Placeringsmarknaden i oktober inleddes med samma teman som var aktuella på marknaden redan i september. Den obalans som råder mellan utbud och efterfrågan, i kombination med stigande energipriser och problem i leveranskedjorna vilka ökar företagens kostnader, har lett till högre inflation och höjda marknadsräntor. Samtidigt har marknaden tidigarelagt sina förväntningar om att centralbankerna ska vidta penningpolitiska åtstramningsåtgärder, särskilt vad gäller tidpunkten för höjningen av styrräntorna. Förväntningarna stärktes bland annat av att Kanadas centralbank beslutade att avsluta sitt eget program för värdepappersköp, vilket överraskade marknaden, och att eventuellt påskynda höjningen av styrräntan.  
Europeiska centralbankens och Feds möten i månadsskiftet oktober–november och de besked som gavs efter dessa möten lugnade marknaden och dämpade de största förväntningarna om en tidigarelagd höjning av styrräntorna. Som väntat meddelade Fed att centralbanken kommer att börja minska sina månatliga värdepappersköp. Bank of England å sin sida överraskade marknaden genom att låta sin styrränta vara oförändrad i motsats till marknadens förväntningar.

Kina har varit en liten källa till osäkerhet för marknaden. Landets ekonomi var på löpsedlarna i oktober på grund av problemen inom fastighetssektorn, men också på grund av avtagande ekonomisk tillväxt. Fastighetsutvecklingsbolaget Evergrande Group, som råkade i svårigheter, är inte ensamt om att ha problem med återbetalning av skulderna. Även andra av de mest skuldsatta fastighetsbolagen har haft svårigheter att uppfylla sina betalningsåtaganden. Problemen inom sektorn har förvärrats av dyrare lån, minskad försäljning av bostäder och sjunkande tillgångsvärden.

Fastighetssektorn utgör en stor del av den kinesiska ekonomin, och dess utveckling har stor inverkan på de ekonomiska tillväxtutsikterna och påverkar därmed också indirekt den globala tillväxten.  Förvärrade problem skulle märkas som en nedgång i bostadspriserna i Kina och sannolikt minska konsumtionsefterfrågan. Förutom problemen inom fastighetssektorn har de nya smittfallen och elransoneringen också försämrat utsikterna för den ekonomiska tillväxten. Vad gäller smittfall har Kina nolltolerans som, då nya smittfall har uppkommit, har lett till nedstängningsåtgärder som i sin tur har lett till att den ekonomiska tillväxten har avtagit.

För aktiemarknaden var oktober en bra månad, trots den svaga inledningen. September månads oro över en långsammare återhämtning i världsekonomin fortsatte i oktober, men eftersom resultatperioden för tredje kvartalet var starkare än väntat ledde detta till en uppgång på aktiemarknaden. I oktober steg aktiemarknaden på alla marknadsområden, förutom i Asien-Stillahavsområdet. 

Företagens prognoser för resten av året var mer försiktiga. De höga inflationssiffrorna, problemen i leveranskedjorna och de stigande energipriserna, vilka redan i september kastade en skugga över marknaden, har inte försvunnit någonstans. Dessutom har centralbankerna börjat normalisera sin penningpolitik, vilket skulle innebära ett gradvis tillbakadragande av de likvida medel som har gynnat en kursuppgång på aktiemarknaden. Enligt centralbankernas besked kommer politiken att förändras i lagom takt. Ur aktiemarknadens perspektiv är det positivt att räntemarknaden har lugnat sig för närvarande. 

Marknadsräntorna fortsatte att stiga i oktober på grund av den höga inflationen. Placeringarna i statsobligationer avkastade -0,6 procent under månaden. Tidigare hade det skett en höjning av de längre räntorna, men nu gick alltså även de kortare marknadsräntorna upp. Osäkerheten på räntemarknaden höjde också det avkastningstillägg som krävs av företagsobligationer, vilket också ledde till lägre avkastning av företagsobligationer med lägre kreditbetyg, som i allmänhet är mindre känsliga för räntefluktuationer. Avkastningen av tillväxtländernas obligationer var något positiv. Genast efter oktober började räntorna sjunka.

Placeringsmarknaden verkar ha lugnat ner sig efter den minimala ränteturbulensen i oktober, och även osäkerhetsfaktorerna från i höstas har hittills hållit sig i bakgrunden. Eftersom aktierna är relativt högt värderade finns det inte mycket utrymme för obehagliga överraskningar på marknaden.  

