Världsekonomin återhämtar sig fortfarande efter pandemin, men med regionala skillnader. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har avmattats mot slutet av året när utsikterna har dämpats av problem i försörjningskedjan och hög inflation. Sysselsättningen har dock utvecklats väl, och när problemen i försörjningskedjan med tiden avtar borde den ekonomiska tillväxten ta fart igen. USA:s ekonomi har stött på samma globala problem som euroområdet. Skillnaden i förhållande till euroområdet har framför allt varit ett starkt stöd till konsumenterna under pandemin och en anpassningsbar penningpolitik, som har främjat den ekonomiska tillväxten. Tillväxttakten torde fortsätta även nästa år.

Produktionen av varor och tjänster har haft svårt att hålla jämna steg med den starka efterfrågan, vilket har lett till hög inflation. Trots den ekonomiska tillväxten har de förväntade förändringarna i centralbankernas lätta penningpolitik ökat osäkerheten på marknaden.

November var en dålig månad för aktiemarknaden, trots en bra start. Nästan alla aktiemarknader slutade med negativ avkastning. Aktiemarknaderna har belastats av hög inflation och ökade virusinfektioner under hösten, och marknadsstämningen har inte alltid varit den bästa möjliga. Trots osäkerhetsfaktorerna hade centralbankernas måttfulla kommunikation om penningpolitiken lugnat marknaderna. Detta förändrades när nyheten om en ny, mer smittsam variant av viruset i slutet av månaden fick marknaden att sjunka. På marknaden var man rädd för att den nya varianten återigen skulle minska den ekonomiska aktiviteten, försvåra tillgången på arbetskraft och förlänga problemen i försörjningskedjan. Enligt vad man känner till nu skulle detta dock inte ske om varianten visade sig vara svagare än vad man hittills fruktat.

Trots rädslan på marknaden och valutakursförändringarna fortsätter årets goda tredje kvartal till det fjärde kvartalet, vilket stöds av en fortsatt stark efterfrågan från konsumenternas sida. Särskilt i USA har konsumenterna mycket pengar till sitt förfogande till följd av det stora antalet subventioner under pandemin. Utsikterna är relativt goda, även om marknaderna fortsätter att kämpa med hög inflation, problem med försörjningskedjan och stigande energipriser. I USA är ett problem dessutom tillgången på arbetskraft och, utöver alla andra kostnadstryck, lönetrycket.

Efter två månaders stigande inflation vände trenden för marknadsräntorna till en nedgång i november. Räntan på Tysklands tioåriga lån hade stigit med 0,4 procentenheter till -0,10 % på drygt två månader, när vi närmade oss början av november. Europeiska centralbankens och Feds möten i månadsskiftet oktober–november och de besked som gavs efter dessa möten lugnade marknaden och dämpade de största förväntningarna om en tidigarelagd höjning av styrräntorna. I slutet av månaden fick nyheten om en ny, mer smittsam variant av viruset investeringspengar att söka sig till säkra statsobligationer, vilket sänkte deras räntor ytterligare. Även den högsta inflationstakten i euroområdets mäthistorik i slutet av månaden återspeglas i räntorna. Placeringarna i statsobligationer gav under månaden, trots alla förväntningar, en avkastning på 1,7 %.

I månadsskiftet november-december gav Feds ordförande Powells en extra krydda åt placeringsmarknaden och vände på sina tidigare anföranden om inflationens tillfälliga karaktär och förespråkade en snabbare avveckling av den lätta penningpolitiken. Powells tal och nyheterna om en ny variant av viruset gjorde att placeringsklasserna för högriskprodukter sjönk. På räntemarknaden återspeglades detta i en ökning av avkastningstilläggen på företagslån och en negativ avkastning på de mest riskfyllda ränteklasserna.

