i den ekonomiska tillväxten början på en ny nedgång? Enligt vår prognos är det inte så – men det finns förstås även risker för en långvarig recession. Det finns definitivt förutsättningar för en ljusare utveckling år 2026.

Företagens förtroende ökar och enligt en färsk Pk-Pulssi-undersökning* förväntas efterfrågan och utrikeshandeln i små och medelstora företag växa nästa år. Även sysselsättningen väntas förbättras något, vilket skulle vara en mycket välkommen nyhet för den finska arbetsmarknaden. Företagens investeringsutsikter är däremot som helhet fortfarande dämpade, även om investeringsutsikterna för företag inom industrisektorn håller på att ljusna något.

Konsumenternas förtroende behöver däremot förbättras. Konsumenternas osäkerhet har synts i att mer av inkomsterna än tidigare styrs till sparande i stället för konsumtion. För många handlar det om att öka bufferten efter hög inflation och stigande räntor. Om de gamla tecknen stämmer kommer hushållen ändå knappast att spara mer än så. När buffertarna har ökat igen har vi skäl att förvänta oss att inkomster börjar styras till konsumtion.

Å andra sidan är det inte uteslutet att sparivern fortsätter. Konsumenterna kan vara oroliga över välfärdsstatens tjänster på längre sikt, vilket kan få människor att spara mer långsiktigt än tidigare. Åtminstone enligt vår färska Sparbarometer har tron på att nivån på den sociala tryggheten kan upprätthållas försämrats avsevärt under de senaste tre åren.

En stor utmaning i vårt samhälle just nu är att vi borde få ordning på den offentliga ekonomin och minska skuldsättningen. Samtidigt borde människornas förtroende för framtiden förbättras, eftersom det skulle skapa en grund för att den ekonomiska aktiviteten ska återhämta sig. Det är inte en alldeles enkel uppgift.

Det finns ändå förutsättningar för att den privata konsumtionen ska återhämta sig. Hushållens köpkraft har ökat sedan ett par år tillbaka, räntenivån har sjunkit och en lugnare inflation underlättar planeringen av ekonomin. Om jultomten kommer med lite mod och förtroende kan vi se en bättre ekonomisk tillväxt nästa år än i år.

* https://ek.fi/ajankohtaista/tiedotteet/yrityskysely-pk-yritykset-ennakoivat-kasvua-ensi-vuodelle/

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehti (på finska).