Hushållens ekonomiska svårigheter ökar
Enligt Sparbankens färska Sparbarometer har hushållens ekonomiska svårigheter ökat sedan förra året. Förra året kunde vi berätta goda nyheter om att svårigheterna minskade, men nu har situationen åter blivit sämre.
Sparbarometern* är en enkätundersökning som Sparbanken genomför årligen och där man ställer ett stort antal frågor om sparande, placeringar, konsumtion, skuldsättning och hurudana känslor den egna ekonomin väcker. Av de sju frågorna sammanställs ett så kallat index över ekonomiska svårigheter, vars syfte är att beskriva människors ekonomiska situation och hur de upplever sina egna penningfrågor.
För ett år sedan förutspådde jag att de ekonomiska svårigheter som hushållen upplever kommer att minska i år. Och den förutsägelsen gick ju fel. Grunderna för förutsägelsen stämmer: prisökningen har lugnat sig och hushållens köpkraft har i genomsnitt ökat. Detta räckte dock inte för att hushållen skulle se sin egen ekonomiska situation som ljusare. Enligt barometern upplever allt fler att de inte kan påverka sin egen ekonomiska situation och man tillbringar fler sömnlösa nätter än tidigare.
Det finns nog många orsaker till detta – en del känns i plånboken, en del kanske mer i människors sinne. Arbetslösheten har fortsatt att öka, vilket också syns i vår barometer som att allt fler oroar sig för sin arbetsplats. Även om inflationen har avtagit har prisnivån förblivit högre än tidigare. Utvecklingen i världen har i år varit ganska oroväckande med både krig och handelskrig.
Svårigheterna har ökat särskilt bland låginkomsttagare
Jämfört med förra året har svårigheterna ökat mest bland låginkomsttagare och i viss mån även bland medelinkomsttagare. Nedskärningarna i den sociala tryggheten har utan tvekan försvagat den ekonomiska situationen för dem som får stöd. De svårigheter som höginkomsttagare upplever har till och med minskat. En delorsak är förmodligen en sänkning av räntenivån; bland personer med goda inkomster är också skulderna vanligtvis större och då är den besparing som sänkningen av räntorna medför större mätt i euro.
När man tittar på åldersgrupper upplever personer i medelåldern, det vill säga personer i åldern 45–54 år, som vanligt de största svårigheterna. Även om deras ekonomiska ställning ofta redan är mer etablerad än till exempel hos unga, så finns det å andra sidan också ansvar i många riktningar. De tar ofta hand om både de egna barnen och sina åldrande föräldrar. Nyhetsflödet som rör välfärdsområdena lindrar säkert inte denna oro.
Precis som tidigare upplevdes svårigheter minst i den äldsta åldersgruppen i vår undersökning, det vill säga 70–79 år. Pensionärernas ekonomiska ställning är ofta redan etablerad. Pensionen är en säker inkomst och skulderna har redan betalats. Många har också samlat besparingar och den stigande räntenivån efter nollränteperioden har medfört bättre räntor på tidsbundna depositioner.
Ekonomisk välfärd är mer än bara euro – behovet av trygghet betonas
Sparbarometern påminner om att ekonomisk välfärd är mer än bara euro – enligt en färsk akademisk undersökning** är det också en känsla av trygghet, frihet och ibland även njutningar. För närvarande verkar behovet av trygghet vara allt större.
Besparingarna ger trygghet och det är något många för närvarande söker. Hushållens sparandegrad är hög och den privata konsumtionen minskar, vilket i sin tur har sina egna negativa effekter på den nuvarande samhällsekonomiska situationen. Med tanke på individen är det smart att hitta en lämplig balans mellan att över tid både spara och konsumera – båda behövs.
Trots förra årets misslyckade förutsägelse förutspår jag fortfarande att hushållens ekonomiska svårigheter kommer att minska nästa år. Åtminstone finns det goda grunder för det, men eftersom det inte lönar sig att bygga sin egen ekonomi på en ekonoms opålitliga förutsägelser, rekommenderar jag varmt alla att noggrant gå igenom euron i den egna ekonomin. Slutresultatet kan till och med vara en positiv överraskning.
Och eftersom ekonomi också är en känsla är det bra att ibland titta på sina egna beteendemönster och antagandena bakom dem. Du kan till exempel få hjälp av vårt webbinarium***, där psykologen Karoliina Mellanen berättar om hur känslor påverkar ekonomiska beslut och hur den psykologiska sidan av den egna ekonomin kan förbättras.
***Webbinarier som hjälper din ekonomi – Sparbanken
Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.
Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).
- Skriven
- Typ
- Nyhet
