Stämningen var nyckfull när 2021 avslutades i december. Den globala ekonomin fortsatte att återhämta sig under året, men den utdragna pandemin, de nya virusmutationerna och problemen i samband med leveransen av varor och insatsvaror har lett till fortsatt osäkerhet på marknaden. Centralbankernas och staternas stöd under pandemin har varit en förutsättning för ekonomisk återhämtning. Den höga likviditetsnivån på marknaden i kombination med obalansen mellan utbud och efterfrågan till följd av pandemin har dock ökat inflationen till en hög nivå. Utsikterna för placeringsmarknaden är mer återhållsamma än tidigare, eftersom den utdragna inflationen har fått centralbankerna att börja normalisera sin lätta penningpolitik.

Optimismen på aktiemarknaderna fortsatte i december då alla marknader gav en positiv avkastning, med den europeiska aktiemarknaden i spetsen. Centralbankernas allt stramare penningpolitik och den snabba spridningen av den nya mutationen av coronaviruset i slutet av året ökade osäkerheten, men fick inte marknaden att börja sjunka. Under året som helhet har nästan alla aktiemarknader uppvisat mycket goda resultat, medan aktiekursutvecklingen i tillväxtländerna har varit något mer blygsam.

Utsikterna för den fortsatta utvecklingen av aktiemarknaderna är mer måttliga än under tidigare år. Återhämtningen i världsekonomin och den fortsatt goda likviditeten på placeringsmarknaden stöder företagens resultattillväxt och utgör en god grund för den fortsatta utvecklingen av aktiemarknaden. Trots höjningen av marknadsräntorna under den senaste tiden erbjuder aktiemarknaden fortsättningsvis en relativt god avkastning. Generellt har en ränteuppgång inte lett till att aktiekurserna sjunkit. Det är först en längre tids ränteuppgång som skapat en ogynnsam konjunkturcykel för aktiemarknaden.

Aktiemarknadens utsikter kan äventyras om pandemin, inklusive problemen i leveranskedjorna, fortsätter, det geopolitiska läget försämras och centralbankerna misslyckas med att normalisera den lätta penningpolitiken. Den första prövningen för placeringsmarknaden, som är van vid en lätt penningpolitik, kommer när den amerikanska centralbanken Fed höjer sin styrränta för första gången.

På räntemarknaden har de långa marknadsräntorna i de utvecklade länderna stigit sedan mitten av december. I slutet av december hade räntan på Tysklands tioåriga statsobligation stigit till -0,18 procent. Uppgången fortsatte också i januari, vilket förde marknadsräntorna tillbaka till nivån före räntenedgången som började i slutet av oktober, och delvis ännu högre.

Vad gäller avkastningen var december en spegelbild av november för ränteplacerarna. På grund av uppgången i marknadsräntorna avkastade statsobligationerna -1,6 procent i december. Trots ränteuppgången satsade placerarna på företagsrisk, då företagsobligationer med lågt kreditbetyg avkastade +0,8 procent. Även avkastningen av ränteplaceringar i tillväxtländerna vände mot det positiva. Företagsobligationer med lågt kreditbetyg som är mindre känsliga för en ränteuppgång gav bäst avkastning under hela året med en avkastning på +3,5 procent. Uppgången i marknadsräntorna mot slutet av året gjorde att avkastningen av övriga ränteplaceringsklasser låg på minus.