Enligt preliminära uppgifter växte ekonomin i euroområdet under det tredje kvartalet med 2,2 procent jämfört med föregående kvartal (Q2 2,1 procent). Tillväxten var 3,7 procent jämfört med ett år innan. Trots att tillväxten är relativt hög har problemen i leveranskedjorna visat sig vara ett mer långvarigt fenomen som kommer att bromsa den ekonomiska tillväxten framöver. Högre energipriser och inflation minskar också privathushållens köpkraft och därmed konsumtionsefterfrågan. Att den ekonomiska återhämtningen avtar märktes redan i slutet av tredje kvartalet och denna trend har fortsatt under årets sista kvartal.

Euroområdets inköpschefsindex för industrin var i oktober 58,3 (september 58,6). Nedgången sedan september berodde till stor del på problemen i leveranskedjorna. Dessa har påverkat utbudet och efterfrågan inom sektorn och har också höjt produktpriserna. Detta tyder på svaga utsikter för industrin under årets sista kvartal. 

Även inköpschefsindexet för tjänstesektorn sjönk och var 54,6 (september 56,4). Tjänstesektorn har saktat in i takt med att den ekonomiska återhämtningen närmar sig nivån före pandemin. Trots detta fortsätter sektorn att växa i god takt. Poängtalet för indexet låg tydligt över 50 poäng, som anses vara gränsen för tillväxt. Det negativa är att kostnaderna har ökat för företagen, på grund av högre kostnader för arbetskraft, energi och transporter. En del av kostnadsökningarna har kunnat föras över på prissättningen, medan andra har minskat företagens marginaler. Pandemin är också fortfarande ett hot mot sektorns utsikter, eftersom antalet smittfall har börjat öka på vissa håll. Sänkta indexnivåer inom både industrin och tjänsterna ledde till en nedgång i det kombinerade inköpschefsindexet, som var 54,2 i oktober (september 56,2).  

Inflationen i euroområdet ökade mer än väntat i oktober och uppgick enligt preliminära uppgifter till 4,1 procent (september 3,4 %). Detta är lika högt som den hittills högsta inflationsnivån i euroområdet i juli 2008. Inflationen förväntas öka ytterligare i november innan den börjar sjunka. Den underliggande inflationen steg med 0,2 procentenheter jämfört med september och var 2,1 procent på årsnivå.

Arbetslöshetsgraden i euroområdet sjönk något i september jämfört med augusti tack vare återhämtningen i ekonomin (september 7,4 %, augusti 7,5 %). Detta var femte gången i rad som arbetslösheten gradvis minskade. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande nästan 600 000 fler arbetslösa arbetssökande än före pandemin. Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska mot slutet av året, eftersom efterfrågan på arbetskraft verkar vara fortsatt god trots problemen i leveranskedjorna. 

Europeiska centralbankens råd gjorde inga ändringar i penningpolitiken vid sitt möte i oktober. Enligt rådet är ökningen av inflationen under hösten ett tillfälligt fenomen som kommer att stabiliseras under nästa år. Banken fortsätter med sina måttliga månatliga värdepappersköp inom ramen för stödprogrammet föranlett av pandemin (PEPP). Ursprungligen var planen att programmet skulle avslutas i mars 2022. Centralbanken kommer att ta ställning till detta och det tidigare programmet för tillgångsköp (APP) vid sitt möte i december. Banken kommer också att uppdatera sin ekonomiska prognos i december. 

Placeringsmarknaden har haft svårt att tro på centralbankens syn på att de nuvarande höga inflationssiffrorna är tillfälliga. Marknaden förväntade sig också att centralbankschefen Lagarde mer kraftfullt skulle ha motsatt sig marknadens syn på behovet av högre räntor. Lagarde medger förvisso att inflationen kommer att förbli hög under en längre tid än vad ECB tidigare förväntade sig. 

De stigande inflationssiffrorna under hösten och de fortsatta problemen i leveranskedjorna har lett till att marknaden har tidigarelagt förväntningarna om att centralbanken ska höja styrräntan. Höjningen förväntas ske redan 2022. Centralbankens råd sammanträder inte november. Följande räntebeslut publiceras den 16 december 2021. 

Tillväxten i USA under tredje kvartalet avtog något mer än väntat. Ekonomin växte med 2,0 procent jämfört med föregående kvartal (2Q 6,7 %). Det finns en stark efterfrågan inom både industrin och tjänstesektorn, men problemen i leveranskedjorna och även i tillgången på arbetskraft har hittills bromsat tillväxten. Konsumtionsefterfrågan under det fjärde kvartalet som inleddes i oktober går i riktning mot tjänster. Detta visar de starka sysselsättningssiffrorna inom tjänstesektorn i oktober och uppgången i inköpschefsindexet.

