En överraskande effekt av den utdragna pandemin: finländarnas ekonomiska svårigheter har minskat

Sedan år 2014 har vi i Sparbanken genomfört undersökningen Sparbarometern, som kartlägger finländarnas tankar om särskilt faktorer i anslutning till den egna ekonomin. Det är intressant att följa både trender på längre sikt och förändringar i människors tankar och attityder på kortare sikt. Coronakrisen skapade också ett intressant tillfälle att undersöka krisens effekter på hur människornas upplever sin ekonomiska välfärd.

Som en nyhet i år utvecklade vi ett index över ekonomiska svårigheter, vars syfte är att beskriva de negativa saker som människor upplever i sin egen ekonomi. Vi har sammanställt ett antal frågor som beskriver de ekonomiska utmaningarna. Man får höga poäng om

• alla pengar går till konsumtion och inga pengar sparas
• pengarna inte räcker till nödvändiga inköp
• man har tagit ett lån för att betala fasta utgifter eller andra lån
• man upplever att man inte alls kan påverka sin egen ekonomiska situation
• den egna ekonomin har orsakat sömnlösa nätter
• man känner sig olycklig.

En god nyhet är att sedan förra året har människornas ekonomiska svårigheter minskat. Även om pandemin har varit långvarig har dess ekonomiska effekter minskat efter den första chocken. Vi har också lärt oss att leva med viruset. Finländarnas ekonomiska svårigheter har minskat mest bland företagare.

Resultaten per bakgrundsgrupp är i stort sett som förväntat. Arbetslösa och låginkomsttagare drabbas hårdast av ekonomiska svårigheter. Den svåra situationen för dem har inte heller lindrats sedan förra året. Även ensamstående föräldrar upplever större ekonomiska svårigheter, vilket är förståeligt. För ensamstående föräldrar är de ekonomiska resurserna i allmänhet lägre och dessutom bär man ensam det psykiska ansvaret för familjens ekonomi. Kvinnor upplever också ekonomiska svårigheter lite mer än män.

En intressant detalj är att medelålders personer i åldersgruppen 45–54 år upplevde störst ekonomiska svårigheter. Detta är kanske ett något överraskande resultat. Enligt många mätare i euro verkar medelålders människor vara en välbärgad grupp; positionen på arbetsmarknaden är ofta redan mer stabil, det finns besparingar och man har redan hunnit amortera lånen. Medelålders kan dock också ha ”mycket på spel”, utöver ansvaret för de egna barnen bär man också ansvar för äldre föräldrar.

Den utdragna pandemin har lett till att många har en bättre ekonomi

Om någon hade sagt mig i början av krisen att pandemin fortfarande rasar och att restriktiva åtgärder fortfarande vidtas mer än ett och ett halvt år efter det att krisen började, skulle jag säkert ha bedömt hushållens situation som verkligt svår. Detta har dock inte skett, utan hushållens ekonomiska situation har enligt många mätare utvecklats i en bättre riktning.

Vår Sparbarometer visar att människorna till exempel sparar mer pengar än förra året, de upplever att de kan påverka sin ekonomiska situation mer än tidigare, och känslan av ekonomisk trygghet har ökat. Många har också vaknat upp och planerat sin egen ekonomi mer än tidigare. Naturligtvis har krisen drabbat olika familjer på olika sätt, men i det stora hela har utvecklingen gått mot bättre ekonomisk välfärd.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).