Det kan finnas ett uppåttryck på de långa marknadsräntorna också i början av det nya året. I euroområdet har inflationssiffrorna stigit till en hög nivå och det finns inga garantier för att inflationen snabbt kommer att börja sjunka. Europeiska centralbankens lätta penningpolitik rör sig i en klart åtstramande riktning, vilket minskar centralbankens roll vad gäller att dämpa uppgången i marknadsräntorna. Banken är beredd på en utdragen pandemi, men omikronvarianten håller på att visa sig vara ett virus med lindrigare symtom, vilket innebär att de restriktioner som införs på grund av omikron inte saktar ner den ekonomiska tillväxten lika mycket.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet blev mer måttlig mot slutet av 2021. Nästan som en upprepning av situationen för ett år sedan dämpar nya virusinfektioner, denna gång orsakade av omikronvarianten, utsikterna inför det nya året. Till följd av den kraftiga ökningen av antalet smittade sedan mitten av december har ekonomierna i euroområdet infört nya restriktioner i olika grad, vilket ännu inte återspeglas i de ekonomiska siffrorna. Omikrons sjukdomsbild verkar vara lindrigare än för tidigare virus, men eftersom varianten smittar lättare belastar detta hälso- och sjukvården och detta syns i den ekonomiska tillväxten på grund av sjukfrånvaro och karantäner. Dessutom minskar konsumenternas frivilliga försiktighet konsumtionsefterfrågan och den ekonomiska aktiviteten.

Effekterna av de ökade smittfallen av omikron återspeglas ännu inte fullt ut i inköpschefsindexen i euroområdet, som trots en måttlig nedgång i december fortfarande går uppåt. Det sammanlagda inköpschefsindexet i euroområdet sjönk i december till 53,3 (november 55,4). Enligt indexet fortsätter ekonomin att växa, men tappade fart mot slutet av året. Nedgången berodde enbart på nedgången i servicesektorn, vars inköpschefsindex sjönk till 53,1 i december (55,9 i november). Inköpschefsindexet för industrin i euroområdet sjönk också något från november (december 58,0, november 58,4). Trots den ringa nedgången har orderingången och produktionen legat på en god nivå. Problemen i leveranskedjorna som har bromsat industrin förväntas minska under det nya året.

Inflationen i euroområdet steg något och slog nytt rekord i december, i motsats till marknadens förväntningar (december 5,0 %, november 4,9 %). Den totala inflationen ökade på grund av att priserna på livsmedel och icke-energirelaterade industrivaror (NEIG) blev dyrare, medan priserna på tjänster och energi sjönk något. Den årliga inflationen varierade från land till land. I Tyskland sjönk inflationen, medan inflationen steg i Spanien, Italien och Nederländerna. Den underliggande inflationen, exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak, var oförändrad jämfört med den rekordhöga nivån på 2,6 procent i november.

Den totala inflationen förväntas sjunka framöver, eftersom de så kallade tekniska faktorerna i anknytning till jämförelseperioden året innan inte längre är aktuella. En sådan teknisk faktor är bland annat den tillfälliga momssänkningen i Tyskland som började under det andra kvartalet 2020 och upphörde i januari 2021. Likaså förväntas förändringarna i början av 2022 i vikterna i den priskorg som används för att beräkna inflationen ha en inflationssänkande effekt.

Vid sitt möte i december tillkännagav Europeiska centralbankens (ECB) råd att nödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) ska avslutas enligt planerna i mars 2022. Samtidigt utökade dock ECB-rådet centralbankens möjligheter att påverka återplaceringen av obligationer som förvärvats inom ramen för köpprogrammet. Obligationer som förfaller till betalning ska kunna återplaceras fram till slutet av 2024. Nödköpsprogrammet har varit ett flexibelt verktyg för banken, som har velat bevara denna flexibilitet delvis. Flexibiliteten har också uppskattats av placerarna. Banken kan också vid behov återuppta inköpen inom ramen för nödköpsprogrammet om pandemin kräver detta.

För att undvika en alltför snabb nedgång i marknadslikviditeten, ökar centralbanken tillfälligt inköpen inom ramen för det gamla programmet för värdepappersköp (APP) till 40 miljarder euro under årets andra kvartal, minskar inköpen till 30 miljarder euro under det tredje kvartalet och återgår sedan till den nuvarande inköpstakten på 20 miljarder euro tills styrräntan höjs.

ECB har bedömt att styrräntan inte kommer att höjas ännu under nästa år. Detta innebär att de korta marknadsräntorna förblir låga tills vidare. De långa marknadsräntorna kan stiga i takt med att ekonomin växer och inflationen förblir hög. Centralbankens nästa räntebeslut offentliggörs den 3 februari 2022.