Inköpschefsindexet för tjänstesektorn steg kraftigt jämfört med september (oktober 66,7, september 61,9), tack vare den starka efterfrågan och de för närvarande minskade konsekvenserna av deltavarianten. Alla delområden inom sektorn rapporterade om tillväxt. Trots uppgången i indexet begränsar problemen i leveranskedjorna och den dåliga tillgången på arbetskraft tillväxten och ökar kostnaderna. 

Inköpschefsindexet för industrin (ISM) sjönk något i oktober jämfört med föregående månad (oktober 60,8, september 61,1) främst på grund av att orderingången sjönk. Efterfrågan på produkter är stor, men problemen i leveranskedjorna verkar fortfarande begränsa tillväxtutsikterna. 
Den ökade mängden arbetstillfällen utanför jordbruket överraskade marknaden positivt i oktober. Antalet nya arbetstillfällen var 531 000. Sysselsättningssiffrorna för de två föregående månaderna justerades också uppåt. Sysselsättningen ökade i stor utsträckning inom olika delområden. En ökning av antalet arbetstillfällen i fabrikerna och i synnerhet inom transportsektorn kan minska olägenheterna på grund av problemen i leveranskedjorna. Inom tjänstesektorn ökade antalet arbetstillfällen med 496 000. 

Arbetslöshetsgraden i oktober var 4,6 procent, vilket var lägre än i september (september 4,8 %). Arbetskraftsdeltagandegraden var oförändrad jämfört med september (oktober 61,6 %, september 61,6 %). Medeltimförtjänsten steg med 0,4 procent sedan september. Det förbättrade sysselsättningsläget och ökningen av medeltimförtjänsten ökar konsumtionsefterfrågan. 

Feds råd sammanträdde inte i oktober. Vid sitt möte i början av november meddelade rådet som väntat om den första åtstramningen av den lätta penningpolitiken. I november och december kommer banken att minska sina månatliga värdepappersköp med 15 miljarder dollar. Rådet förväntar sig att värdepappersköpen kommer att minska i samma takt under de kommande månaderna, förutsatt att den ekonomiska utvecklingen fortsätter i enlighet med förväntningarna. Rådet förbehåller sig dock rätten att ändra sin politik om den ekonomiska utvecklingen så kräver. Med den minskningstakt som nu meddelats skulle de månatliga värdepappersköpen upphöra i mitten av nästa år. Först efter att köpprogrammet upphört skulle det vara dags att höja intervallet för styrräntan från de nuvarande nivåerna (0 %–0,25 %). 

Rådet upprepade sin syn på att de nuvarande höga inflationssiffrorna är tillfälliga. Öppnandet av ekonomin efter pandemin har lett till obalans mellan utbud och efterfrågan och till betydande prisökningar inom vissa sektorer. En lindring av problemen på utbudssidan förväntas öka den ekonomiska aktiviteten och minska inflationen.

Räntemarknaden mottog lugnt centralbankens beslut och centralbankschefens budskap på den efterföljande presskonferensen. De långa marknadsräntorna sjönk i både USA och euroområdet. Förväntningarna på centralbankens första höjning av styrräntan sköts upp till september nästa år. Bankens nästa räntebeslut offentliggörs den 15 december 2021.

Oktober började i moll, då oron över den avtagande tillväxten ökade. Aktiemarknaden landade dock ordentligt på plus, tack vare den starka resultatperioden.

Aktieindexet MSCI World All Country, som beskriver utvecklingen på världens aktiemarknader, steg med +5,0 procent under månaden mätt i lokala valutor. Bland de viktigaste marknaderna steg USA mest (+7,0 %) och tillväxtländerna minst (+0,9 %). Bland sektorerna steg de konjunkturkänsliga sektorerna, i synnerhet energi- och finanssektorerna, betydligt i takt med att råvarupriserna och räntorna steg.

Resultatperioden för årets tredje kvartal har framskridit exemplariskt. Den slutliga efterfrågan är fortfarande god överlag, men affärsverksamheten hämmas allt mer av olika produktions- och logistikproblem samt av kraftiga prishöjningar på kapitalvaror. Dessa välkända problem förväntas fortsätta i början av 2022 som det nu ser ut. Enligt aktuella uppgifter tror företagen dock att efterfrågan kommer att fortsätta på nuvarande nivå under årets sista kvartal.

Inflationstrycket ökar. Företagen meddelar om betydande prishöjningar på grund av det ökade kostnadstrycket. Marknadsräntorna stiger och debatten om en åtstramning av centralbankernas expansiva penningpolitik har intensifierats. Den expansiva penningpolitiken har varit en av de viktigaste pådrivande faktorerna på marknaden under de senaste åren.

