Utsikterna i världsekonomin: krig, pandemi och centralbankernas åtstramning – men även möjligheter

Jag blev nyligen tillfrågad om vilka de tre största hoten mot världsekonomins utveckling är. Jag kom snabbt att tänka på tre saker: kriget, pandemin och centralbankernas förändrade linje i penningpolitiken.

Det sistnämnda, det vill säga centralbankernas åtgärder, hör till vardagen i en ekonoms arbete och är på det sättet välbekant. Under de senaste åren har centralbankernas stöd för ekonomin och marknaderna visserligen varit massivt, så det finns mycket nytt att fundera på även inom det området.

Kriget och pandemin är däremot faktorer som jag ännu för några år sedan aldrig hade kunnat tro att jag skulle behöva analysera. Världen har under de senaste åren vänts upp och ner på ett hemskt sätt.

Vi ekonomer gillar av någon anledning att tala om risker och hot. Innan jag analyserar dessa hotbilder närmare vill jag dock påpeka att det för närvarande också finns många positiva utvecklingstendenser i ekonomin. Det är lätt att glömma när marknaden är turbulent och nyheterna från Ukraina blir allt mer chockerande.

Den globala ekonomin håller fortfarande på att återhämta sig från pandemin, och det finns fortfarande utrymme för återhämtning, särskilt inom tjänstesektorn. Trots alla hotbilder väntas världsekonomin växa med ungefär 3,5 procent i år, vilket är en ganska bra siffra historiskt sett.

Kriget påverkar ekonomin genom olika kanaler

Kriget försvagar de ekonomiska tillväxtutsikterna i Finland och på andra håll i världen. Påverkningskanalerna är mångsidiga och påverkar olika områden på olika sätt. I och med kriget har energipriserna stigit snabbt och hela världen lider, med undantag för oljeexporterande länder. Energifrågan är särskilt utmanande för Europa, som är beroende av import av olja och gas från Ryssland. Lyckligtvis ligger Finlands självförsörjning i fråga om energi på en bra nivå. Det handlar inte heller bara om priset, utan om att energileveranserna kan störas – på grund av antingen EU:s egna eller Rysslands åtgärder. Detta skapar stor osäkerhet även i fråga om de ekonomiska utsikterna.

Förutom energi påverkar kriget också tillgången till många råvaror och komponenter. Ryssland och Ukraina är viktiga producenter av många råvaror. Dessutom är det ryska luftrummet stängt, hamnarna vill inte ta emot ryska fartyg osv., så det finns en rad leveransstörningar och logistiska utmaningar, och situationen kommer sannolikt inte att förbättras inom den närmaste tiden.

Förutom kriget störs försörjningskedjorna av coronasituationen i Kina. Landet håller envist fast vid sin nolltoleranspolitik, och ökad smitta leder till stängningsåtgärder i ekonomin. Detta påverkar både Kinas egen ekonomi och hela världen. Så länge som Kina håller fast vid sin nolltoleranspolitik innebär det svängningar och osäkerhet i hela världsekonomin.

Prisstegringar orsakar problem för hushåll

Inflationen var hög redan före kriget. Kriget intensifierar denna utveckling, i synnerhet genom energipriserna. Höjningen av energipriserna sprids dock lätt till andra produktgrupper, och det finns redan tecken på detta. Hushållen känner redan prisökningarna i märg och ben. Även i Finland har inflationen stigit till nästan sex procent, en nivå som vi senast såg på 80-talet. I synnerhet priserna på ”grundläggande behov” såsom uppvärmning, transporter och mat, stiger, så det är svårt att komma undan det.

De stigande priserna försvagar konsumtionen, i synnerhet med tanke på att löneutvecklingen inte kommer att hålla jämna steg med priserna åtminstone i år. Konsumenternas köpkraft kommer alltså att försvagas, vilket är ett ganska sällsynt fenomen. Hushåll med skulder påverkas dessutom av stigande räntor, som leder till att mer pengar går åt till skötseln av lånen. Många hushåll tvingas fundera mer än tidigare på hur de ska använda sina pengar.

Placerare bör se på världen genom möjligheternas linser

När det gäller ekonomiska utsikter talar man ofta om hot, och jag gör mig också själv skyldig till detta. Och det finns definitivt gott om dem i dagens värld. Men som placerare är man alltid i en tacksam situation på det viset att man kan se hot som möjligheter.

Där det finns problem finns det möjligheter att lösa dem, och ofta innebär det också nya affärsmöjligheter för företagen. De bästa företagen ser långsiktigt på saker och även placerare bör göra det, och inte förhasta sig på grund av kortsiktiga svängningar på marknaden.

I och med kriget har den gröna övergången fått en knuff framåt, och viljan att lösgöra sig från rysk energi är enorm. Investeringar behövs, och de företag som kan svara på detta behov kan vara framtidens vinnare. Försvarsbudgetarna stiger i Europa, och cyberhoten blir allt mer akuta. Även dessa erbjuder också investeringsmöjligheter.

Mitt bland alla hotbilder bör man ändå inte bli alltför pessimistisk. Som alltid bör man ta hand om sin ekonomi och nu kanske med nya ”inflatoriska” ögon. Dessutom erbjuder kriser alltid möjligheter för både företag och placerare.

 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).