Räntorna har sjunkit, men den ekonomiska utvecklingen i Finland är fortfarande svag – vad är felet?

Under de senaste åren har man pratat mycket om att Finlands ekonomi är räntekänslig – även undertecknad. Detta innebär att Finlands ekonomi reagerar snabbare och kraftigare än genomsnittet på förändringar i marknadsräntorna. Stigande räntor har en negativ inverkan, sjunkande räntor en positiv.

Finlands räntekänslighet beror på att de finländska hushållens bostadslån till stor del är bundna till rörliga räntor, vilket gör att ränteförändringar snabbt överförs till hushållens plånböcker. Dessutom är Finlands ekonomi i stor utsträckning beroende av byggande och tung industri; dessa branscher är kapitalintensiva och är därför typiskt känsliga för ränteförändringar.

De snabbt stigande räntorna under åren 2022–2023 drabbade Finlands ekonomi hårt. Finlands BNP sjönk med 0,9 procent år 2023 och förra året kom vi med nöd och näppe på plus då BNP ökade med 0,4 procent. Bostadshandeln och byggverksamheten kraschade.

Nu har räntornas riktning lyckligtvis vänt och de korta Euriborräntorna har sjunkit redan in på det andra året. Bostadshandeln har också blivit livligare och det verkar som om byggverksamheten nådde botten för en tid sedan. Återhämtningen har dock varit ganska blygsam trots de tydligt sjunkande räntorna.

Osäkerhet tär på de sjunkande räntornas effekt

Normalt uppmuntrar sjunkande räntor företag och hushåll att ta lån och investera. Situationen kan dock vara en annan om det råder betydande osäkerhet i ekonomin. Trots att finansieringen blir billigare skjuter företagen upp sina investeringar och hushållen skjuter upp sina anskaffningar som görs med lånepengar.

Detta ämne intresserar i hög grad även centralbanken. Dess uppgift är ju att via sina styrräntor påverka inflationen och därmed även i större utsträckning den ekonomiska utvecklingen. I sin färska blogg tar Europeiska centralbankens forskare upp detta ämne ur hela euroområdets perspektiv.

Deras budskap är att penningpolitikens förmedling (det vill säga ränteförändringens inverkan på ekonomin) är olika i situationer med stor och liten osäkerhet. När osäkerheten är stor är effekterna av sjunkande räntor mindre på ekonomin än vad de är när osäkerheten är mindre.

Detta är säkert i största möjliga utsträckning sant även i Finland just nu. De sjunkande räntornas uppiggande effekt på ekonomin har blivit en torso, eftersom den allmänna osäkerheten runt omkring är så stor. Detta syns bland annat i att konsumenternas förtroende redan länge har legat klart under det långsiktiga genomsnittet.

Detta betyder dock inte att sänkning av räntorna inte skulle hjälpa Finlands ekonomi. Effekten är bara mindre än om tiderna skulle vara mindre instabila. Den sänkta räntenivån och hushållens ökade sparande innebär å andra sidan att den ekonomiska återhämtningen kan vara ganska snabb, om bara osäkerheten minskar. Det är emellertid svårt att tro på någon mycket plötslig förändring när man tittar på världsläget och stormakternas käbblande. Men redan det är också till hjälp ifall inga nya överraskningar dyker upp.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).