Utsikterna för världsekonomin har fortsatt att försämras och den globala ekonomiska tillväxten förväntas ligga kvar under det långsiktiga genomsnittet i år och särskilt nästa år. Olika regioner står inför sina egna utmaningar, men de gemensamma nämnarna som hög inflation, svagare köpkraft och snabbt stigande räntor undergräver tillväxtutsikterna.
I USA har Federal Reserve fortsatt sin beslutsamma politik att höja räntorna. Räntehöjningen börjar också långsamt visa sig på realekonomins sida och den ekonomiska tillväxten i USA förväntas ligga nära noll nästa år. Räntehöjningen är redan starkt synlig på bostadsmarknaden, där handelsvolymerna har sjunkit och bostadspriserna har börjat sjunka.
I Kina fortsätter räntorna att undergräva de ekonomiska utsikterna. Kina har hållit fast vid sin strategi att vidta drastiska åtgärder för att begränsa coronasmittan. Detta leder också till fluktuationer och osäkerhet i ekonomin. Dessutom står landets fastighetssektor inför utmaningar och byggandet minskar. I oktober hölls en partikongress i Kina där den nuvarande ledningens maktställning befästes. Kinas ekonomiska politik tycks nu betona den inre säkerheten och stormaktskamp, vilket skulle kunna leda till ökade geopolitiska spänningar och mer ansträngda handelsrelationer.
I Europa är energikrisen ett mer akut problem än i resten av världen, eftersom Europa är starkt beroende av rysk energi. Vinterns väderförhållanden har stor inverkan på hur illa energikrisen eskalerar under vintern. Länderna har dock lyckats minska sin el- och gasförbrukning och man har lyckats fylla gaslagren bättre än väntat, så de värsta farhågorna har minskat. Trots detta förväntas ekonomin i euroområdet gå in i en recession.
I likhet med den övriga världen håller den ekonomiska tillväxten i Finland på avmattas. Sparbanken förutspår att ekonomin kommer att växa med 2 % i år och minska med 0,2 % nästa år. Konsumenternas förtroende är på en rekordlåg nivå eftersom stigande priser och räntor drabbar hushållens plånböcker. Å andra sidan stöds hushållen av den goda situationen på arbetsmarknaden och det faktum att många fortfarande har besparingar från coronatiden. Även företagens förtroende har minskat, men inte lika dramatiskt som konsumenternas. Inom handel och byggverksamhet är förtroendet svagast, medan utsikterna för industrin och servicesektorn är något ljusare.
Henna Mikkonen, Sparbanksgruppen chefsekonom