Tyskland kommer med överraskande svaga ekonomiska tal – var klämmer skon?

Timo Vesala

Eurozonens största ekonomi Tyskland har den senaste tiden fått kämpa med oväntat stora konjunkturproblem. Under det tredje kvartalet år 2018 krympte Tysklands bruttonationalprodukt med 0,2 procent. Det var det första kvartalet med minustecken sedan början av år 2015. Förhandsuppgifterna om årets sista kvartal visar ändå en liten ökning för slutet av året. Tyskland skulle då knappt undkomma en ”teknisk recession” dvs. negativ tillväxt under två på varandra följande kvartal. Säkert är det ändå ännu inte eftersom särskilt industrins nyckeltal under fjolårets sista månader har varit svagare än någonsin efter eurokrisen. Också de mätare som mäter stämningen, såsom inköpschefsindexen och IFO-indexet berättar att tillväxten har stannat upp.  

Att tillväxten i världsekonomin har blivit långsammare är i sig längre ingen överraskning men att eurozonens centrala ekonomiska motor bromsar så kraftigt är det. Var är det då skon klämmer? I det följande ger jag fyra alternativa eller varandra kompletterande förklaringar.

1. Är orsaken tillfälliga faktorer?

Det är ett känt faktum att den tyska bilindustrin under det tredje kvartalet år 2018 upplevde betydande produktionsstörningar på grund av de nya utsläppsstandarderna. Detta har tills helt nyligen ansetts som den mest sannolika källan till de tyska tillväxtproblemen. När man kommer över de tillfälliga störningarna så borde ekonomin återgå till att växa måttligt. Trovärdigheten i förklaringen minskas ändå av att det i den tyska industriproduktionen och i nya beställningar inte har setts någon väsentlig återhämtning sedan dess och svagheten i den industriella konjunkturen ser ut att vara ett omfattande fenomen också i eurozonen i övrigt. 

2. Har handelskriget haft större inverkan än man trott?

I snart ett år har vi försökt hänga med i Donald Trumps slingriga handelskrigsretorik. Man har ändå inte trott att hoten om tullar och andra hinder för handel ska skada världshandeln så mycket att ens de mest exportdrivna ekonomierna skulle vara på väg in i en egentlig recession. Detta, fastän man förstår att konflikten mellan USA och Kina via internationella värdekedjor snabbt påverkar hela världsekonomin. 

Det som man däremot kanske inte har kunnat bedöma rätt är hur kraftigt den osäkerhet som handelskriget leder till påverkar förväntningarna på och förtroendet för framtiden, utifrån vilka investeringar görs och handel bedrivs. Tyvärr verkar Brexits kaotiska slutakt i samma riktning: osäkerheten är stor och förtroendet svagt. 

Förhoppningsvis är de tyska konjunkturproblemen inte en försmak på en längre istid för världshandeln. Det skulle betyda tuffa tider för de länder som är beroende av utrikeshandel, också Finland.

3. Hann de åtstramade finanserna bita mera smärtsamt än väntat?

Den amerikanska centralbanken FED ökade år 2018 farten på räntehöjningarna och lät samtidigt sin balansräkning krympa. Likviditeten på de internationella finansieringsmarknaderna stramades åt och särskilt de tillväxtekonomier som är beroende av dollarfinansiering – såsom Turkiet och Argentina – var i svårigheter. Tillväxtekonomiernas problem kan ha avspeglats mera än väntat också på Tyskland och övriga Europa. En god nyhet härvidlag är ändå att centralbankernas anvisningar om framtidens penningpolitiska åtgärder på helt kort tid har blivit mjukare än tidigare. Förväntningarna på räntestegring har därmed blivit lägre.

4. Den ekonomiska nedgången i Kina är inte heller så ”behärskad” som man hoppats? 

Den stora okända i den globala ekonomin är Kina, vars ekonomiska tillväxt ofrånkomligen är på nedgång. Den japanska och koreanska exportens synnerligen branta nedgång förtäljer om verkliga tillväxtproblem i regionen. Osäkerhet råder särskilt om det hur styrbar den kinesiska samhällsekonomin, som växt sig stor och komplex, längre är. En mycket omfattande stimulans har redan pågått en längre tid och man borde snart börja se resultat. Som exportmarknad är Kina mycket viktig också för Europa.

Finlands ekonomi som i ändan av en hävstångsarm?

Om teorin om Tysklands tillfälliga konjunkturproblem visar sig vara fel och tillväxten håller på att stanna upp för en längre tid i eurozonen kastar det en lång skugga också över Finlands konjunkturutsikter. Eurozonen är ju den överlägset viktigaste direkta exportmarknaden för Finland. Den finska ekonomin följer ofta också förändringarna i den världsekonomiska trenden liksom från ändan av en hävstångsarm ¬– med fördröjning men med större pendel.  

Av de möjliga förklaringarna till den överraskande inbromsningen i den tyska ekonomin är ett handelskrig den kanske mest oroande. Hur ett handelskrig fortskrider är svårare att uppfatta och följderna är potentiellt långvariga. Ur europeisk vinkel är det på ett sätt lugnande att just Tyskland den här gången står i främsta ledet i konjunktursvagheten. När Europeiska centralbankens möjligheter till stimulans redan är mycket begränsade kan stöd för ekonomin allt mera behövas från finanspolitiken. Det har Tyskland råd med.  

Timo Vesala är politices doktor och Sparbanksgruppens chefsekonom. Vesala kommenterar aktivt ekonomiska frågor i sociala medier, i blogginlägg och i meddelanden.

 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare
Sparbanksforbundet anl
...