Förändringarna i investerarnas förväntningar avgör marknadens riktning på kort sikt. Vi närmar oss en tid då förändringstakten avtar, både vad gäller företagens resultattillväxt och centralbankernas stimulansprogram. Vid sådana vändpunkter ökar risken för att marknadstrenden bryts med kort varsel. Vi fortsätter med neutral aktievikt tillsvidare.

Johan Hamström, aktieportföljförvaltare

På räntemarknaden var oktober en svag månad. Statsobligationerna i euroområdet och USA avkastade -0,63 procent respektive -0,07 procent. De långa räntorna steg i oktober och dessutom ökade riskpremierna på Italiens och Spaniens obligationer kraftigt i slutet av månaden, vilket utlöstes eller åtminstone förstärktes av budskapet från Europeiska centralbankens (ECB) möte i slutet av oktober. Budskapet var att PEPP-programmet kommer att avslutas i mars som det nu ser ut och att ECB anser att inflationen kommer att pågå under en något längre tid än man tidigare trodde. Nyheterna var många på den penningpolitiska fronten när inflationen steg. Flera mindre centralbanker, såsom Norges och Kanadas centralbanker, har börjat strama åt penningpolitiken, och Bank of England och Fed kommer sannolikt att följa efter redan under den första veckan i november. Nu förväntas till och med ECB strama åt penningpolitiken redan om några år. Vi anser dock att det är troligt att ECB endast avvecklar okonventionella penningpolitiska åtgärder och inte stramar åt penningpolitiken genom att höja styrräntan. En kursändring i penningpolitiken är dock ett faktum och denna liksom inflationen driver på en räntehöjning från ECB:s sida.

Oktober var en svag månad för företagsobligationerna, på grund av ränteuppgången. Euro Investment Grade- och High Yield-företagsobligationerna gav en avkastning på -0,74 procent respektive -0,42 procent. Även om volatiliteten har ökat något under de senaste veckorna har företagsobligationsmarknaden varit relativt lugn. Kreditriskpremierna har ökat något (omkring 5 räntepunkter från bottennoteringarna). Nyemissionerna i oktober uppgick till 40 miljarder, vilket låg på samma nivå som året innan. Penningflödet till fonder med hög kreditvärdighet har också förblivit stabilt. Efter räntefluktuationerna har pengarna sökt sig i synnerhet till IG-fonder med längre löptid.

Mikko Rautiainen, ränteportföljförvaltare

På placeringsmötet i oktober behöll vi de taktiska vikterna oförändrade i placeringsportföljen och vi fortsätter med neutral aktievikt. Vi underviktar fortfarande ränterisken och fortsätter med oförändrad övervikt på företagsobligationer. Vår syn på kreditrisken är neutral.

Placeringsmarknaden väntar på Q3-resultatperioden och på företagens kommentarer om framtidsutsikterna. De ökade produktionskostnaderna, där höjda energipriser har stor inverkan, och problemen i leveranskedjorna har ökat osäkerheten. Detta har lett till kraftiga kursrörelser. Förväntningarna om en avtagande ekonomisk tillväxt har också ökat. Det är vår syn att många av dessa negativa faktorer redan har prisats in på marknaden och att risken för en kraftig rekyl har minskat något. Därför fortsätter vi med neutral vikt på alla aktietillgångsklasser. 

Omvärlden har fortsatt att återhämta sig, men takten har avtagit. De stigande inflationssiffrorna har ökat inflationsförväntningar och osäkerheten och lett till en uppgång i de långa räntorna. Detta har även märkts i form av en måttlig prisnedgång på företagsobligationsmarknaden. Efterfrågan på företagsobligationer är dock fortfarande stark och betalningsstörningarna har varit få.

På räntemarknaden spekulerar man om hur en åtstramning av penningpolitiken kommer att påverka räntorna. Vår syn är att de långa marknadsräntorna kommer att stiga betydligt från de nuvarande nivåerna, vilket är anledningen till att vi underviktar ränterisken. Bland de övriga ränteinvesteringarna är penningmarknaden i neutral vikt och vi fortsätter att övervikta företagsobligationer med både högre och i synnerhet lägre kreditbetyg på bekostnad av statsobligationer. Vi överviktar räntemarknaderna i tillväxtländer.

”Internationella valutafonden, IMF, klassificerar de flesta av världens cirka 200 länder som tillväxtmarknader. Dessa länder är hem för majoriteten av världens befolkning. Ländernas sammanräknade bruttonationalprodukt är redan nu större och tillväxten kraftigare än i de utvecklade ekonomierna.” Läs mer.