USA:s ekonomi fortsatte att växa i december. Konsumtionsefterfrågan har varit fortsatt god, vilket avspeglas positivt på tjänste- och industrisektorerna. I takt med att ekonomin återhämtar sig har arbetsmarknadsläget också skärpts. Detta avspeglas på högre lönenivåer och ökar samtidigt trycket på den redan höga inflationen. Inflationen har stigit till en nivå som senast förekom på 1980-talet. Inflationen förväntas redan vara omkring 7 procent i december (6,8 % i november). Det allt mer skärpta sysselsättningsläget och den utdragna höga inflationen påskyndar åtstramningen av centralbankens penningpolitik. Vid årsskiftet märks den kraftiga ökningen av omikroninfektionerna ännu inte i de ekonomiska siffrorna. Detta borde emellertid inte påverka centralbankens tidsplaner.

Inköpschefsindexet för industrin (ISM) sjönk i december jämfört med månaden innan (december 58,7, november 61,1), eftersom orderingången och produktionen minskade något. Trots minskningen fanns det små tecken på att problemen i industrins leveranskedjor skulle lätta.

Inköpschefsindexet för servicesektorn (ISM) sjönk kraftigt i december jämfört med månaden innan (december 62,0, november 69,1), men låg ändå ordentligt över 50 indexpunkter som anses vara gränsen för tillväxt. Nedgången i december var den största sedan pandemin började. Indexnedgången förklaras troligen av den nya omikronvarianten, vars snabba spridning under månaden har haft en minskande effekt på både orderingången och den allmänna aktiviteten inom sektorn. Trots omikron växte de flesta branscherna inom servicesektorn i december. Det ökade antalet infektioner kan leda till en indexnedgång i januari.

Antalet arbetsplatser utanför jordbruket ökade mindre än väntat i december. Endast 199 000 nya arbetsplatser skapades, medan marknaden förväntade sig nära en halv miljon nya arbetsplatser. Trots att ökningen av antalet nya arbetsplatser var liten kan sysselsättningsutvecklingen anses vara god. Arbetslöshetsgraden fortsatte att sjunka i december (3,9 % i december, 4,2 % i november), medan arbetskraftsdeltagandet var oförändrat jämfört med november (61,9 %). Ökningen av medeltimförtjänsten avtog något jämfört med november, men är fortfarande kraftig (4,7 % v/v).

Efter sitt möte i december meddelade Feds öppna marknadskommitté att den skulle påskynda avvecklingen av bankens månatliga värdepappersköp. Banken hade tidigare meddelat att den skulle minska sina månatliga inköp på 120 miljarder dollar med 15 miljarder dollar både i november och i december. Nu är den nya minskningstakten 30 miljarder dollar i månaden. Detta innebär att inköpen upphör i mars. Därefter kan centralbanken höja styrräntan i enlighet med tidigare meddelanden, om den anser detta nödvändigt.

Banken har två mål med sin penningpolitik. Det första är en genomsnittlig inflation på två procent under en period som inte är formellt definierad, och det andra är full sysselsättning. Mot bakgrund av den senaste tidens höga inflationssiffror kan inflationsmålet sägas vara under kontroll. Uppnåendet av full sysselsättning beror på hur centralbanken bestämmer vilken sysselsättningsnivå som krävs för full sysselsättning. Den senaste tidens goda sysselsättningsutveckling visar att arbetsmarknadsläget har skärpts och kan få banken att höja styrräntan även med kort varsel.

Vid mötet i december förväntade sig en majoritet av ledamöterna i den öppna marknadskommittén att höjningarna av styrräntan skulle ske i snabbare takt. Enligt den nya synen skulle räntan höjas tre gånger både 2022 och 2023 och två gånger 2024. Ändringen av synen i en stramare riktning sänder en signal till marknaden om att centralbanken är beredd att strama åt sin penningpolitik snabbt om det behövs.