Centralbankernas penningpolitik kommer sannolikt att förändras under nästa år till följd av högre inflation. Situationen i USA och euroområdet är dock inte helt jämförbar. I USA har stödet till konsumenterna under pandemin lett till en stark efterfrågan från konsumenterna, vilket har lett till att företagen har kunnat föra över en del av sina ökade kostnader på konsumenterna. Landets centralbank måste nu reagera på denna inflationsutveckling som har visat sig bli mer långvarig. I euroområdet har denna utveckling varit mer måttlig och den högre inflationstakten förväntas minska på längre sikt. EBC har inget tvingande behov av att påskynda normaliseringen av sin penningpolitik. Förändringar på den amerikanska räntemarknaden påverkar dock stämningen på placeringsmarknaden.

Enligt slutliga uppgifter uppgick den ekonomiska tillväxten inom euroområdet under det tredje kvartalet till 2,2 % från föregående kvartal (Q2 2,1 procent) tack vare hushållens ökade konsumtion. Tillväxten var 3,9 % jämfört med ett år innan. Ökad smittspridning under hösten, långvariga problem i försörjningskedjan och ökad osäkerhet i samband med den nya virusvarianten dämpar den ekonomiska tillväxten under årets sista kvartal. Trots denna osäkerhet har sysselsättningen i euroområdet utvecklats positivt.

Indexet för industrins inköpschefer inom euroområdet var i november nästan oförändrat jämfört med oktober (november 58,4 oktober 58,3). Den svaga ökningen av indexet återspeglar sektorns fortsatta tillväxt, som dock fortfarande begränsas av problem i försörjningskedjan.

Indexet för inköpschefer inom servicesektorn steg mer än väntat och var 55,9 i november (oktober 54,6). Sektorns tillväxt har hittills fortsatt på en god nivå. Nackdelen är att förväntningarna har minskat, vilket i hög grad har påverkats av spridningen av deltavarianten i euroområdet. Mot slutet av november kommer de restriktioner som införts av vissa länder i euroområdet sannolikt att pressa indexet nedåt i december.

Servicesektorn spelar en stor roll i det kombinerade inköpschefsindexet, vilket innebär att sektorns tillväxt syntes i det kombinerade inköpschefsindexet som en ökning till 55,4 i november (oktober 54,2). På motsvarande sätt återspeglas de något svagare utsikterna för servicesektorn mot slutet av året också i det kombinerade indexet.

Enligt preliminära uppgifter ökade inflationen i euroområdet i november till den högsta siffran i mäthistoriken (november 4,9 %, oktober 4,1 %). En hög nivå förväntades, men den översteg ändå alla förväntningar. Inflationen ökade på grund av högre energipriser och delvis på grund av tekniska faktorer, vilket till exempel framgår av jämförelsen från ett år innan där en sänkning av den tyska momsen ingår. Den underliggande inflationen steg med 0,5 procentenheter jämfört med september och var 2,6 % på årsnivå. Den nya omikronvariantens inverkan på inflationen är fortfarande svår att förutse. I bästa fall förväntas den nuvarande höga inflationsnivån på marknaden pågå längre än väntat.

Arbetslöshetsgraden i euroområdet fortsatte att minska något i oktober (oktober 7,3 %, september 7,4 %). Sysselsättningssituationen är sårbar för spridning av virusinfektioner. Dessutom kan den nyligen identifierade nya virusvarianten försvaga sysselsättningsutsikterna i framtiden om den visar sig vara ett mer smittsamt och svårt virus än den nuvarande deltavarianten. Utan nya infektioner och virusvarianter väntas arbetslösheten sjunka ytterligare under nästa år.

Europeiska centralbankens råd sammanträdde inte i november. Promemorian som publicerades över sammanträdet i oktober kom inte med någon ny information till marknaden. Rådet anser att de höga inflationstalen är tillfälliga och att inflationen kommer att stabiliseras under nästa år. Banken fortsätter med sina måttliga månatliga värdepappersköp inom ramen för stödprogrammet föranlett av pandemin (PEPP). Ursprungligen var planen att programmet skulle avslutas i mars 2022. Centralbanken kommer att ta ställning till detta och det tidigare programmet för tillgångsköp (APP) vid sitt möte i december. Banken kommer också att uppdatera sin ekonomiska prognos i december.

