Får konsumenterna skuldbeläggas för den svaga utvecklingen av Finlands ekonomi?

Utvecklingen av Finlands ekonomi har under de senaste åren varit svag. Särskilt den privata konsumtionen – alltså mervärdet på varor och tjänster som ett hushåll köper – har varit svag. Den privata konsumtionen utvecklas vanligtvis ganska jämnt, men nu har jämnheten inneburit en jämn nedgång.

Det intressanta är att hushållens köpkraft har ökat sedan ett par år tillbaka. Ändå har konsumtionen inte börjat öka, utan finländarna sparar mer av sina inkomster än tidigare. Köpkraften har förvandlats till sparkraft.

Det här fenomenet har diskuterats mycket den senaste tiden. Varför konsumerar inte konsumenterna? Orsakerna kan vara hög arbetslöshet, regeringens nedskärningar, allmän osäkerhet, oro för framtidens omsorg och pensioner samt viljan att av miljöskäl konsumera mindre. Alla dessa faktorer har säkert en egen inverkan.

Vissa artiklar har till och med haft en skuldbeläggande ton: ”Finlands ekonomi växer inte eftersom konsumenterna inte konsumerar!” Men är det rätt att skuldbelägga konsumenterna för detta?

Det lönar sig knappast att skuldbelägga

Kanske det vore förnuftigare att fråga om det lönar sig att skuldbelägga konsumenterna. Psykologisk forskning är enligt min uppfattning av den åsikten att skuldbeläggande nog i vissa situationer kan förändra människors beteende, men det är inte särskilt effektivt och kan också ge negativa effekter. Att skuldbelägga kan demoralisera eller till och med orsaka en motreaktion. Jag skulle alltså inte själv börja skuldbelägga.

Inom ekonomisk vetenskap anser man att konsumenten är en rationell aktör som fattar sina beslut utifrån sina egna utgångspunkter för att förbättra sitt eget välbefinnande. Jag tänker nog lite likadant. Ur många hushålls synvinkel är det i den här situationen ytterst förnuftigt att spara pengar och därmed spendera mindre. Många familjer har varit tvungna att använda sina besparingar till följd av de senaste årens pris- och räntehöjningar, så därför är det vettift att på nytt börja öka bufferten.

Även om skuldbeläggande inte fungerar kan man ge konsumenterna tips och information som hjälper dem att fatta välgrundade beslut. Om den egna ekonomin är i ordning kan det vara ytterst bra att nu göra anskaffningar. Till exempel inom byggbranschen är det nu lugnt, så det kan bli enklare och till och med billigare att renovera nu än under högkonjunkturen.

Konsumtion handlar inte bara om att hamstra kitsch

Ofta tänker man bara på konsumtion som konsumtion av varor. Men även användningen av tjänster är konsumtion och ofta ger de Finlands ekonomi mervärde. Konsumtion innebär alltså inte nödvändigtvis att man beställer skräp från Temu, utan att man använder lokala tjänster. De gynnar konsumenten själv, men även Finlands ekonomi och det lokala samhället.

Utöver mängden konsumtion är det bra att ibland fundera på vad man använder sina egna pengar till. Det finns studier som visar att konsumtion i enlighet med de egna värderingarna främjar det egna välbefinnandet bäst.

Alla fattar konsumtionsbeslut utifrån sina egna utgångspunkter och skuldbeläggande är inte ett effektivt sätt att få människor att ändra sitt beteende. Ofta finns den bästa lösningen någonstans i mitten: det är inte förnuftigt att spendera med lånade pengar. Inte heller överdriven snålhet och sparsamhet främjar välbefinnandet. Lauri Nummenmaa citerar en färsk bok: "Det är som om en människa har två personligheter, en upphovsman och en designer. Upphovsmannen vill konsumera och njuta nu, designern i framtiden. Konsumtion och sparande står därmed alltid i liten konflikt – och att hitta en balans är till fördel för både individen och samhällsekonomin."

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).