Enligt en promemoria från kommitténs möte som publicerades i början av januari intog kommitténs ledamöter en starkare hållning till en stramare penningpolitik än marknaden väntat sig. Detta skulle kunna innebära en höjning av styrräntan redan i mars, omedelbart efter det att värdepappersköpen har avslutats. Vid mötet diskuterades också att en minskning av centralbankens balansräkning skulle inledas relativt snabbt efter att höjningarna av styrräntan har inletts. På räntemarknaden innebar detta en fortsatt uppgång i de långa marknadsräntorna. Uppgången började under julen. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 26 januari 2022.

Det utmärkta aktieåret 2021 avslutades starkt i december, trots att åtstramningen av centralbankspolitiken och den nya virusmutationen utmanade aktieplacerarnas riskaptit. Avkastningen har varit utmärkt för aktieplacerarna under de senaste tre åren. Indexet OMX Helsingfors har registrerat mer än tvåsiffriga avkastningar. Samma sak har hänt på andra sidan Atlanten, där dollarplacerarna har fått en årlig avkastning på över 25 procent. År 2022 är det osannolikt att takten kommer att öka, men marknadsutsikterna är tämligen goda. I vårt huvudalternativ kommer avkastningen på aktiemarknaden att ligga mellan 7 och 9 procent.

Företagens resultattillväxt är återigen den viktigaste drivkraften i strävan efter positiv avkastning 2022. Förutsättningarna för en god resultattillväxt ser lovande ut. Ekonomerna uppskattar att den ekonomiska tillväxten 2022 kommer att ligga något under fem procent, vilket gynnar företagens resultattillväxt. Vi tror att den goda takten kommer att vara oförändrad under de följande resultatperioderna, även om den förvärrade pandemin håller servicebranscherna i ett strypgrepp. Problemen i leveranskedjorna kommer fortfarande att finnas på löpsedlarna, men vi tror att vi får se en vändning till det bättre. Utvecklingen av företagens marginaler och huruvida det fortfarande kommer att vara möjligt att överföra de ökade kostnaderna på slutkunderna är sådant som granskas av marknaden.

En annan viktig fråga som gäller utvecklingen på aktiemarknaden är hur ändringen av centralbankernas penningpolitik kommer att påverka den allmänna riskaptiten. Normaliseringen av penningpolitiken och räntehöjningen sätter press på de historiskt höga värderingskoefficienterna på aktiemarknaden. Inflationsmiljön förblir antagligen måttlig och den värsta pressen minskar troligen, om problemen i leveranskedjorna kan lösas. Marknaden kommer att klara av en liten nedgång i värderingskoefficienterna, eftersom resultattillväxten förväntas ligga på 8–10 procent.

Framtida större marknadsrörelser är redan i viss mån den rådande synen bland placerarna. Fluktuationer väntas under det andra halvåret, dvs. när Fed förväntas börja höja räntorna. Under de senaste åren har ökade aktieköp under marknadsnedgångar fungerat bra och vi ser ingen egentlig anledning till att detta inte skulle kunna fortsätta. Marknadsfluktuationerna kommer dock sannolikt att vara längre på grund av den gradvisa minskningen av likviditeten på finansmarknaden. Om pandemiläget förbättras, vilket enligt WHO:s bedömning sker under det andra halvåret, kommer de branscher som drabbats av coronaviruset att få stöd av konsumenter med en hög sparandegrad, då de gör något åt sitt uppdämda konsumtionsbehov. Detta jämnar antagligen ut marknadsutvecklingen mellan olika branscher. Jakten på avkastning fortsätter och vi anser att aktier ger en relativt god avkastning i en miljö med en måttligt hög inflation. En stark resultatperiod och god likviditet på marknaden stödjer antagligen aktieavkastningen under det första halvåret – därför fortsätter vi med lätt övervikt för aktier i allokeringen av tillgångsslag.