I november noterades en rekordhög inflation i euroområdet. Ordförande för centralbanken, Lagarde, har därför varit tvungen att försvara rådets ståndpunkt när det gäller de höga inflationstalens tillfälliga karaktär. Centralbankens nästa räntebeslut offentliggörs den 16 december 2021.

Ekonomin har vuxit trots att smittan har ökat under hösten. Konsumtionsefterfrågan har legat på en bra nivå trots stigande inflation. Detta har förbättrat utsikterna för både servicesektorn och industrin. En stark tillväxt förväntas därför under årets fjärde kvartal. En förbättrad sysselsättningssituation och långvarig inflation kommer att göra upphörandet av centralbankens lätta penningpolitik snabbare.

Industrins inköpschefsindex (ISM) steg något i november jämfört med föregående månad (november 61,1, oktober 60,8) i takt med att produktionen, orderingången och sysselsättningen ökade. Problemen i försörjningskedjan har minskat något i vissa avseenden, men de fortsätter att begränsa sektorns tillväxt.

Inköpschefsindexet för servicesektorn (ISM) översteg marknadsprognoserna och nådde sin nya högsta nivå i november (november 69,1, oktober 66,7). Indexökningen återspeglar sektorns förbättrade verksamhet, där alla delområden uppvisar tillväxt. Liksom i oktober är problem i försörjningskedjan en begränsning av tillväxten och ökar kostnaderna. Virusinfektionerna verkar inte påverka sektorn lika mycket som de gjorde tidigare. Den nya omikronvarianten är fortfarande ett frågetecken.

Den ökade mängden arbetsplatser utanför jordbruket var i november lägre än förväntningarna. Endast 210 000 nya arbetsplatser skapades, medan marknaden förväntade sig 550 000 nya arbetsplatser. Föregående oktober reviderades uppåt 546 000 (531 000). Trots en liten ökning av antalet nya arbetsplatser kan sysselsättningsutvecklingen anses vara god. Inom servicesektorn ökade antalet arbetsplatser med 175 000.

Sysselsättningsgraden i november sjönk märkbart (november 4,2 %, oktober 4,6 %). Detta trots att arbetskraftsdeltagandet ökade från oktober (november 61,8 %, oktober 61,6 %). Ökningen av de genomsnittliga timlönerna förblev oförändrad jämfört med oktober, men var fortsatt hög (4,8 %).

I sitt tal i senaten i början av december överraskade Feds ordförande Powell marknaden bara en månad efter bankens möte i november. På sitt möte hade centralbankens råd under ledning av Powell som väntat meddelat att banken skulle börja minska sina månatliga köp av värdepapper. I detta sammanhang betonade rådet också att de höga inflationstalen är tillfälliga. Enligt Powell, som nu har ändrat sig, bör centralbankens råd överväga en snabbare avveckling av den lätta penningpolitiken. Han ansåg att inflationen inte längre var tillfällig.

Powells ändrade inställning och hans budskap till marknaden kommer sannolikt att innebära en snabbare avveckling av månatliga köp av värdepapper. Om den minskningstakt som meddelades i november skulle öka, skulle köpen kunna upphöra redan i mars i stället för i juni. Detta skulle göra det möjligt att höja centralbankens styrränta redan under årets andra kvartal. Banken har tidigare meddelat att den kommer att höja styrräntan först efter det att de månatliga värdepappersköpen har avslutats. Bankens nästa räntebeslut offentliggörs den 15 december 2021.

November började bra med en kursstigning, men hamnade i en negativ stämning på grund av den ökande oron för ekonomisk tillväxt som orsakats av virusvarianten omikron. Aktieindexet MSCI World All Country, som beskriver utvecklingen på världens aktiemarknader, sjönk med -1,5 procent under månaden mätt i lokala valutor. På huvudmarknaden var nedgången i USA endast -0,7 %. I Europa var kursnedgången -2,4 %. Under de senaste veckorna har marknadssentimentet i stor varierat enligt coronainformationen. Ibland har antagandet om det skydd som de nuvarande coronavirusvacciner ger mot allvarliga sjukdomar orsakade av varianten omikron lett till en kursuppgång. Ibland orsakar spridningen av varianten omikron till nya länder osäkerhet och kursnedgång på marknaden.

Resultatrapporteringsperiod för det tredje kvartalet var stark. Den slutliga efterfrågan är fortsatt god överlag, men affärsverksamheten belastades alltmer av kostnadstrycket på grund av högre råvarupriser, logistikutmaningar och stigande lönetryck. Komponentproblem fortsätter också att hämma affärsverksamheten. Företagen tror att efterfrågan kommer att fortsätta på nuvarande nivå under årets sista kvartal. Ovan nämnda kostnads- och produktionsproblem kommer sannolikt att kvarstå under första halvåret 2022.

Inflationstrycket fortsätter att vara högt. På grund av det starka kostnadstrycket försöker företagen höja priserna på färdiga produkter för att hålla marginalerna på en god nivå. Till följd av de höjda inflationen stiger marknadsräntorna och debatten om en åtstramning av centralbankernas stimulerande penningpolitik fortsätter och intensifieras. Särskilt i USA finns en stark tendens till en normalisering av penningpolitiken. Den lätta penningpolitiken har varit en av de viktigaste pådrivande faktorerna på marknaden under de senaste åren. Förändringarna i investerarnas förväntningar avgör marknadens riktning på kort sikt. Vi närmar oss en tid då förändringstakten avtar, både vad gäller företagens resultattillväxt och centralbankernas stimulansprogram. Marknaden verkar lugnt ta nyheten om slutet på stimulansen. Man förhåller sig också lugnt till spridningen av coronavirusvarianten omikron, åtminstone för tillfället. Aktierna är något överviktade.

Coronaoron spelade återigen en stor roll i november, när en ny virusvariant upptäcktes i Sydafrika. Den nya virusvarianten och de därmed förknippade farhågorna för vaccineringarnas effektivitet och skydd ökade kraftigt rädslokoefficienterna och volatiliteten i slutet av månaden. Många länder har ökat begränsningarna och samtidigt fortsätter inflationen att öka.

På räntemarknaden sjönk de långa räntorna kraftigt. Under månaden sjönk räntan på Tysklands statsobligationer (5 år) med 20 räntepunkter till -0,60 % och för 10 år med 24 räntepoäng till -0,37 %. Minskningen berodde på den förvärrade coronaviruspandemin och ECB:s centralbankirernas motdrag mot förväntningarna på en stramare penningpolitik. Därmed gav placeringar i statsobligationer den bästa avkastningen i november (+1,74 %).

Inflationen har fortsatt att stiga i euroområdet och på andra håll, särskilt i USA, men de långa räntorna har gått i motsatt riktning. I månadsskiftet november-december uppgav Fed att det var dags att överge begreppet ”tillfällig” i inflationsdebatten och att det kan vara frågan om ett mer långsiktigt fenomen. Därmed torde Fed åtstrama penningpolitiken snabbare än väntat, och de viktigaste höjningarna av styrräntan torde ske redan hösten nästa år. Europeiska centralbanken (ECB) står också inför en debatt om inflationens karaktär, men inflationen i euroområdet ser inte lika stark ut som i USA, så det finns fortfarande tid för ECB:s penningpolitik att stramas åt. Å andra sidan är avvecklingen av undantagsåtgärderna nära förestående i och med att inköpsprogrammen avskaffas nästa år. Detta avgör den långsiktiga räntans uppåtgående riktning i euroområdet, särskilt när man beaktar den nuvarande mycket låga nivån.