På räntemarknaden var 2021 ett utmanande år, eftersom statsobligationer och Investment Grade-företagsobligationer med god kreditvärdering gav en negativ avkastning, liksom även räntemarknaderna i tillväxtländerna som helhet. Det var endast High Yield-företagsobligationerna som klarade sig utmärkt. Räntorna steg på grund av den stigande inflationen, som blev ett tema på marknaden mot slutet av året. Den ansågs länge vara övergående tills några mindre centralbanker började oroa sig över den och stramade åt penningpolitiken under hösten. En stor förändring inträffade i slutet av november, då Fed för första gången konstaterade att inflationen kanske inte var så tillfällig som väntat. Den förändrade penningpolitiken ansågs ge de långa räntorna en tydlig riktning, men de nya pandemivågorna förvirrade marknaden och sänkningsrallyn som verkade vara ologiska observerades flera gånger.

I mitten av december vände de långa räntorna uppåt, då de största centralbankerna rapporterade om en ändring i den penningpolitiska riktningen. Europeiska centralbanken (ECB) meddelade att den skulle börja avveckla sina köpprogram. ECB:s köp förväntas minska avsevärt under 2022 jämfört med 2021, och om inflationen under den närmaste tiden inte sjunker tillbaka till samma nivå som under det senaste årtiondet kan vi stå inför höjningar av centralbankens inlåningsränta om ett år, vilket förmodligen till och med skulle driva Euriborräntorna uppåt. Dessa förändringar sker långsamt, men nu tycks trenden ha vänt mot en mer normal penningpolitik. Detta innebär en tydlig uppgång i de långa räntorna, och en positiv nivå på Tysklands tioåriga ränta är mycket möjlig redan under de kommande månaderna.

Vi fortsatte med lätt övervikt på aktier i december. God likviditet på placeringsmarknaden och de få alternativen fortsätter att driva aktiemarknaden uppåt i avsaknad av negativa nyheter. Vi underviktar fortfarande ränterisken och fortsätter med oförändrad övervikt på företagsobligationer. Vår syn på kreditrisken är neutral. Inom aktieplaceringar har vi en måttlig övervikt på aktier från Nordamerika och Asien-Stillahavsområdet. Alla andra aktieplaceringsklasser har neutral vikt.

Även om den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen har varit starkare än väntat, kan det förvärrade pandemiläget leda till nya potentiella restriktioner som saktar ner den ekonomiska utvecklingen. Tröskeln för nya stödprogram verkar dock vara högre än tidigare och marknaden förhåller sig för närvarande lugnt till det rådande läget. Produktions- och logistikproblemen kvarstår, men det finns några små tecken på att situationen håller på att förbättras. I Kina förändras kommunikationen allt mer mot ekonomisk stimulans och på senare tid har det kommit fler tecken på detta. Den viktiga fastighetssektorns öde och dess derivateffekter är fortfarande inte avgjorda. Stimulansen i Kina har i allmänhet gynnat den globala ekonomiska utvecklingen och marknaderna.

Trots de rekordhöga inflationssiffror som nyligen offentliggjorts håller ökningen av inflationsförväntningarna på att utjämnas. Centralbankerna i Europa och USA har börjat normalisera sin penningpolitik genom att tillkännage att de upphör med de månatliga köpen av värdepapper i början av nästa år.

Vår syn på ränteplaceringar har inte förändrats. Det finns ett uppåttryck på de långa marknadsräntorna, och därför fortsätter vi med undervikt på placeringar i statsobligationer. Vi föredrar företagsobligationer med lägre och högre kreditbetyg och obligationer på tillväxtmarknaderna.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond december 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

"Fondens investeringar är inriktade på den växande asiatiska marknaden. Asien gynnas av många strukturella tillväxtfaktorer, såsom medelklassificering och urbanisering. Dessa skapar attraktiva möjligheter långt in i framtiden. Investeringsstrategin är enkel. Strävan är att identifiera högkvalitativa företag som prissätts på ett attraktivt sätt och som fortfarande har betydande tillväxtmöjligheter." Läs mer.