Osäkerheten kring inflationen och ökande antal coronavirussmitta har också skapat osäkerhet på marknaden för företagslån. Riskpremierna och marknadsnervositeten har ökat och samtidigt är likviditeten säsongsmässigt svag. Till följd av detta har det sista kvartalet i år varit tämligen svagt på marknaden för företagslån. Vi är dock övertygade om att riskpremien har råd att stramas åt från och med nu, eftersom coronasituationen stabiliseras och inflationstrycket eventuellt minskar. Företagslån förknippade med låg risk gav en något positiv avkastning (+0,19), även om riskpremierna ökade något. Avkastningen på företagslån förknippade med hög risk var däremot negativ (-0,53% ). Den snabba ökningen av riskpremien på HY företagslån tryckte ner avkastningen på tillgångsklassen, trots den positiva ränteutvecklingen.

Under placeringsmötet i november ökade vi placeringsportföljens aktievikt från neutral till något överviktad och finansierade förändringen från penningmarknaden. Vi underviktar fortfarande ränterisken och fortsätter med oförändrad övervikt på företagslån. Vår syn på kreditrisken är neutral.

Under november har osäkerheten på kort sikt avlägsnats från marknaden, eftersom centralbankerna har förtydligat sin penningpolitik. Den slutliga efterfrågan förväntas fortsätta att vara god. Även om det inte finns några tydliga drivkrafter för ett förbättrat ekonomi- och resultatmomentum i sikte har den piggare marknadsmiljön i november skingrat placerarnas mest akuta oro till den grad att även en kortvarig överviktning av aktierna är motiverad.

Dessutom stöder en högre inflation även aktieplaceringar eftersom företagen traditionellt har kunnat överföra de ökade kostnaderna på priserna på sina produkter och tjänster i en inflatorisk miljö.

Vi fokuserar en ökad aktievikt på Nordamerika och tillväxtekonomierna i Asien och Stillahavsområdet. Vi tror att en god ekonomisk tillväxt i USA, en förbättrad arbetsmarknadssituation och en starkare dollar kommer att stödja den amerikanska aktiemarknaden.

Fjärran Östern har å sin sida underpresterat i år på grund av pandemin, men också på grund av Kina. På senaste tid har det dock funnits försiktigt positiva tecken på exempelvis avreglering, så att aktierna i regionen kan ha en uppdämd avkastningspotential.

Vi fortsätter att hålla ränterisken underviktad och kreditrisken neutral. Vi finansierar den ökade aktievikten på penningmarknaden.

Vår syn på ränteplaceringar har inte förändrats. Den nuvarande inflationsutvecklingen ställer ett höjningstryck på de långsiktiga marknadsräntorna, så vi underviktar placeringar i statsobligationer. Vi gynnar företagslån med lägre och högre kreditbetyg och obligationer på tillväxtmarknaderna.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond november 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

"Sparbanken Östersjön placerar på aktiemarknaden i Norden (Finland, Sverige, Norge och Danmark). Norden utgör en relativt snabbt växande och politiskt mycket stabil placeringsmiljö. Det stora antalet bolag och de olika branscherna möjliggör effektiv diversifiering och placering av fondens medel. De olika ländernas och branschernas varierande cykler jämnar ut fondens risknivå. Även om de bolag som fonden valt ut är börsnoterade i Norden kommer omsättningen i många fall från andra marknader, exempelvis i USA och utvecklingsländer, och är därmed inte beroende endast av situationen i Norden eller Europa. I Norden finns också flera affärsområden som utvecklas mycket snabbt och som därför är bra placeringsobjekt. De nordiska bolagen är pålitliga i sina företagskultur och därmed uppskattade placeringsobjekt. I allmänhet är ESG-profilen för nordiska företag mycket avancerad." Läs mer.